Runskrift

Diskussioner kring händelser under nordisk forntid & vikingatid.
catshaman
Medlem
Inlägg: 320
Blev medlem: 24 mars 2002, 19:08
Ort: på Dal
Kontakt:

Patrick kära vän

Inlägg av catshaman » 20 juli 2002, 19:25

Denna diskussion började från min sida genom att jag i all vänlighet skrev vad jag analyserat om det tidiga runorna. Data och åsikter är en bearbetning av vad andra funnit. Sen satte jag in detta stycke:
.
"I vid mening är även bildristningar ett meddelande där det icke alltid finns en kod vi kan förstå. Egentlig skrift började i Norden runt 2300 f.Kr. och om man söker noga i hällristningarna finner man symboler som K, T, I, L, U m.fl. som då var betydelsebärande minnesanteckningar."
.
Det är ju egentligen en petitess och randanmärkning som nu tagit dinosauriens proportioner. Jag visade på källor och bevis men de duger inte åt somliga medan jag har många andra även akademiker som tycker jag visar rätt. Därför kan jag bara se att avsikten med diskussionen är nån helt annan och inte gäller det runor, inte.
.
Men det är vanligt med ordspråket "Du har rätt du ska hängas". I min ålder och erfarenhet ser jag det närmast som beröm när man skäller på mig.
.
Sen fortsatte det med en ren oförskämd personförföljelse. Jag har låtit ett par bekanta läsa inslagen. Det passar tydligen inte att jag visar på andra fakta än vad vissa lärt i skolan. I viss mån har jag försvarat mig också för att se hur långt man vill gå.
.
Vist är det löjligt och inte är det diskussion om runor.
Med runhälsningar catshaman
.
PS. skriv en gång till Patrick, är du snäll

Användarvisningsbild
Hans John
Medlem
Inlägg: 56
Blev medlem: 11 juli 2002, 21:54
Ort: Lenet

Inlägg av Hans John » 20 juli 2002, 21:22

Jag har en vädjan till alla som skriver på forumet. Kan vi inte försöka att följa reglerna som Marcus har satt upp? 8)

Man måste inte hålla med varandra. man får definitivt ha olika åsikter och de måste inte vara akademiskt välgrundade då även andra teorier kan vara intressanta. Ingen människa har monopol på sanningen.

Det vetenskapliga tänkandet gentemot det ideologiska eller det fantastiska kan ge upphov till helt nya idéer om vad som ligger bakom de fornnordiska myterna och runradens ursprung. Själv har jag läst att runraden skulle ha uppstått i Mitra kultens ram någongång runt 50-100 efter Kr och skulle vara ett alternativt sätt att skriva gentemot det latinska alfabetet. :|

raunas
Medlem
Inlägg: 53
Blev medlem: 12 juli 2002, 23:48
Ort: Umeå

Re: Patrick kära vän

Inlägg av raunas » 20 juli 2002, 22:15

catshaman skrev:"I vid mening är även bildristningar ett meddelande där det icke alltid finns en kod vi kan förstå. Egentlig skrift började i Norden runt 2300 f.Kr. och om man söker noga i hällristningarna finner man symboler som K, T, I, L, U m.fl. som då var betydelsebärande minnesanteckningar."
Jag har för mig att de fornnordiska runor som påminner om det latinska alfabetet är R, B och l. Av dem är det bara l som du hänvisar som minnesbärande anteckningar. Min fråga är då hur det kan komma sig?
Varför har de andra symbolerna som du härleder till egentlig skrift försvunnit i o m runorna och sedan "kommit tillbaka" med latinet? Eller är det helt andra europeiska runor du syftar till?
Senast redigerad av 1 raunas, redigerad totalt 20 gånger.

Användarvisningsbild
Leonidas
Medlem
Inlägg: 1621
Blev medlem: 24 mars 2002, 15:33
Ort: Segeltorp

Re: Runskrift

Inlägg av Leonidas » 20 juli 2002, 23:28

Richard R skrev:Hej, allihopa!

Jag tänkte höra med forumet om det finns någon som vet om det existerar runskrift på annat material än just runstenar. Jag har läst om runskrift på diverse knivar , smycken och som klotter på något lejon någonstans i närheten av Medelhavet. Men, våra förfäder måste ju också ha ristat runor på ett papersliknande material? Har tiden förstört allt?

Och hur gammal är den nordiska runskriften?
( 200-talet efter kristus är det äldsta datumet jag har hört talas om )

Tack

MVH Richard R. :aliengray

Det finna många exempel på runskrift på annat än runstenar. T.ex:

Kowel-spjutspetsen. Man har funnit flera spjutspetsar med runinskripfter. Denna spjutspets från Kowel i Ukraina är daterad till cirka år 250. Den silverinlagda ristningen läses från höger till vänster; tilarids. Det brukar tolkas som spjutets namn: 'angriparen, den som far mot målet'

Bild

Torsbjerg-Doppskon. Svärd-doppsko från Torsbjerg i Sonderjylland mellan gränsen Tyskland - Danmark. Ristningen har daterats till omkring år 200. På ena sidan finns texten: owlthuthewaR, som brukar tolkas som ett personnamn med betydelsen 'Ulls tjänare'. På andra sidan finns det svårtolkade: niwajemariR.

Bild

Källa:http://move.to/asarna

Troligtvis så gjordes de flesta ristningar på föremål som inte var av sten. T.ex. personliga tillhörigheter som kammar, svärd, pilar o.s.v., men även på trä. Man tror att man ristade mycket på trätavlor, som fungerade som brev.

Runskriften som användes i Norden bör ha uppkommit på de danska öarna omkring 100 e.kr., kanske tidigare.

catshaman
Medlem
Inlägg: 320
Blev medlem: 24 mars 2002, 19:08
Ort: på Dal
Kontakt:

Fonetiskt transkription

Inlägg av catshaman » 20 juli 2002, 23:46

De tidiga skriftsystemen var egentligen såväl betydelsebärande stavelser som symboler. Då jag började läsa på sa man att det fanns 600 symboler i egyptiska systemet. Numera talar man om 4000. De rena stavelsesystemen såsom minoiskan nöjde sig med runt 90, men sen använde man även bildsymboler som symboliserade vad de föreställde

Det blev ofta en kursiv text av de tidiga skriftsystemen var egentligen såväl betydelsebärande stavelser som symboler. Det var en kursiv text utan systematisering och skrevs ofta olika. Därför skulle det kräva en hel avhandling för att beskriva dess djupa rötter, men med många frågetecken och osäkra tolkningar. Det krävs förstås att betraktaren "kan se dem" och även jämföra dem med fynd från olika lokaler även med stora avstånd..
.
En del menar att futharken kom från norra Italien dvs. "Venetico"-alfabetet. Vist har man gemensamt F/V, I, K, L, S, U, men samma finner man i etruskiska alfabetet och i tidig grekiska samt till viss del i feniciska och hebreiska där man finner några fler såsom P, B, O, R. Rötterna sträcker sig då bortåt 1000 f.Kr. Utöver detta kan man se att vissa "bokstäver" ursprungligen symboliserat saker som sol, ko, gud, stamhero, genomgång, korsning, för att nämna några uppenbara. Då är vi ytterligare minst 1000 år bakåt och kan jämföra med stavelseskrifter.
.
Det finns runt 400 fynd av tidiga runor. Endast 10% kan med någorlunda säkerhet tolkas. På en del finns främmande symboler som inte hör till futharken. På romerska mynt ser man att även på mynt lånade man symboler från andra språk/ system. Möjligen var utgivningsorten inte romersk. Man kan välja att gissa eller söka något liknande eller strunta i det.
.
Det är endast andra generationen runor från 800-talet och framåt man kan se som ett systematiskt system även om den tidiga futharken kan användas på vissa fynd. Det finns en mellanperiod med mycket får fynd. Sentiden har gärna velat göra runorna magiska, men då undandrar de sig i regler logisk analys och tar in icke.-existenser och då blir det svårt att bevisa något.
.
Säkerligen har det då lika väl som i dag funnits folk som sysslat med magi. Men hemligheten ligger där att endast ena parten förstår vad som finns bakom symbolerna. För en utomstående blir det frågan om gissningar och tro.
.
Om en del symboler försvunnit beror det på att man gick över till fonetiskt skrivning som bara har behövt max 33 tecken i AS även om man kanske använt gamla symboler i andra sammanhang. Ett exempel är medeltidens kalenderstavar där man på vissa kan finna urgamla symbvoler.
Ha det catshaman

catshaman
Medlem
Inlägg: 320
Blev medlem: 24 mars 2002, 19:08
Ort: på Dal
Kontakt:

mångtydighet

Inlägg av catshaman » 21 juli 2002, 09:52

Apropå Kowelspjutspetsen TILARIDS är D en rektangel som andra tolkar NG och det blir TILARINGS och inte är vi klokare. Visserligen finns det ett antal tolkade texter, men där man icke hittar orden i de forntida språkens ordlistor. Det är helt enkelt nån som gjort en tolkning och sen upprepar alla skribenter denna.
.
Thorsbjergs doppsko är ett exempel som kan tolkas olika beroende på att i de tidiga texterna är inte orden separerade så man kan nå olike tolkningar beroende på hur man delar dem. Den texten är en jag tolkar annorlundare än de flesta. Ett tredje exempel är folketymologier dvs. tolkningar där man går efter hur följden av bokstäver låter i öronen och gör ett ord av det. Men ord ska passa in i en kontext = sammanhang. Man måste känna till dåtiden för att tolka
.
För min del är jag intresserade av någorlunda begripliga texter som berättar om samhället och dess organisation. Jag är ingen stridis som odlar krigsromantik och vill inte se förfäderna som vilda bestar. Vi vet för lite och kan inte se proportioner på just nånting för att få en rationell och sansad bild av forntiden.
Ha det catshaman

catshaman
Medlem
Inlägg: 320
Blev medlem: 24 mars 2002, 19:08
Ort: på Dal
Kontakt:

Pireusleijonet

Inlägg av catshaman » 21 juli 2002, 10:11

Hej Richard R
Du syftar vist på marmorlejonet som ursprungligen stod i hamnstaden Pireus i Grekland men som venetianerna rövade. Nu står den framför Arsenalen i Venedig och är mycket eroderad. De flesta menar att man kan inte tolka den långa texten.
.
Jag hade tur och hittade en bra bild av själva ristningen i en bok från slutet av 1800-talet vill jag minnas. Boken försvann för länge sen från biblioteket. Min tolkning finns på http://medlem.spray.se/catshaman/s27viking/10saga4.htm
.
Kontexten är att kejsaren i Bysans flyttade väringar från Italien till Turkiet mot seldjukerna i 1068. De var vist två om ristningen och man ser tydligen namnet UBIR. Han är den senare kända Öper/ OFIR som ristade ett stort antal stenar i Uppland på 1070-talet och lejonristningen är hans stil. De har då mött väringarna på väg
Ha det catshaman

Användarvisningsbild
Richard R
Medlem
Inlägg: 55
Blev medlem: 4 maj 2002, 19:16
Ort: Boxholm

Inlägg av Richard R » 21 juli 2002, 14:44

Du syftar vist på marmorlejonet som ursprungligen stod i hamnstaden Pireus i Grekland men som venetianerna rövade. Nu står den framför Arsenalen i Venedig och är mycket eroderad. De flesta menar att man kan inte tolka den långa texten.
Det stämmer, catshaman! Det var Pireus. Mitt minne är som ett såll, tyvärr. Apropå tidiga runor på diverse föremål, där texten är i det närmaste obegriplig -- kan det inte i vissa fall röra sig om vanligt klotter? Någon "analfabet" som roat sig med att efterhärma de runor som vederbörande kände till...? Det intressanta i det här fallet hade varit om det gick att ta reda på när denna skrift blev gällande och hur. Ta den kyrilliska skrivstilen - var inte den resultatet av en eller flera munkar på 800-talet E. Kr. som "totade ihop" den? Något liknande måste ha skett med runskriften...

MVH Richard R. :aliengray

Användarvisningsbild
Leonidas
Medlem
Inlägg: 1621
Blev medlem: 24 mars 2002, 15:33
Ort: Segeltorp

Inlägg av Leonidas » 21 juli 2002, 14:56

Jag hittade en förklaring till att runorn/runskrifter kan vara äldre än 200-100 e.kr.
The first Runic inscriptions appeared around 200 CE, but its origins may lie much deeper in the pre-history of Northern Europe. A clue lies in the letter for æ. Since the very first Runic inscriptions this letter had been extraneous. It is never used in any texts because the sound /æ/ (like in "sad") has disappeared at the time of the earliest surviving records, but it exists in the alphabet (that is, in a listing of all the letters it always appear). However, from linguistic reconstruction it seems that Proto-Germanic, the ancestor of the various Germanic languages, had that vowel. So, if Futhark was adopted by a Proto-Germanic population in the first millenium BCE, then existence of the vowel /æ/ can be explained.

Källa: http://www.ancientscripts.com/futhark.html

catshaman
Medlem
Inlägg: 320
Blev medlem: 24 mars 2002, 19:08
Ort: på Dal
Kontakt:

PIreuslejonet

Inlägg av catshaman » 23 juli 2002, 16:44

Hje Richard R
Du har nog rätt. Runor är en sådan frågor där det inte finns entydiga svar. Exempelvis i Tyskland där 79 % av inskrifterna är på "fästmögåvor". Det finns de med helt begriplig text, andra är så korta att de inte säger nånting, medan vissa tycks vara på något "okänt" språk. Förmodligen har det inte haft nån betydelse därför att flickorna förstod kanske inte runorna. "Det är tanken som räknas". Vad säger runorna KR som också kan läsas GR?
.
Jag minns en period när klisterbokstäver kom på marknaden. Många killar skulle ha något på bilen och om de inte kom på något satte de dit VOLVO. Vi kan inte bevisa om man bara "tränade" och eller ville visa man lärt. Även bland hällristningarna finns otaliga för os meningslösa fragment av linjer.
.
Om det gäller ristningar på ägodelar spelar de ingen roll vad man skriver. Det är nog att det finns där och man kan göra anspråk på att "detta är min, där finns mina runor". Handelsmän och andra i ledningen behövde tal och symboler, men de ville kanske inte alltid att alla skulle kunna läsa dem. Deras bruk har förmodligen varit på näver om de inte köpt något skrivmaterial från södern. Det är knappast sannolikt att man bevarat i minnet alla de motiv vi ser på exempelvis brakteaterna. Konstnärerna har säkerligen haft nån sorts "mallbok" som vi känner till från senare mästare.
.
Vi hör talas om bara vissa tidiga alfabet, men i fynden finns många fler man knappast kommer att lösa, därför att vi ej vet sammanhanget eller det lokala språket. Ett exempel är GLOZELskriften från Frankrike. En del symboler påminner om andra språk runt Medelhavet men eftersom det inte finns nån bra ordning i rader och ord är vi ställda.
.
Jag jämförde den nyligen med nytolkningar i Tihuanaco Sydamerika. Om man inte vet är de mycket lika. Men där anser man att har ett sammanhang som binder till kända språk i området. Man har fått fram att det skulle ha varit sumerer som skrev rituella texter. Jag tvivlar, men inte p.g.a. det icke skulle ha funnits samröre över Stilla Havet.
.
Det samlas allt mer bevis för att både syd och norr Amerika har haft besök. Prof.emer Johanneson vid Oregon University har funnit amerikanska växtslag i China före Shang-peridoden dvs. runt 2300 f.Kr. Shangfolket var otroligt skickliga på bronser och de använde en massa tecken på varorna. De påminner om såväl Glozel som Tihuanacos texter. Det är inte omöjligt att handelsmännen haft något sorts gemensamt teckenspråk som gått förlorat. Vi måste vara öppna och vänta på fler bevis.
Ha det catshaman

Användarvisningsbild
barzam
Medlem
Inlägg: 543
Blev medlem: 29 oktober 2002, 00:51
Ort: Uppsala

Inlägg av barzam » 17 februari 2003, 19:45

ljudvärdet för nämnda runan (urnordiskt namn iwaR) är tydligen osäkert. Den brukar translittereras nämligen på inte mindre än tre sätt: ë eller ï eller æ. Jag för min del trodde att /ä/ uppkom genom i-omljud av a, och alltså inte hade funnits på urgermansk tid.

Användarvisningsbild
Bombadill
Medlem
Inlägg: 171
Blev medlem: 3 maj 2003, 15:33
Ort: Gamlaskogen

Inlägg av Bombadill » 5 maj 2003, 16:19

jag kan faktist skriva på runskrift. 8) 8)

Användarvisningsbild
Three towns
Medlem
Inlägg: 73
Blev medlem: 13 mars 2004, 21:57
Ort: Sweden

Inlägg av Three towns » 2 april 2004, 13:50

Bombadill du sade att du kunde skriva runskrift!

Bra då har har jag en fråga till dig. 8O
Vet du om det finns någon y runa.
Hittar de flesta men inte just den bokstaven.
Om du vet hur den ser ut, så kanske du kan rita den och med hjälp av scanner skicka in den på skalman.
Min nästa fråga: :D
Vilka namn kan du från vikingatiden.
Peter = Pätar (Det enda jag kan)
:D

Användarvisningsbild
UrsusRex
Medlem
Inlägg: 832
Blev medlem: 14 juni 2003, 12:29
Ort: Stockholm

Inlägg av UrsusRex » 2 april 2004, 15:06

Adam av Bremen? Björn, Erik, Leif, Eskil, Egil, Skarpheden, Oden, Tor Frej, Freja, o.s.v, visst kan du namn från vikingatiden? ;)

Vad gäller runor finns det en mängd olika runor och runrader.
En teori är att de uppstod innan år 100 bland goterna i sydöst eller vid Rhen på grundval av etruskisk-latinska alfabetsamt påverkat av Mithramysteriernas romerska gränsgarnisonsreligon. De kan rekonstrueras ur den avestiska månadskalendern och talsymboliken i fornpersiska Bundehech.
Runradens äldsta tecken är 24 st till antalet.
1, Urr, urtjuren av vars kropp Mithra skapade kosmos (Audhumbla? som är ett gotiskt ord)
2, thurs, jätte eller troll det demoniskas tal under senantiken
3,ase, det gudomliga tretalet
4,reid, de fyra elementen antikens quadra(?heter det så? quadra/quadriga)
5, cén fackla, Mithras fackelbärare
5,gifu gåva
6,gifu, gåva
7,wynja glädje
8,hagal, något om iskristaller över de sju himlarna
9,naudr, nöd, ödet, magiskt tvång
10,iss dödens tal/runa
11, jara, årsväxt-fruktbarhet
12, perta, Mithras födelseplats/berg
13,eóh, idegran, världsträdet (inte en ask!)
14, jalkR- valack
15, sól "sunna"
16, Tyr - hjälte, tapperkrigare
17, bjarkan - björk (stänkkvast vid blot?)
18, eh - häst Sleipner/mithrahästen.
19, madhr - människans tal
20, lögr, hav -sjö
21, ingr fallos
22, dagaz
23, odal
24, fé, rikedom.
Huruvida detta resonemang håller vet jag inte och ärligt talat vet jag inte om jag fått allt rätt eller hur det ska härledas så fråga inte ;).
Men det skulle enligt P S Agrell bevisa att runorna hade sitt ursprung i ovannämnda alfabet och religoner, vill man lära sig mer om det kan man ju alltid gå till biblan och fråga efter böcker skrivna av honom.

I vilket fall har alla dessa 24 runor ett ljudvärde;
u, th, a, r, k, g, w, h, i, j, p, eo (y), -R (slut-r), s, t, b, e, m, l, ng, d, o samt f.

I början tros runorna använts i magiska samanhang, man använde gematri och teckenräckning. Senare kom runan med ljudvärdet f att placeras först (futharken) och då används runraden i epigrafiskt syfte dvs man börjar använda runraden som ett alfabet för skriftspråket.
Som följd av det förenklades runskriften och tecknen modifierades så att endast 16 runor återstod istället för de ursprungliga 24.

Det började med fé och delades i tre "ätter" om vardera fem runor (en av dem måste rimligtvis innehållit 6 runor?annars blir det 15?) och denna förenklade runskrift användes mer eller mindre likformligt under hela det vikingatida norden mellan 800 och 1100.
I Sverige och Norge gick ibland förenklingen ännu längre under 900-talet, vid ristning i trä anpassades tecknen till träets ådring.

Specialformer av runor är dessutom de stungna runorna, de stavlösa hälsingerunorna, Skånelagsrunorna, kvistrunorna, lönnrunorna, kvarningerunorna, dalrunorna, Isrunor, Kortkvistrunor, Ogam,Stuprunor, Valdemarsrunor, Vändrunor Anglosaxiska runor etc.

I Norge slutade man använda runor under 1300-talet, i Sverige långt senare.

Eddiska runskrifter med runmagisk innebörd är Runartal i Havamal (stroferna 138-145) samt första hälften av Sigdrivomal (stroferna 5-19).
Man ritade runor på träspån som sedan skakades ut i offerblod och tyddes efter hur de föll. Man ristade även läkerunor och kärleksrunor, men om detta användes oförsiktigt av okunniga kunde det gå illa enligt sagorna. Om runorna avskavdes eller om spånen de var ristade på brändes ansågs dess magiska kraft hävts. Runmästaren Egil Skallagrimsson ristade sitt nid på en stav vänd mot sin dödsfiende Eirik Blodyx.

Sedan finns det runsånger med sitt ursprung i Finland. Dessa sjungs fortfarande i Karelen, Kallevalla innehåller ett antal runsånger. Dessa sjungs alltid av två personer som sitter mitt emot varandra och håller händer. De gungar sakta samtidigt som de sjunger monotont.

Den äldsta (tror jag) runraden i alfabetisk ordning är från gotländska Kylverstenen från kring 400-talet. Sedan finns som sagt en mängd varianter av runraden.

De Anglosaxiska runorna har sitt ursprung i det gotiska alfabetet och dess runrad (28! runor) finns på Themsensvärdet från omkring 700-talet.
Det var också under 700-talet som folkvandringstidens runor förenklades till de "vikingatida". Det utvecklades också en "sydlig" och "nordlig" "runstensstenografi" dvs de skrivssamman och förenklas än mer. Den södra i Skåne-Danmark den norra i Sverige-Norge. (Länderna fanns givetvis inte då, men för att referera till nutida områden)
Sedan finns runor som läses bakifrån liksom i persiska och kinesiska osv osv, det finns mängder av variationer.

Runstavar baseras även de på Futharken;
De består av tre rader ristade runor enligt följande system;
1,Först de 7 första tecknen vilka upprepas 52 gånger vilket resulterar i 364 (dagar-runstavar är ju kalendrar), dessa betecknar sjudagarsveckor.
2,Sedan de 16 runtecknen plus 3 medeltida tilläggsrunor för att beteckna gyllentalet då nytändning infaller.
3, en rad med bildtecken i förhållande till de 364 dagarna för att märka ut högtidsdagar osv. Jul betecknas med ett dryckeshorn, midsommar med en majstång osv.
För att kunna använda en runstav måste man ha reda på vilket tecken som motsvarar söndag samt det årets gyllental. Eventuellt kan runstavar ha använts redan på vikingatiden, men helt säkert fanns de på 1200-talet.

Så hur skriver man Y nu då, om du orkat läsa allt detta basunerande av fullständigt onödiga kunskaper? Jag skriver det som ett U fast med en punkt inne i runan. Se den tredje och sista runraden här under;
[img]http://medlem.spray.se/vikingabruden/hp ... k16[1].gif[/img]
[img]http://medlem.spray.se/vikingabruden/hp ... k24[1].gif[/img]
[img]http://medlem.spray.se/vikingabruden/hp ... ial[1].gif[/img]

Sedan går det ju alltid att fixa runfonter till sin egen dator om man vill ;)
Jag vet inte var jag hämtade mina runfonter men dessa länkar kan vara en bra början; http://www.fontfreak.com & http://www.fontheaven.net

Mvh
Björn

Användarvisningsbild
Three towns
Medlem
Inlägg: 73
Blev medlem: 13 mars 2004, 21:57
Ort: Sweden

Inlägg av Three towns » 2 april 2004, 15:28

Tack!
Det var ett rejält svar, mer än jag hade väntat mig.
Jag anser inte att dina kunskaper är onödiga, de har iallafall bidragit till ett hjälpande av ett frågande puberttetsoffer. :D

Jo, jag visste mer namn som fanns på vikingatiden.
Om man vill veta mer så är det bara att plocka fram EDDAN. :)
Saken var att jag ville veta om själva översättningen. Stavning och uttal.
De ord som jag kan, är några ord som jag hittat i en bok som jag använde när jag gick i grundskolan (Gammal bok) och två ord som jag hittade på internet.

De är Peter= Pätar Sven= Suain Gudrun=Guprun.

Om inte annat så skulle jag vilja veta mer om vikigatida ord i allmänhet.
(Då kan man ge sig ut på runstensjakt)
Det finns kanske en bra bok som du kan rekomendera.
Drömmen är ju att kunna läsa en runsten helt själv.

Skriv svar