Quiz: Nordisk forntid & vikingatid

[koroshiya]

Det är en av Jellingestenarna ja, så det är rätt svar.

Med dopsattesten är det också så, men ordet Danmark förekommer tidigare i kung Alfreds version av Orosius. Förutom den ursprungliga texten har översättaren vävt in Wulfstans och Ohtheres resor. Där kan man läsa att Danmark runt år 880 låg i Bohuslän och Halland, och kanske de danska öarna.

Din fråga Markus.

[Markus Holst]

Där kan man läsa att Danmark runt år 880 låg i Bohuslän och Halland, och kanske de danska öarna.

Vilket ger en följdfråga: Vilka forna folk bebodde under forn tid det nuvarande Danmark?

[koroshiya]

Där kan man läsa att Danmark runt år 880 låg i Bohuslän och Halland, och kanske de danska öarna.

Vilket ger en följdfråga: Vilka forna folk bebodde under forn tid det nuvarande Danmark?

De mäktiga Göterna genom ett av sina broderfolk Jyllänningarna.

Från lite tidigare spekulerar man i att Cimbrerna och Teutonerna kan ha kommit därifrån. Anglerna kan ha bott i södra Danmark. Någon spekulerar även i att de bodde på öarna och att Danerna dök upp när Anglerna stack, men jag tror inte det finns något bevis för något sådant. Förmodligen kan det ha bott någon eller några Friser i sydväst.

[Markus Holst]

Jyllänningarna aka jutarna var dem jag främst tänkte på, som motpol till danerna i östra Danmark. Huruvida det finns någon gemenskap mellan jutar och götar låter jag vara motsagt. jag har här på forumet lär mig att namnet jutar inte har samma ursprung som götar, goter och gutar, men jag är inte påläst nog för att hävda annat än att det står så på Skalman.

Norra Jylland verkar ha varit trångbott, om man räknar ihop alla folk som någon gång skall ha bott där. Cimbrer och jutar i norr, angler i syd, och nog är även saxarna inblandade?

Nåväl, bollen är tillbaka hos dig.

[koroshiya]

Tack.

Jag tror ingen verkligen vet sanningen om det där, källäget är ju sådant att man kan hitta på mest vad som helst, och det arkeologiska materialet går att tolka på så många olika sätt. Något jag läst är att samma text skall finnas på någon eller några runstenar i Jylland och i Västergötland, men det behöver ju inte betyda så mycket.

Vi kör en runsten till, men utan bild nu för att det då kanske blir för lätt.

Det är en tidig runsten med en trollformel som lovar att man blir homosexuell och tar den i tvåan ifall man förstör minnesmärket.

Vilken runsten är det?

[Lejonmod]

Björketorpstenen. 600-talet
"Mäktiga runors hemlighet dolde jag här, kraftfulla runor. Den som bryter detta minnesmärke skall ständigt plågas av arghet. Svekfull död skall träffa honom. Jag spår fördärv."
Det lite lustiga i de vanligaste "översättningarna" är att man skriver "arghet", vilket inte har någonting med dagens "arg". Det verkar som om man undviker att omsätta "arghet" till dagens normalspråk (om det nu heter så)

[Markus Holst]

Att hota med homosexualitet verkar vara tidlöst, i alla fall. Fascinerande i sig.

[koroshiya]

Björketorpstenen. 600-talet
"Mäktiga runors hemlighet dolde jag här, kraftfulla runor. Den som bryter detta minnesmärke skall ständigt plågas av arghet. Svekfull död skall träffa honom. Jag spår fördärv."
Det lite lustiga i de vanligaste "översättningarna" är att man skriver "arghet", vilket inte har någonting med dagens "arg". Det verkar som om man undviker att omsätta "arghet" till dagens normalspråk (om det nu heter så)

Det är rätt.

Att översätta är inte lätt. I en översättning av Iliaden till engelska från år 1990 används ordet slav 18 gånger. I en från 2016 används det 173 gånger. I den tidigare översättningen får man information om just vad slaven gör, men det framgår inte att det är en slav, i den senare får man bara veta att det är en slav, men inte explicit vad slavens uppgifter är, utan det får framgå av berättelsen.

Din fråga, Lejonmod.

[Lejonmod]

Vad var Knattleik?

[Markus Holst]

Det verkar ha varit någon landhockey-liknande bollsport.

[Lejonmod]

Bollsport är nog rätt. Knattleik, eller varianter av det finns i många av saga-texterna. Orden som används för att beskriva bollspel är knattleikr ’bollspel’, knöttr ’boll’, knattgildra, knatttré, knattdrepa, samtliga i betydelsen ’bollträd’, böllr ’boll. I yngre texter förekommer också soppr/svöppr ’boll’ och soppleikr ’bollspel’ (soppr är besläktat med ordet ”svamp” och betecknar troligen en mjukare boll).

[Markus Holst]

Det nuvarande Sverige har vid åtminstone fyra tillfällen haft större invandrade finsk-ugriska folk från nuvarande Finland, och kanske även längre österifrån. Den första kända gruppen brukar anses vara samerna. Den senaste är arbetskrafts-finnarna på 60-talet. En större invandring till främst norra Sverige anses ha skett under senare järnålder (folkvandring/vikingatid). Vilken grupp syftar jag på?

[Lejonmod]

Kväner

[Markus Holst]

Helt rätt. De finsk-ugriska kulturerna har kommit hit så glest att de olika grupperna inte har fått någon kulturell kontakt. Svedjefinnarna som kom på 1600-talet hade ju asimilerats lagom till den finska invandringen på 60-talet.

Lejonmod får frågan.

[Lejonmod]

En ganska vanlig uppdelning för svenska språkets utveckling följande:
Urindoeuropeiska (ca 4000 f.Kr.)
Urgermanska (ca 500 f.Kr.)
Nordvästgermanska (500 f.Kr. – 150 e.Kr.)
Urnordiska (150–800 e.Kr.)
?????? (800–1225)
Äldre fornsvenska (1225–1375)
Yngre fornsvenska (1375–1526)
Äldre nysvenska (1526–1732)
Yngre nysvenska (1732–1906)
Nusvenska (1906–)

Men vad kallas vikingarnas svenska?