Sveriges skapande

[Lejonmod]

Handel, inte krig, var motorn i bildandets av Sverige. https://youtu.be/N7kTDOnQNZ8?si=yaV3WOO96-gNrkof

[a81]

Tänker att han som ligger bakom kanalen Format historia på Youtube ibland drar lite väl långtgående slutsatser (men jag kan ha fel). Sannolikt spelade spelade både krig och handel roll för bildandet av Sverige. Svearna verkar ju ha expanderat söderut längs östra Götalandskusten. Den kustremsan var inte del av Svitjod, men den var ändå del av svearnas rike, Sverige, åtminstone fr.o.m. 800-talet (jfr Wulfstan).

När det inre av Östergötland samt Västergötland blev del av denna begynnande statsbildning är svårt att veta, men det finns uppgifter om krig mellan svear/götar och norrmän i/om Västergötland/Bohuslän på 800-talet:

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Harald_ ... 3%B6taland

[Davian]

Krig och handel hör ju ofta ihop, de är lite delar av samma mynt. Har man det ena får man det andra. Sen kanske just krig är lite ambitiöst ord att använda istället för konflikter, fejder osv. Jag tror "krigen" som är med och skapar Sverige främst är fejder och relativt småskaligt fram till högmedeltiden nån gång.

Att åka iväg med 20 krigare i ett skepp, slå ihjäl några bönder och hirdfolk nånstans i småland var nog en vanliga företeelse för att få makt där än att mösntre hundratals i en flott och slåss mot hundratals under en långvarig konflikt.

[a81]

Håller helt med.

Svenske kungen Erik Anundsson/Emundsson och norske kungen Harald Hårfager verkar ju ha "bråkat" om dagens Västra Götaland och Värmland på 870-talet. Nästan samtidigt skriver den anglosaxiske handelsmannen Wulfstan att östra Götalandskusten från Blekinge och norrut hör till svearna. Jag tänker att det är en ögonblicksbild av hur det såg ut kring 870-880. Mäktiga kungar hade inflytande över stora områden, men kanske mer som ett slags "NATO" eller "EU" än en "nationalstat".

[Örjan]

Att åka iväg med 20 krigare i ett skepp, slå ihjäl några bönder och hirdfolk nånstans i småland var nog en vanliga företeelse för att få makt där än att mösntre hundratals i en flott och slåss mot hundratals under en långvarig konflikt.

Jag, är inte så säker på att det var den vanliga företeelsen. Bönder som utsätts för återkommande plundringar har egentligen tre alternativ:

1. Flytta därifrån.
2. Sluta sig samman i ett större försvarsförbund.
3. Underkasta sig plundrarnas överhöghet.

I tider av omfattande sjöröveri var alternativ 1 vanligt och under tidig medeltid var kusterna längs Östersjön glesbygd. När de nordiska korstågen avslutades på 1200-talet var hela Östersjöområdet kristnat och eftersom kyrkan förbjöd kristna från att plundra andra kristna upphörde sjöröveriet. Nu blev det plötsligt säkert att bo vid kusten igen så dessa områden återbefolkades. Men inte nödvändigtvis av samma etniska grupp som bodde där innan. Det är i detta sammanhang som vi ska se ursprunget till den svensktalande minoriteten i Finland och Estland. Dessutom är det en stor anledning till varför de slaviska folken i dagens Östtyskland blev så snabbt germaniserade.

Men att flytta därifrån är egentligen bara ett alternativ som föredras av dem som bor i de allra mest utsatta platserna. De allra flesta vill istället försvara sin hembygd. Men detta förutsätter att grannarna hjälper varandra att försvara sig, vilket kräver organisation som leder till statsbildning. En mindre försvarsorganisation kan hantera en attack från enstaka skepp, men plundrarna lär sig också att deras framgång hänger på att de sluter sig samman i allt större grupper för att knäcka kustförsvaret. Så från båda sidor blir det en gradvis eskalering av deras organisation.

Lägg därtill det faktum att anfall är bästa försvar. Istället för att bara försöka avvärja varje attack från fienden så vill man gärna hämnas attacker för att avskräcka dem från att upprepa dem. En militär organisation som har skapats för att försvara hembygden kan även med fördel användas för att plundra någon annans hembygd. Efter ett tag har man glömt bort vilken sida som egentligen var den som började plundra grannfolken.

Men i den militära kapplöpningen kommer vissa stamförbund/stater att utkristallisera sig som klart mäktigare än dem i deras omgivning. De mindre mäktiga stammarna kommet till slut att dra slutsatsen att om man inte kan besegra fienden så är det bättre att ansluta sig till dem. I utbyte mot att betala en mindre tribut slipper man då att bli plundrad av dem och kan istället tjäna pengar på att delta i deras plundringståg.

[ERland]

Ja, jag har också sett ett flertal av dessa youtubevideor om detta av Fredrik Ousbäck, användare FORMAT HISTORIA. Från mitt lekmannaperspektiv verkar hans idéer och tolkning av Rökstenen intressanta, men jag kan inte bedöma deras vederhäftighet. Det skulle vara intressant att höra andra runologers och historikers åsikter om Ousbäcks idéer. Jag noterar dock att Vetenskapsradion Språket nyligen hade ett program om runor och då tog man upp Rökstenen och nytolkningar av denna, men Ousbäck och hans tolkning nämndes inte.
Jag tycker dock att Ousbäck borde tagga ner retoriken en aning och sluta att idiotförklara alla med en annan uppfattning än han själv.

[a81]

Jag är inte heller någon expert på detta och håller med. Problemet med Format historia också att kanalen andas lite västgötaskola, att de "onda" arkeologerna i Uppsala och Stockholm försöker mörka hur det verkligen var, etc.

Jag tänker att Jonathan Lindström, exempelvis i boken Sveriges långa historia, bättre beskriver hur Sverige blev till, kanske lite spekulativt, men det hänger liksom ihop och det är inte en massa teori och ideologi inblandat.

[koroshiya]

Men Lindström är också en provinsialist. Hågahögen är det begynnande Sveaväldet enligt honom på tv tidigare. Det är också mycket spekulativt om den tidens kulter i några av hans texter.

[a81]

Jo, håller med till viss del, särskilt när det gäller Lindströms spekulationer så långt tillbaka i tiden. Jag tänker att det kan bli för mycket att koka soppa på en spik om man försöker rekonstruera "bronsålders-Sverige". Om man däremot tittar på tiden från ungefär år 500 och framåt tycker jag att Lindströms tankar känns mer väl underbyggda.

[Sören F]

Tycker inte Format historia luktar nämnvärt, annat än intressant, tack vare lagom utifrånberättande. Uppsalaforskare lyfts fram där så krävs, erkänns i mångt och mycket, samtidigt som dess ämnes egen historik inte försöks skruvas vare sig upp eller ner. Mitt intryck.

[a81]

Tycker att det är bra att man (t.ex. Ousbäck) lyfter fram Sverige som ett Östersjörike under vikingatiden. Smålandskusten var nog "svensk" långt innan Västergötland var det.

[Sören F]

Jag sammanfattar lite punktvis Ousbäcks (tilltagande) intressanta videoproduktion, som jag fångat den:

- En kustfartskultur (med bärnstensexport till mykenerna vid Medelhavet, och bronsimport) utvecklad ända sen gropkeramik- och bronsålder, där Sveriges/svearnas (och Norges och Danmarks) skandinaviska roller intas, och som lever kvar m e m sen dess (Roden-Hansan-senare världshandel).
- Svearna (flyttar söderut och?) präglar urgermanskt språk där det tar form i ett nordvästtyskt Jasdorfområde.
- Handeln pausas när kelterna går över till järn, men tilltar igen med romarriket: kött- och hudexport, saltimport. Nordiska heruler tjänstgör i dess härar.
- Jasdorfgermanska ätter (frisiska och saxiska) börjar härja romaniserade kelter i Gallien och Britannien redan på 200-talet (de första "vikingarna")
- Andra ätter från samma område etablerar sig på Själland, men tar sig också (ynglingaätten) ända upp tillbaks till Svealand - en återflytt - och bildar ny "Valsgärde"-kultur där.
- Svear organiserar sjöfartskulturens "Roden", leden mellan Danmark och Novgorod. Götarna integreras också där de finns inåt inlandet.
- Beowulf var sörmländsk göt, eller sjölänning som sörmlänningar snarare hette då - han hade inget med Gotland att göra.
- Det kristna frankerriket under Karl den store fortsätter handeln, kristnar Birka och därpå Östergötland. Rökstenen där är kristen och handlar om östgötska häraders organisation i förhållande till Roden, i ett antal bol under Uppsala öd.
- Frankerrikets successionskris pausar kristnandet i Sverige (som får "vikingatid/vilda västern"), det tar dock fart igen i mer tysk-romersk regi under Otto den store.

[koroshiya]

Det hela låter otroligt spekulativt.

Menar verkligen Ousbäck att det på något sätt skulle finnas en kontinuitet, och att man kan visa att det är folk från Mälardalen som präglar urgermanskt språk, vad nu det betyder.

[Sören F]

Det hela låter otroligt spekulativt.

Menar verkligen Ousbäck att det på något sätt skulle finnas en kontinuitet, och att man kan visa att det är folk från Mälardalen som präglar urgermanskt språk, vad nu det betyder.

Jag tror det var i den här: https://www.youtube.com/watch?v=kfY_DlIOlBY

[a81]

Det hela låter otroligt spekulativt.

Menar verkligen Ousbäck att det på något sätt skulle finnas en kontinuitet, och att man kan visa att det är folk från Mälardalen som präglar urgermanskt språk, vad nu det betyder.

Jag tror det var i den här: https://www.youtube.com/watch?v=kfY_DlIOlBY

Jonathan Lindström är väl inne på liknande spår men kanske något försiktigare.

Det jag tycker är spännande är folknamnen, svearna ("oss själva" på indoeuropeiska) och götarna (kanske "bronsgjutarna"). Kanske kom "gjutarna" in från sydväst när "svearna" redan bodde här? Eller är götar rent av ett gammalt namn som går tillbaka till trattbägarkulturen?