Quiz: Nordisk forntid & vikingatid

[Engan]

I väntan på trätäljans spännande upplösning av frågan, ställer jag en liten interimfråga:

Vilken är, enligt sagan, den värsta vägkosten?

Enligt Havamal, "ett övermått av öl". Lite lagom med öl, däremot..

[Markus Holst]

Helt rätt!

Strof 11: Bättre börda
man bär ej på vägen
än mycket mannavett.
Sämre vägkost
man ej släpar över fältet
än övermått utav öl.

Interrimfrågan går vidare till Engan.

[Engan]

OK, en lite spekulativ fråga:

Vad kan man frukta om alla kvinnor plötsligt börjar få skäggväxt?

[Olof Trätälja]

Är det inte dags att trätäljan ger oss svaret på denna gåta, som ingen verkar kunna lösa.

Nja det vet jag inte riktigt. Nog borde det väl gå att lösa en gåta som gäller en så pass betydelsefull plats även om det gäller stenålder. Tyvärr verkar det mest vara du Markus som funderat. Nåja här kommer den sista ledtråden.

Platsen är främst känd för sin keramik.

[bultn]

OK, en lite spekulativ fråga:

Vad kan man frukta om alla kvinnor plötsligt börjar få skäggväxt?

Att Fenrisulven åter behöver en boja?

Kanske Trätälja kunde ge svaret på sin fråga som uppenbarligen är för svår...

[Engan]

OK, en lite spekulativ fråga:

Vad kan man frukta om alla kvinnor plötsligt börjar få skäggväxt?

Att Fenrisulven åter behöver en boja?

Kanske Trätälja kunde ge svaret på sin fråga som uppenbarligen är för svår...

Ja, naturligtvis menade jag att Fenrisulven är lös. Jag vet inte, skall vi fortsätta på den alternativa vägen eller tänker Olof ge fler hintar (eller tala om svaret)?

[Olof Trätälja]

Jo det börjar väl bli dags att ge svaret. Källan har som nämnt haft sin betydelse i att har den udda egenskapen att den ligger nästan på en bergstopp. Som synts av bilderna ligger den också nära havet, ja faktiskt på en ö. Den var alltså viktig eftersom den gjorde det möjligt att få tag på vatten trots att man befann sig nästan mitt på dåtidens större och saltare Östersjö. Närmare bestämt vid Långbergsöda på Åland. Sin arkeologiska betydelse har den förstås genom att en sådan källa givetvis dragit till sig folk allt sedan den steg upp ur havet och sedemera längs den bäck som bildats när vattnet tvingats ta en allt längre väg ner mot kusten. Härvid har det förstås lämnats kvar en hel del keramik, men skillnaden mot andra liknande ställen som Fagervik (finns lustigt nog två sådana både i Finland och i Östergötland) är att sekvensen är lite annorlunda. I Långbergsöda är det Kamkeramik->Gropkeramik->Snörkeramik som gäller. Eftersom den Åländska kam och gropkeramiken är synbarligen liknande och följer en viss kontinuitet så ansågs från början att detta nog kunde vara ursprunget till gropkeramiken. På senare tid har det förstås varit mer populärt att istället se gropkeramiken som en ut- (eller möjligen av-) veckling av trattbägarkeramiken och istället har det varit populärt att anse att två olika folk levt på Åland vid samma tid.

Ämnet är förstås aktuellt eftersom senast rön givit stöd åt BÅDA teorierna. Vi vet nu att de som gjorde trattbägare INTE var samma folk som gjorde gropkeramik. Vi vet nu vidare att gropkeramikerna har vissa inslag i sitt DNA som tyder på en östligt härstammning (dock ej finsk-ugrisk), kom de måhända via Åland? -Å andra sidan har vi också fått veta att det var fullt möjligt för två olika folk att bo på en så liten ö som Öland samtidigt, så varför inte även Åland?
-Med ett så aktuellt ämne kunde jag inte låta bli att ställa en liten fråga...

Angående ledtrådarna som jag inte berört ovan så är förstås konkurrentens fartyg mer relevanta eftersom det inte var fråga om vikingar utan säljägare ! Att ingen förstod den enkla, märkligt...
I övrigt visade bilderna en rekonstruerad "stenåldersby" som man haft på stället.


PS -Jag antar att frågan går över till interminsfrågevinnaren.

[bultn]

Varför suger mannen till vänster om hästen på tummen?

tumme.jpg (39.78 KiB) Visad 1298 gånger

[Odinkarr]

Dette er den fine afbildning på klippen fra Ramsund i Eskilstuna.

Sigurd sidder foran ilden og forbereder dragehjertet for Regin. Som man kan se finder vi smedens tænger, som Sigurd burde have benyttet. ved siden af Sigurd. Det gør han dog ikke, hvorfor han brænder nallerne og må afhjælpe smerten ved at stikke fingeren i munden. Herved får Sigurd smagt på dragens blod og det giver ham en indsigt i hvorledes fugle synger.

Peder Laales danske ordsprog (indsamlet i 1300 tallet) siger:

Nr. 636 Smedhen haffwer forthi tænggher at han will eij brændhe sijne hændher.

mvh

[bultn]

Fullständigt svar, jag har ingenting att tillägga.

[Odinkarr]

Ved kristendommens ankomst i 1200 tallet fratages kvinden stemmeret, arveret og skilsmisseret.

Hvad er den tidligst kendte skriftige kilde vi har, der viser kvindens fulde arvelod i vore oprindelige love?

Hjælp: Svaret er ikke Æthelberht’s Domme fra år 560-616 e.Kr., hvor lov nr. 79 viser denne ret (og skilsmisseret og automatisk forældremyndighed over børn).

God jagt.

mvh

Flemming

[Ralf Palmgren]

Ved kristendommens ankomst i 1200 tallet fratages kvinden stemmeret, arveret og skilsmisseret.

Hvad er den tidligst kendte skriftige kilde vi har, der viser kvindens fulde arvelod i vore oprindelige love?

Hjælp: Svaret er ikke Æthelberht’s Domme fra år 560-616 e.Kr., hvor lov nr. 79 viser denne ret (og skilsmisseret og automatisk forældremyndighed over børn).

God jagt.

mvh

Flemming

Det har blivit dags att ge en ledtråd eller svaret. Alternativt att någon ställer en ny fråga här. Tråden har nämligen varit inaktiv sedan sensommaren och borde nu återaktiveras...

[Odinkarr]

Jeg kunne jo f.eks. begynde med at give svaret på gåden.

Afhængigt af hvorledes vi vælger at opfatte indskriften på Tune-steinen fra 400 tallet e.Kr. (nu Oldsakssamlingen, Historisk Museum, Oslo), finder vi her med stor sikkerhed det ældste bevis i skrift for kvinders fulde arvelod, og derfor samtidig gældende lov. Runestenen stod oprindeligt på Tune kirkegård i Østfold, muret inde i kirkegårdsmuren.

Sidste del af indskriften lyder:

”…þrijoRdohtriRdalidunarbijasijosteRarbijano”

Der muligvis skal læses som:

”… þrijōR dohtriR da‹i›liðun arbija si‹b›jōstēR arbijanō”

Som muligvis skal opfattes som:

”Tre Døtre delte Arven (som) de nærmest beslægtede af Arvingerne” (Sophus Bugge, 1903)
”Tre døtre gjorde gravølet hyggelig, som de elskligste av arvinger” (Ottar Grønvik, 1998)

Det er naturligvis ekstremt spændende hvorledes vi skal opfatte de rejste runer, men ingen synes uenige i at de tre nævnte døtre har fuld arvelod efter den på stenen nævnte Wōðurīðē, og derfor i vor lovgivning på tidspunktet hvor stenen rejses i 400 tallet e.Kr. Det viser brugen af det urnordiske ”arbijano” (arvinger, ejefald flertal).

mvh

Flemming

[Ralf Palmgren]

Då tar jag och ställer följande fråga. Här är en skulptur över en "nordisk" vikingatida kvinna men vem är det frågan om?

[Markus Holst]

Du sätter nordisk inom dubbelfnuttar, varför svaret nog inte är så enkelt som jag hoppades. Min gissning gick till Tola, som lät resa Grispholms-stenen och väl är mor till Ingvars bror?

Men det verkar som om statyn står efter havskusten betydligt längre söderut, varför jag tvekar på riktigheten i mitt svar.