Jag måste också kasta mig in angående detta med romersk förebild för nordiskt skeppsbygge. Fel, fel, fel....... eller?Dûrion Annûndil skrev:Eftersom tråden öppnats igen, så är det en formulering som jag är tveksam till:När Caesar nådde kanalen och Nordsjön, observerade olikheten hos romerska skepp och detta områdes skepp:Dan Coehl skrev:De frisiska ocjh senare nordiska skeppen påminner en del om grekiska och romerska galärer och säkerligen är vikingarnas senare navigation och sjöexpansiva politik följden av deras skeppsbyggande, som , hur gärna man än vill, inte uppfanns i mälardalen. Säkert hade man dock redan under vendeltid kommit så långt att man tuvecklade egna detaljer, men impulsen kom från Rom via friserna.Caesars Gallic War citerad av Kevin Greene, The Achaeology of The Roman Economy, s.22Their keels were considerably more flat than those of our own ships, that they might more easily weather shoals and ebb-tide. Their prows were very lofty, and their sterns were sililarly adapded to meet the force of waves and storms.
Ganska likt långskepp med andra ord, redan på 50-talet f.Kr. Och romarnas handelsskepp var då mer lika senare tiders koggar till storlek och funktion, än galärer. Så att skeppstypen var mer lokal än romersk är väl inte omöjligt..?
Jag ska låta det vara osagt huruvida romarna hämtade sin inspiration från grekerna, men helt klart är ju att reliefer framställer romarnas Trirem väldigt likt de grekiska Trier vilka det finns fynd av som visar hur skeppet var byggt. Namnen på de båda skeppstyperna skvallrar ju en hel del om likheter också. Jag antar att de är dessa romerska krigsskepp vi talar om?
Aktern har likheter med nordiska vikingatida skepp men inte fören, däcket på de romerska skeppen överbyggde roddarnas avedelning (inte helt), dessutom hade man ett försegel, ett "artemon" vilket hängde framför stäven som på alla vis skilljer sig från långskeppens. Där finns en ramm och själva kölen "skjuter fram under denna ram för att sedan bilda en "konkav" linje tillsammans med stäven. Vidare är skeppen droppformade med droppens bas i aktern om man ser det uppifrån. Så som det sagts sp liknar samtida handelsfartyg mer hansakoggen än en vikingatida bark. Så så långt ser jag inte hur idéerna skulle kunna påvisas härstamma från Rom?
Så kommer vi då till skandinavien, vilket jag är mer hemma på än romerska skepp..
Likformigheten mellan akter och för syns redan på Hjortspringbåten, vilken iofs har kölen förlängd framför stäven liksom de romerska skeppen, men det är också den enda likheten. Båten i sig antas ha sin förebild i de skinnbåtar vilka användes under stenålder och bronsålder och vilka återfunnits i sibirien och grönland och i norden finns avbildade på hällristningar. Kölen i de återfunna båtarna (umiaken och bajdarkanen) består av en stör vilken skinnets "viks" runt för att spännas över spanten mot liknande störar vilka bildar reling. (Relingen i sin tur sticker även den ut utanför stävarna, ett handtag för att bära den lätta farkosten över land med antas det, redan då byggde man i norden för att kunna föra sina båtar korta sträckor över land. Ett avstick!) Det är dessa hällristningar som legat till grund för antaganden om att inspirationen ligger i Rom eller Grekland och då främsty av de3 som velat spåra tidiga relationer mellan norden och medelhavsfolken, hällristningarna har också antagits vara slädar. Jag för min del tror det har varit en enkel och praktisk ekonomisk konstruktion för de som levde här. Hur som helst så visar de på en likformighet mellan för och akter.
Nästa steg i utvecklingen är Björkebåten (svenskt fynd från Björkeby, vet inte det egentliga namnet på den). Den är inte lika estetisk som Hjortspringbåten med sina snirkliga stävar men den är mer avancerad byggd och nu ser man tydligt kölen så som den kommer se ut på långskeppen. Den sticker inte ut utanför stävarna, men den består ännu endast av en urholkad stock vilken fått utgöra bottenbordet. Klinkbygd om jag inte missminner mig?
Efter dessa kommer båtarna från Nydam och Kvalssund och nu är vi i Tacitus kölvatten då denne skriver om svionernas (skandinavernas) fartyg att de i motsatts till de romerska är likformade i var ända.
Tacitus skrev detta runt år 100 e.Kr och från den tiden finns inga större fynd i norden, men 100-200 år senare dateras fynden från Nydam och Kvalsund. Nydambåten är starkt V-formad sett framifrån och rank varför ballast krävts. Den har fortfarande en urholkad stock som köl, men de har formats så att den kan beteknas köl i syfte att stabilisera farkosten.
På Kvalsundsbåten har man gått lite längre och lyckats bygga båten mer U-formad midskepps och således fått en styvare båt i mindre behov av ballast, stävarna och borden har nu också bygts upp i en mjuk böj i för och akter, en (snäcka?) och man ser tydligt likheten med vikingatidens skepp. Bilder av skepp med segel finns från 500-talet och Kvalsundsbåten hade mkt väl kunnat bära segel och mast om man velat. Dessa skepp bär en styråra.
Båda båtarna är klinkbyggda med de övre bordens kanter skjutande ÖVER de undre i motsatts till de fartyg som användes i medelhavet som byggdes på "kravell" dvs borden kant mot kant. Enstaka fynd av klinkbyggda skepp finns från övriga värden bla gangnes i Indien, men det är en nordisk speciallitet genom hela medeltiden.
Vikingatiden. Borden höjs och hål görs för årorna i skeppets bord istället för årklykor vid relingen. Mast och segel blir mer eller mindre standard.
Två költyper tycks finnas, den runda likt Osebergsskeppet och den rakstävade vilken som jag förstr det saknar fyndmaterial för att bevisas.
Men utifrån bildmaterial och den kommande utvecklingen av handelsfartygen har knarren, vikingatidens förnämaste handelsfartyg, antagits ha raka stävar snarare än böjda. Borden är fortfarande mjukt böjda, men stäven rak. Återigen så kopplas detta till Rom och medelhavet med jämna mellanrum och kanse var Knarren byggd efter romersk förebild? Jag tror det inte.
Jag tror snarare på vad man läser, norden var ett landskap i behov av att kunnna frakta varor sjövägen samt korta sträckor över land i bristen av vägar pga den oländiga terrängen. Så utvecklades en lätt och ekonomisk nordisk (skandinavisk) skeppsbyggarkonst.......TROR jag. Som vanligt inga källor och inget påstående om att det jag säger är rätt. Jag spånar och säger vad jag fått för mig och vad jag tror utifrån vad jag läst.
Mvh
Björn
