veckodagarnas namn och ursprung

[hangatyr]

jag och flickvännen funderade på en grej på vägen till jobbet idag. de namn vi har på veckodagarna idag, härstammar de verkligen, som man skulle kunna tro, från vikingatid/järnålder. deras namn antyder ju det med tanke på att hedniska gudar nämns, men är det verkligen så att dessa namn härstammar från den tiden?

vidare: försökte kyrkan ändra namnen? med tanke på att man åkallade asagudar vid nämnandet av veckodagarna, så borde kyrkan ha surnat till, kan tyckas.

[Hexmaster]

deras namn antyder ju det med tanke på att hedniska gudar nämns, men är det verkligen så att dessa namn härstammar från den tiden?

vidare: försökte kyrkan ändra namnen? med tanke på att man åkallade asagudar vid nämnandet av veckodagarna, så borde kyrkan ha surnat till, kan tyckas.

Tusan också, jag som tänkt göra annat idag...

Fråga 1: Detta har jag alltid tagit för givet, varför det självklart måste undersökas. Jag har aldrig tänkt på det förut men om ex.vis idag onsdag verkligen började kallas så av vikingar under vikingatiden, då är det ju en i högsta grad levande tradition från den tiden och kulturen, vilket vi sannerligen inte är bortskämda med.

Fråga 2: Ja, vad ska man säga? Detta måste undersökas.

[Dûrion Annûndil]

Dagsbenämningarna är från kristen tid. De är översättningar av de romerska gudanamnen som användes för dagarna i den latinska världen, tillexempel Mercredi (stavning...) på franska, Mercurius dag, för Onsdag. Tisdag är Tyrs dag, från Mars dag för den dagen (Mardi (?) på franska). Även så är Måndag Mån dagen, för Lundi (Lune är Måne på franska).

Exakt när det här skedde vet jag dock inte. Men kyrkan godkände ju de romerska gudarna för både månader och dagar, så någon skillnad när det gäller nordiska gudar borde ju konsekvent inte göras...

Mvh -Dan

[barzam]

Namnen är ursprungligen grekiska, men övertagna av romarna som så mycket annat:

måndag: dies lunae 'månens dag', av gr. hêméra selê´nês 'månens dag'
tisdag: dies Martis 'Mars dag', av gr. hêméra Áreôs 'Ares dag'
onsdag: dies Mercurii
torsdag: dies Jovis, av gr. hêméra Diós 'Zeus dag'
fredag: dies Veneris 'Venus (kärlekens) dag', en översättning av gr. Aphrodítês hêméra 'Aphrodites dag'
lördag: (sabbats-dagen då man tvättade sig) lat. saturnî dies
söndag: dies solis, av gr. hêméra helíou 'solens dag'

[Hexmaster]

Dagarnas namn kommer, petnoga räknat, från astrologin; måndagen styrs av Månen, tisdagen av Mars osv. (Annars hade nog solens dag fått heta något på Apollo.) Sedan har arrangemanget som sagt spridits, i delvis översättning - Saturnus lever ju t.ex. kvar i engelskans Saturday, och där får ju dessutom Oden heta Wotan (germansk variant?).

Att kyrkans män var vana vid att kalendern var full med hedningar är säkert anledningen till att ingen konflikt uppstod. Lite svårt att kräva bättring i Hedeby när man inte gör det i Rom...

Intressant nog så används inte de hedniska namnen på Island av alla ställen: mánudagur, thridjudagur, midvikudagur, fimmtudagur, föstudagur (fasta), laugurdagur och sunnudagur - det är bara att läsa innantill. (Jfr. förresten "midviku" med tyska Mittwoch.)

Sen så hittade jag en teori om att lördagen inte alls fått namn efter lögande utan efter en bror till Oden som hette Lodur, vilket jag hoppas går att styrka.

[barzam]

Sen så hittade jag en teori om att lördagen inte alls fått namn efter lögande utan efter en bror till Oden som hette Lodur, vilket jag hoppas går att styrka.

Den teorin verkar mycket otrolig. Var hittade du den?

[Hexmaster]

Gruvligt intressant det här; vet du om grekerna tog över namnet från någon annan kultur? Sjudagarsveckan tillämpades ju av såväl judar som egypter. Hette månne fredagen någonting med Ishtar hos, öhh, vilka de nu var?

Några kommentarer...

onsdag: dies Mercurii
torsdag: dies Jovis, av gr. hêméra Diós 'Zeus dag'
lördag: (sabbats-dagen då man tvättade sig)
söndag: dies solis, av gr. hêméra helíou 'solens dag'

Onsdag: Hette säkert något med Hermes på grekiska.
Torsdag: Hêméra Diós betyder väl gudens dag, Zeus heter ju just Zeus på grekiska?
Lördag: Vad hette den på grekiska? Romarna gav den åtminstone namn efter Saturnus.

Det kan tilläggas att man i Grekland sedemera övergett sina gamla gudar och i princip numrerat dem.

[Hexmaster]

Sen så hittade jag en teori om att lördagen inte alls fått namn efter lögande utan efter en bror till Oden som hette Lodur, vilket jag hoppas går att styrka.

Den teorin verkar mycket otrolig. Var hittade du den?

Alf Henriksons Uppslagsbok.

Jag gillar teorin eftersom det verkar besynnerligt med en så vardaglig syssla som att tvätta sig - OK, var det en gång i veckan så var det väl rätt så o-vardagligt, men det är ju ändå på en helt annan nivå än gudar och himlakroppar. Men isländska laugurdagur stödjer onekligen lögar-dagen...

(Bröderna Oden-Lodur-Höner är enl. Völuspa, Snorre kallar dem Oden-Vile-Ve. Denna trio medverkade till att skapa de första människorna men gör inte mycket väsen av sig sedan Oden s.a.s. bildat eget.)

[barzam]

Diós är genitiv av Zeús, ordet kan både betyda 'Zeus' och '(himmels)gud'.

Men själva tvättandet är logiskt, eftersom sabbaten faktiskt var en ledig dag (observera att kristendomen faktiskt tog en annan dag som fridag) då man kunde tvätta sig.

[Hexmaster]

Men själva tvättandet är logiskt, eftersom sabbaten faktiskt var en ledig dag (observera att kristendomen faktiskt tog en annan dag som fridag) då man kunde tvätta sig.

Heh, då är det ju ett litet litet hedniskt spår kvar även i det isländska laugurdagur..!

(Lördagen var alltså sabbatsdag inte bara hos judarna utan även hos romerska hedningar. När Konstantin införde sjudagarsveckan i det romerska riket påbjöd han samtidigt att söndagen skulle vara sabbat.)

Men du hade inget grekiskt namn för lördagen? Det skulle alltså inte ha med Kronos (förebild för Saturnus) att göra.

[barzam]

Nej jag hittar inte det grekiska namnet.

Det isländska laugurdagur är exakt samma som lördag.

[Hexmaster]

Namnen är ursprungligen, åtminstone enligt min källa, babyloniska och från ca 700 f.Kr.:

måndag - Sin, mångud
tisdag - Nergal, gud över krig och annat elände (jfr Mars)
onsdag - Nabu, kunskapens och skrivkonstens gud (jfr Merkurius/Hermes)
torsdag - Marduk, huvudgud (jfr Tor/Jupiter/Zeus)
fredag - Ishtar, kärleks- och fruktbarhetsgudinna (jfr Frigg/Venus)
lördag - Ninurta, regn- och fruktbarhetsgud (?)
söndag - Shamash, solgud

Parallellerna är uppenbara, så när som på lördagen. Jag utgår ifrån att Ninurta är babyloniernas namn på Saturnus, men någon särskild likhet med Saturnus/Kronos kan jag inte se.

[Hexmaster]

Nej jag hittar inte det grekiska namnet.

En googling på hemera khronu, dvs. Kronos dag, ger resultat...

Det var f.ö. en intensiv förmiddag det här, hoppas hangatyr & flickvän är nöjda över vad vi kommit fram till

[hangatyr]

visste att jag kunde lita på gamla fina skalman gällande sådana här frågor. misstänkte också att det faktiskt inte var så enkelt att det verkligen var ett arv från hednisk tid.

vidare: vet man huruvida vikingatidens människor använde namn på dagar? jag har personligen lite svårt att tro att man kände något behov av att namnge veckans dagar, tiden lunkade ju mest på, tid för sådd blev tid för skörd, blev tid för slakt och så vidare. vilken veckodag det var borde ha varit av mindre intresse. finns det några källor som nämner veckodarnas namn udner vikingatiden?

[Hexmaster]

vidare: vet man huruvida vikingatidens människor använde namn på dagar?

Det var ju också frågan det ja, nu ska vi se... (let let)

Det första jag hittar är Heimskringla, där Snorre nämner att Håkon den gode (925-966) firade söndagar och fastade på fredagar. Särskilt de dagarna är ju av intresse för tidens kristna, av just de anledningarna.

Hedningarna hade, såvitt jag vet, ingen anledning att hålla reda på några särskilda veckodagar, så det vore inte konstigt om man inte hittar några sådana uppgifter. Å andra sidan är det svårt att tänka sig att de som kristnade sig skulle börja få hålla reda på veckodagar alldeles på egen hand.