Bures Jotuni !
Jotuni skrev:
Det ser ut som paleoeuropeiska substrat har olika tolkningar mellan Aikio och Sammallahti. Engligt Sammallahti det finns bara 30 paleoeuropeiska ord i sami och de är de samma som i finskan och därför påstår att de är lånat från finskan. Vem har det rätt eller fel vet jag inte.
Pekka Sammalahti tar i boken "The Saami Language - An Introduction" (Davvi Girji 1998) upp att över 550 ordstammar i nordsamiskan inte har någon etymologi - dvs. ingen motsvarighet finns i andra nu levande eller rekonstruerade språk. Som exempel ger han atnit = att använda, bivvat = att hålla sig varm, coagis = grunt (om vatten), čáhppat = svart, čiekčat = att sparka, heavdni = spindel, jalŋŋis = trästubbe, jorrat = att rulla, snurra, cirkulera, láhppit = att förlora (mista, tappa), nagir = sömn, njivli = slem, ohca = barm (i kofta), bröstöppning (på kläder), oakti = regnskur, ravgat = att falla, sarrit = blåbär, šiehttat = att komma överens, uhcci = liten.
Men här finns mycket mer att hämta.
Professor Knut Bergsland sade redan 1987 (i utredning till Samerettsutvalget) följande:
I samisk finnes også et stort antall ord, kanskje en tredjedel av hele ordforådet, som ikke er påvist i noe annet språk, bl.a betegnelser for daglidagse ting og virksomheter som f.eks stein, regn, vind, kulde, tre, bjørk, lyng, pels, flå, gå på ski, komme, bli igjen, ville, tro, se (for de fleste av disse har østersjøfinsk klart finsk-ugriske ord). Det er mulig at fremtidig forskning vil kunne vise at endel av disse ord er av finsk-ugrisk opprinnelse, men som flere forskere har tenkt seg, kan det for endel også dreie seg om rester av ett eller flere språk som samers forfedre talte før de overtok sitt finsk-ugriske språk. Det er rimelig å tenke seg at Fennoskandias befolkning for en del nedstammer fra områdets eldste befolkning, og dermed kan - for 10 000 år siden eller så - hverken ha talt finsk-ugrisk eller germansk. Det finsk-ugriske språk som samisk representerer må på en eller annen måte ha blitt bragt inn østfra, mens germansk må ha blitt brakt sørfra, på ukjent måte og til ukjent tid.
Allvarlig forskning på detta område är bara i sin begynnelse, där bl.a. Ante Aikio och Janne Saarikivi är pionjärer.
Både Aikio och Saarikivi menar f.ö. att det finska språket expanderade in i samisktalande områder.
Jotuni skrev:
En toponym typ som är lätt att hitta och verifiera geografiskt är av finsk/samisk "ylä" (*yli) som betyder den sjön/tjärnen/gölen som är den överst i vatten systemet, dvs det finns inga andra sjö/tjärn/göl på högre nivån i vatten systemet. T.e Ilasjön och Ilesjön och -tjärnen, Ilegöl, Ilsjön, Iltjärnen. Alla är den översta i sitt vattensystemet.
I dagens nordsamiska är motsvarigheten till finska "yli"
ala.
Nu kommer jag att resa bort, så vidare inlägg från min sida får anstå till hösten.
Ha en god sommar !
