Vad hände på 500-talet ? Hemvändare ?

[History freak]

John Kraft har också beräknat folkmängden i Mälardalen år 800. Han har kommit fram till att befolkningen då bestod av 12.000 personer. Alltså en markant folkökning på 250 år. Varför så stor ökning ? Hemvändare ?

[Brage]

Nu har jag inte läst hela boken, och har aldrig förstått riktigt hur Kraft gör när han räknar, men han nämner väl ändå befolkningskatastrof på 500-talet, så den snabba tillväxten är väl snarast en återhämtning från denna då!

Men såna hypotetiska siffror är väl knappast vad vi kan kalla ett vettigt underlag...

[History freak]

Nu har jag inte läst hela boken, och har aldrig förstått riktigt hur Kraft gör när han räknar, men han nämner väl ändå befolkningskatastrof på 500-talet, så den snabba tillväxten är väl snarast en återhämtning från denna då!

Men såna hypotetiska siffror är väl knappast vad vi kan kalla ett vettigt underlag...

Du säger att du inte förstår. Jo då, han tar upp befolkningskatastrofen som en delförklaring till bara 6.000 individer på 550-talet. Missväxt och pest åren 538 - 542 kan naturligtvis ha inverkat. Du anser att han inte har vettigt underlag. Jag citerar John Krafts egna ord i nr. 2/2016 av Populär Arkeologi:

" Hur är det möjligt att göra sådana uppskattningar ? Jo, i Mälardalen har gravar och gravfält bevarats bättre än på de flesta andra håll. Fornminnesregistret kan därför användas för beräkningar av folkmängd , bosättningsmönster, flyttningsrörelser och territoriell indelning under yngre järnålder.

Beräkningarna bygger på en analys av fornminnesregistrets gravfält i Mälardalen som utfördes i slutet av 1970-talet av arkeologen Björn Ambrosiani som gick igenom ett väldigt material och grupperade gravfälten på, de förmodade förhistoriska bebyggelseenheterna. Det rörde sig om 164.000 registrerade gravar i 6.735 gravfält, fördelade på 3.800 bebyggelseenheter (byar eller ensamgårdar) i Uppland, Västmanland och Sörmland.

Tyvärr publicerades aldrig resultaten. Flera forskare har kunnat använda delar av analysen , men ingen har kopplat ett helhetsgrepp om siffrorna för att se vad som kan utvinnas ur dem.

För nio år fick jag genom Björn Ambrosianis generösa bemötande tillgång till hela analysmaterialet. För första gången blev det möjligt att få fram beräkningsbaserade uppskattningar av antalet hushåll och folkmängd under perioden 550 - 1100. Tidigare har man fått nöja sig med fria gissningar eller grova skattningar."

Vidare skriver han att det visat sig att Västmanland och bygderna norr om Enköping har vuxit betydligt snabbare än genomsnittet i Mälardalen. Sådan grundlig forskning lyfter jag på hatten för.

[Karsten Krambs]

En annan faktor när vi talar om hemvändare i Mälardalen är folkmängden. John Kraft har nyligen gjort en sammanställning baserat på tillgängliga fakta och han anser att befolkningen i Mälardalen bara var c.a 6.000 personer år 550.

John Kraft har också beräknat folkmängden i Mälardalen år 800. Han har kommit fram till att befolkningen då bestod av 12.000 personer. Alltså en markant folkökning på 250 år.

Gårdsantal vid slutet av vikingatiden:
Med utgångspunkt från kända och bevarade gravfält har Åke Hyenstrand beräknat antalet bebyggelseenheter i Mälarlandskapen till 4.000. Med tio personer i varje hushåll ger detta en befolkningsstorlek om minst 40.000 (Hyenstrand 1996:139). For det norska området utgår Benedictow från en storlek av hushållen på ca 6 personer i medeltal. Kilde: Carl Löfving.

Andre beregninger på familiestørrelser (hushold) i romertid fra Bornholm viser 8-10 personer og i Rogaland i Norge har man fundet frem til, at mindre gårde havde plads til 8 personer i folkevandringstid. Det veldokumenterede Lindholm Høje i Nordjylland vurderes at indeholde mellem 6 til 10 gårde. Gennemføres en beregning af befolkningsstørrelsen fås 57,75 individer, hvilket giver et hushold på mellem 5,77 til 9,6 personer.

Der er forsket en del i, at anslå antallet af befolkningsstørrelser ud fra gravpopulationer (Acsádi & Nemeskéri 1970). Formlen er P = (a x b/c) x 1,1 - hvor P er befolkningens størrelse, a den totale mængde af grave, b forventet levealder og c brugstiden i år for gravpladsen.

[History freak]

Skillnaden mellan 3.800 och 4.000 bebyggelseenheter är liten. Vidare kan man inte utgå från att alla bebyggelseenheter existerade samtidigt. Skillnaden i antal bebyggelseenheter mellan år 550 och 800 var naturligtvis avsevärd. Vidare verkar tio personer per gård mycket högt räknat. Man kan nog inte räkna med trälarna som knappast gravsattes vid gårdens gravplats. Alla får som vanligt göra sin egen bedömning, men utgångspunkterna måste vara riktiga och rimliga.

[Brage]

Problemet med John Krafts räkning brukar vara härledning av faktorer....

.....fördelade på 3.800 bebyggelseenheter (byar eller ensamgårdar) i Uppland, Västmanland och Sörmland.

Bebyggelseenhet är alltså en faktor i multipliceringen. Vad är då en sådan. Kraft definierar det själv som byar eller ensamgårdar. Man kan ju anta att en by har fler personer än en ensamgård, antagligen flera gånger fler. Det räcker alltså inte med att identifiera bebyggelseenheten, man måste dessutom definiera den, och sen kvantifiera bebyggarna för respektive definition. Alltså, det här är en gård, där bodde det X antal pers. Och det här är en by, där bodde det Y antal pers. Och ven om man gjort så så är det inte riktigt så enkelt eftersom såväl gårdar som byar ser olika ut både i tid och rum.

Det betyder att som faktor har bebyggelseenheten ett okänt värde. Ingen kan säga om det ska motsvara 4 , 8 eller 12.....


Sen blir det ytterligare svårigheter, det hela bygger på Ambrosianis och Hyenstrands räknande av bebyggelseenheter, i huvudsak på detdom kallar primärenheter. Deti sig är rätt problematiska då dom förutsätter konstanta enheter över lång tid. Byar och gårdar som inte klarat detta, utan alltså försvunnit, finns inte alls med i beräkningen. Befolkningsberäkningen avser alltså vad jag kan förstå dessa kända primärenheter, övriga bebyggelseenheter är ett mörkertal....

Krafts formel ser alltså ut så här

(3800 + okänd faktor) x okänd faktor = antalet invånare.


Den ekvationen är olösbar. Man kan då göra antaganden och stoppa in värden om är rimliga, och komma fram till ett antagande om antalet invånare.
Men som alla ser är det bara ett antagande, det håller inte för att bevisa det ena eller det andra....

[Karsten Krambs]

Vidare kan man inte utgå från att alla bebyggelseenheter existerade samtidigt.

Deti sig är rätt problematiska då dom förutsätter konstanta enheter över lång tid. Byar och gårdar som inte klarat detta, utan alltså försvunnit, finns inte alls med i beräkningen.

Maria Petersson har i sin Ph.d. analyseret bosættelserne i bl.a. Östergötland: "Kärna gravfeltet ligger nær Linkøbing, hvor der er gennemført større undersøgelser af områdets bosættelser samt jordbrug. Her viser resultaterne, at omkring tiden for Kristi fødsel sker der en væsentlig ændring i landbruget og mønstret for bosættelserne. Mange ny bosteder etableres indenfor rammerne af periodens grundformer, hvor der er tale om en forøgelse på tre til fire gange i antallet af nyanlagte smågårde - og baggrunden må være en øget befolkningsstørrelse i den laveste del af det sociale hierarki".

De kronologiske undersøgelser af brugstiden for bosættelser viser samtidig, at de fleste af de nyetablerede gårde fra romertid forlades igen,
nogle efter kort tid og andre i 500-600 tallet (Maria Petersson 2010 [1], H. Göthberg 2007 [2]). Ved overgangen mellem ældre og yngre jernalder omkring år 550 e.Kr. skete en bebyggelsesmæssig forandring og omstrukturering. Der er tale om, at nye magthierarkier etablerede sig, som regionalt betød store forandringer med bebyggelsesflytninger, nedlæggelser og gengroning, mens der var ekspansion andre steder (Myhre, Bjørn, Det gullrike Rogaland. Frá haug ok heiðni 2-00, 2000 s.11).

[1] Kilde: Maria Petersson: The Early Iron Age Landscape - Social Structure and the Organisation of Labour, 2010.
[2] Den samme udvikling er dokumenteret i Gamle Uppsala. Kilde: (Göthberg 2007): Mer än bara hus och gårder; Hus och bebyggelse i Uppland. Delar av förhistoriska sammanhang side 403-447.

Som mine indlæg viser, er der tale om en dokumenteret udvikling der sker i samme periode både i Norge og Sverige (delvis Danmark) - og der er nok ikke tale om en specifik hændelse som du gerne vil vise os.

[Brage]

I stort sett enig med dig där Karsten.

Men när man talar om att det förändrade bebyggelsemönstret kan förklaras med etableringen av makthierarkier så känns det gammalmodigt och som en rest från tiden då vi kände till så mycket mindre. Idag vet vi ganska säkert att man drabbats av klimathändelser som påverkat befolkningen kraftigt, vilket rimligen borde ha resulterat i en bebyggelseförändring. Det är alltså en bättre förklaring ....

[Karsten Krambs]

I stort sett enig med dig där Karsten.
Men när man talar om att det förändrade bebyggelsemönstret kan förklaras med etableringen av makthierarkier så känns det gammalmodigt och som en rest från tiden då vi kände till så mycket mindre. Idag vet vi ganska säkert att man drabbats av klimathändelser som påverkat befolkningen kraftigt, vilket rimligen borde ha resulterat i en bebyggelseförändring. Det är alltså en bättre förklaring ....

Brage, det er ikke helt så enkelt. Som du selv var inde på før er der flere faktorer, der spiller ind samtidig.

I slutningen af folkevandringstiden ændrer både bosættelserne og den sociale struktur sig. Mange bosættelser - som nævnt i tidligere indlæg - nedlægges. Flere faktorer kan her være årsagen til dette, bl.a. udpinte jordbrug eller et helt nyt mønster, hvor de forladte gårde rykker sammen på en ny beliggenhed i en form for 'historical farm plot' (T. Zachrisson 2010). Denne form udviklede sig flere steder til de såkaldte centralpladser (5.- 6. årh.) samtidig med, at den sociale struktur ændrede sig til en begyndende samfundsform kaldet heterarki - dvs. høvdingedømmer, byggede på princippet om en rangordning udtrykt ved forskellig social status.

Denne ny form for kollektive bosættelser eller centralpladser, stod formentlig i et afhængighedsforhold til aristokratiets pladser, og hvor der foregik en almindelig primærproduktion i form af kornavl og kvæghold side om side med talrige håndværksaktiviteter, f.eks. metalhåndværk.

Det er rigtigt at der år 536 har været et vulkanudbrud hvis direkte konsekvenser kunne være tre på hinanden følgende vintre uden mellemliggende somre, øger grundvandsstand og stigende hav niveauer (Gräslund 2007). Det forklarer dog ikke alle ændringerne

[Brage]

Det finns flera problem, ett par av dom är

-Hövdinga-styret inte empiriskt påvisat då vare sig hallbyggnader eller höggravar i sig påvisar ett sådant
-Det finns inget logiskt samband mellan hövdinga-styre och koncentrerad bebyggelse.

Alltså kan man inte härleda en förändring i bebyggelsestrukturen till en sådan social stratifiering och en etablering av ett hövdinga-styre.

[Gamle G]

Det känns nästan som man vill ta fram det där typiskt svenska (eller så) ”alla har rätt” i denna debatt. En (eller f f a flera med få års mellanrum) klimatkatastrof får mycket svåra konsekvenser för jordbruksamhällen utan ”sociala skyddsnät” och EU-fonder, typ. Och kan bana väg för Starka Krafter som lovar mycket. Och då genom sådant som att samarbeta/ slå sig samman i större enheter, typ större hövdinga- samt kungadömen. Och kanske genomförde dom mycket av detta också? Med krigsvana återvändare från kontinenten som kunde inspirera, organisera och tillämpa allt detta som ”rådgivare”, ”enforcers” ”premiärministrar”- eller ”jarlar” helt enkelt. Sammanföll detta, folkvandringarna med klimatförändringarna, måste det påverkat samhällen och folk i norden rejält.

[Brage]

Jag ser än mer en vilja att rädda den gamla forskningen, alltså man ser vad man vill. Konfirmeringsbias kallas det visst... det är möjligen relevant för hemvändarhypotesen, men än tydligare för hövdinga/kunga-hypotesen

För min del blir hövdningen relevant när vi ser honom, tills dess är han en av många förklaringar till hall och hög och tämligen värdelös som underlag för att förklara vad vi ser.

Om katastrofen i början på 500-talet är så omfattande som många nu påtalar, så är det en fullt logisk slutsats att stora förändringar i samhället äger rum, på alla plan. Att förändringar i bebyggelse, kult eller styre skulle ske utan inverkan från den samtida katastrofen är alltså helt osannolikt.

[Karsten Krambs]

Et interessant kompendium er ’Arkæologi i Slesvig’ - Sachsensymposion 2010“, Haderslev, Danmark.

Flere af mine indlæg er baseret på artikler af anerkendte forskere, som det kan ses af indholdsfortegnelsen i denne pdf. fil.

Særlig interessante for denne debat er artiklerne –

Anne-Sofie Gräslund and John Ljungkvist, Valsgärde Revisited.
Torun Zachrisson, Property and Honour – Social Change in Central Sweden, 200–700 AD, Mirrored in the Area around Old Uppsala.
Maria Petersson, The Early Iron Age Landscape – Social Structure and the Organisation of Labour.

http://vikingekult.natmus.dk/fileadmin/ ... roject.pdf

[Brage]

Vad som hände runt 500 har diskuterats på åtskilliga forum. Hypotesen om en klimathändelse är inte ny, men har nu de senaste åren nått en sådan acceptans att den borde motivera en omprövning av gamla hypoteser där klimathändelsen inte ges betydelse.


De artiklar du nämner Karsten gör väl det i viss mån, men då snarast som en möjlig bidragande orsak till förändringen, underförstått att förändringen i huvudsak beror på något annat, företrädesvis framväxandet av en stark social elit och ett hierarkiskt styre. Det känns inte längre motiverat, istället borde man nog försöka sig på den ädla men förtvivlat svåra konsten att backa...

[History freak]

Vad som hände runt 500 har diskuterats på åtskilliga forum. Hypotesen om en klimathändelse är inte ny, men har nu de senaste åren nått en sådan acceptans att den borde motivera en omprövning av gamla hypoteser där klimathändelsen inte ges betydelse.


De artiklar du nämner Karsten gör väl det i viss mån, men då snarast som en möjlig bidragande orsak till förändringen, underförstått att förändringen i huvudsak beror på något annat, företrädesvis framväxandet av en stark social elit och ett hierarkiskt styre. Det känns inte längre motiverat, istället borde man nog försöka sig på den ädla men förtvivlat svåra konsten att backa...

Ja, du är specialist på att kritisera, backa och försöka misstänkliggöra andras hypoteser utan att egentligen tillföra något eget. Jag känner igen det från andra forum där du med stor sannolikhet har varit aktiv under annan signatur. Din svenska och dina favorituttryck pekar på det.

Visst kan miljökatastrof och pest ha varit en del av förklaringen att folkmängden var låg år 550, men det är sannolikt bara en del av förklaringen....... om det ens är en del av förklaringen. Vi vet inte säkert att dessa katastrofer nådde Skandinavien. Det är bara en hypotes som så många andra.