Uppsala Högar

[Dûrion Annûndil]

Under en exkursion till Uppsala högar framkom följande:

Högarna byggdes på en redan existerande ås genom att man begravde kroppen överst på åsen, varefter man grävde upp åsryggen på båda sidorna och skyfflade upp detta över graven (efter att denna bränts). Längst åsen finns nu förutom de mer kända 4 stora högarna massor med mindre högar som ännu inte är utgrävda, och några större utgrävningar planeras inte heller pågrund av bristande finansiering.

Men det intressantaste som framkom var nog en redogörelse för hur högarna faktiskt troligen (enligt teorin iallafall) innehåller just Adil, Egil och Aun. Genom att jämföra frankiska annaler och Beowulfkvädet med de arkeologiska bevisen, så kan man nog konstatera att gravarna (som är från tidigt 500-tal) tidsmässigt sammanfaller i dateringen med skrifternas datering över dessa kungar/hövdingars bortgång. Den här teorin framlades redan på 1930-talet av Sune Lindqvist, men eftersom Lindqvist även tenderade att glida över i det högerextrema facket, så har denna teori kastats ut med det övriga. Nu försöker dock vissa forskare återuppliva teorin. Kungshögarna är alltså då en korrekt benämning, vilket fram tills nu snarare varit något man gärna undvikit för att vara neutral (varför högarna nu på det väldigt fina museet i direkt anslutning, har namn efter sin placering i väderstrecken, i förhållande till varandra).

Mvh -Dan

[Widsith]

Aun, Egil och Adil. Jahaja. Själv går jag hellre först och främst efter vad de arkeologiska fynden berättat innan jag plockar fram frankiska annaler, och mycket sällan använder jag Beowulf som historisk referens. Den sortens historieskrivning trodde jag dog ut med Birger Nerman et consortes.

[Hexmaster]

Genom att jämföra frankiska annaler och Beowulfkvädet med de arkeologiska bevisen

Vilka bevis har jämförts med vilka delar av texterna?

[Olof Ekström]

Jag har gjort en liknande iakttagelse på Gamla Uppsalamuséet på sistone; informationen har alltmer kommit att sammanfalla med vad som till det yttre verkar vara ungefär samma slutsatser som Nerman m fl "slog fast". Dateringarna (C14 mm) av kungshögarna verkar mycket inbjudande att lägga parallellt med uppräkningarna i exempelvis Beowulf. Tolkningarna av högarnas gravinnehåll verkar mer och mer inrikta sig på att det verkligen är fråga om personer med motsvarande kungaposition. Värt att notera är att det är mycket fragmentariska gravar - alla ben och saker är brända och krossade, och sedan har bara en bråkdel lagts i graven.

Ingenstans på muséet framförs att det skulle vara just ynglingasagans eller beowulfkvädets kungar som lagts i hög på platsen - inte heller tror jag vi kommer att få se det. Däremot verkar det finnas uppslutning bakom uppfattningen att inga direkta hinder finns för en sådan tolkning.

Det är så synd att de sekundära högarna intill verkar plundrade... jättekrater i topparna, allihop. Dessutom stora delar av gravfältet förstört. Trist.

- Olof

[Christer Samuelsson]

.

Det är så synd att de sekundära högarna intill verkar plundrade... jättekrater i topparna, allihop. Dessutom stora delar av gravfältet förstört. Trist.

- Olof

Jag har för bara någon vecka sedan besökt Sörmland största gravhög Uppsa kulle som man säjer idag, men den hette förr Upphusaby kulle.
Se: http://www.foteviken.se/sweden/n023/n023.htm
Även den har en markant deppression på toppen, jag trodde det betydde att det funnits en gravkammare i trä på botten av kullen, som s.a.s. ruttnat bort.
Kan man vara säker på att så inte är fallet med de sekundära kullarna i gamla Uppsala.
Hälsningar
Christer Samuelsson.

[Olof Ekström]

Intressant fråga som jag själv ställt mig, letat lite grann efter svar på men inte hittat något. Jag tycker arkeologiundervisningen borde vara rätt plats för den frågan, kanske någon av skalmännen som har glädjen att delta i sånt kan luska reda på svaret? Min egen spekulation är väl ungefär som följer;

Nej, säker kan man nog inte vara men mellanhögarna i Gamlis har inte den där pittoreska sänkan utan mera en stor krater. De är faktiskt ganska deformerade som helhet.

Även sekundärhögarna vid Anundshög har samma enorma hål i toppen, fast de där bevarat sin rundade högvälvning - och där vet man också att plundringsförsök gjorts mot den stora högen (även om man också råkar veta att plundrarna den gången gav upp, det var helt enkelt för mycket jord).

Jag tror kammarhål i gravhögar ska sökas i två typer av högar - bronsålderhögar/äldre järnåldershögar och båtgravar (det enda båtgravfältet jag besökt - det enda jag vet finns kvar, även om det grävts ut - är Valsgärde, och där är sänkan i toppen ganska tydlig även om den måtte vara restaurerad till det skicket). Dessutom förstås i andra äldre gravtyper. Men förväntar man sig en bränd grav tror jag inte man ska förvänta sig en infallen gravkammare.

Någon som vet mer/bättre?

[Fjoodor]

Lite OT kanske...

Men är det någon som har den blekaste aning om någon historia bakom det som jag antar är en gravhög utmed E18 genom Köping??

[Lindir]

Kungshögarna är alltså då en korrekt benämning, vilket fram tills nu snarare varit något man gärna undvikit för att vara neutral (varför högarna nu på det väldigt fina museet i direkt anslutning, har namn efter sin placering i väderstrecken, i förhållande till varandra).

Enligt gängse arkeologisk definition är en kungshög en gravhög (företrädesvis från järnåldern) med en basdiameter på minst 30 m, liksom en storhög är motsvarande hög med en basdiameter på minst 20 m. Jag har inget intryck av att man försökt undvika dessa termer vad gäller de tre stora kungshögarna i Gamla Uppsala. Att man benämner dem efter väderstreck innebär förvisso att man undviker de gamla lindqvistska benämningarna Aunshögen (eller Anushögen, som någon råkat skriva på susning.nu ...), Egilshögen och Adilshögen (han kallas för övrigt Adils, inte Adil), men väl knappast att man undviker att kalla dem kungshögar?

"De tre kungshögarna i Gamla Uppsala" är inte heller lämplig som benämning, eftersom det finns inte mindre än sex kungshögar där (plus ett mindre antal storhögar), där de tre mest kända har över 60 m i basdiameter.

[sibiriska tigern]

Östhögen innehåller väl en kvinna och pojk vad jag förstår.

[Dûrion Annûndil]

Kungshögarna är alltså då en korrekt benämning, vilket fram tills nu snarare varit något man gärna undvikit för att vara neutral (varför högarna nu på det väldigt fina museet i direkt anslutning, har namn efter sin placering i väderstrecken, i förhållande till varandra).

Enligt gängse arkeologisk definition är en kungshög en gravhög (företrädesvis från järnåldern) med en basdiameter på minst 30 m, liksom en storhög är motsvarande hög med en basdiameter på minst 20 m. Jag har inget intryck av att man försökt undvika dessa termer vad gäller de tre stora kungshögarna i Gamla Uppsala. Att man benämner dem efter väderstreck innebär förvisso att man undviker de gamla lindqvistska benämningarna Aunshögen (eller Anushögen, som någon råkat skriva på susning.nu ...), Egilshögen och Adilshögen (han kallas för övrigt Adils, inte Adil), men väl knappast att man undviker att kalla dem kungshögar?

Man har velat vara neutral till benämningen "Kungshögarna", i den meningen att man då refererar till de tre kungarna Aun, Adils, och Egil. Eftersom det inte är etablerat rent vetenskapligt att det är dessa "kungar" som ligger där, och eftersom det varit kontroversiellt under vissa perioder. Alltså inte refererande till rent arkeologiska termer, utan historiska. Guiden på Museet påpekade detta, och när vi sedan kom ut till alla högarna så hade en av föreläsarna på Religionshistoriska institutionen på SU en utläggning om hur han nu teoretiserade kring högarnas verkliga varande kungarna Aun, Adils och Egils högar. Han band även ihop det med högen borta i Vendel, som någon släkting till dessa (jag tror det var en av sönerna i ledet, på tredje plats...).

För en utförligare redovisning av teorin föreslår jag att man läser Sune Lindqvist.

Mvh -Dan

[Christer Samuelsson]

Östhögen innehåller väl en kvinna och pojk vad jag förstår.

Det är ett påstende jag stött på vid ett otal tillfällen, men jag har alldrig sett skälen till varför det skulle vara så. Då jag för ett år sedan besökte Gamla Uppsala, framfördes inga teorier om detta. Alltså vilka är källorna - bevisen?
Christer Samuelsson.

[Olof Ekström]

Jag vet inte var jag först såg det, jag vill minnas att det var i något material som hade RAÄ-stämpel i hörnet.... men jag la märke till att detta inte längre fanns omnämnt på Gamla Uppsala museum när jag var där för några veckor sen. Det ska ha varit grundat på osteologisk analys om jag minns rätt men till saken hör ju att bägge utgrävda högarna har varit kremeringsgömmor liknande den i Ottarshögen - tvättade och krossade benflisor i ett kärl. I åtminstone ena högen härrör flisorna från mer än en person, jag antar att det var den högen det rörde sig om.

Jag tror man nu har övergett kvinna+barn-versionen. När jag hittar rimliga källor ska jag uppdatera wikipedia-artikeln men jag ser ingen riktig poäng att göra det förrän jag har bättre på fötterna.

[sibiriska tigern]

Upsala Nya Tidning har följt utvecklingen men allt verkar ha avstannat - orsaken vet jag inte ... konflikter bland forskare? slut på pengar? Jag vet inte exakt varför hon [Sabine Sten] har annorlunda syn, men tror det rör sig om kraniefragment. I bra fall kan dessa metriska uppskattningar ange kön med 82%-89% säkerhet. Förhoppningsvis är uppskattningen > 50% säkert, jag vet inte.

[sibiriska tigern]

...men bara alla ideer, föreställningar och myter som har cirkulerat omkring högarna tycker jag är intressant nog.

Man borde nästan samla ihop dessa för att göra en jämförelse, tycker jag. Eller finns det någon flitig person som redan gjort det?

[Olof Ekström]

Jag har börjat, men tyvärr måste man nog ha en budget eller vara heltidsverksam med tillgång till bibliotekssamlingar för att komma någonstans. Så jag gav upp det projektet. Min revansch är att försöka göra en del av detta svåråtkomliga material åtkomligt i form av att scanna och lägga ut allt gammalt material jag kommer över (nej, budgeten är fortfarande obefintlig så det finns inte mycket att se ännu)... kanske någon i framtiden kan ha nytta av det.