Svenska småkungar?

[Valdemar Sappi]

Det här är inget jag har funderat på speciellt mycket. Men så här förstår jag det.

När stormännen dyker upp i historien och blir tydliga så äger de enorm stora gods. Vi ser det tydligt i Danmark där källorna är många fler än här. En huvudgård kan ha upp till 300 gårdar under sig.
Ägandet är kollektivt och ättens rätt till jorden är mycket stark. Det framgår av våra äldsta lagar. Jorden kan i princip inte gå ur ätten. Allt möjligt som t.ex. återköpsrätt garanterar detta.

Jarl Skjalm Hvides ätt är den mest berömda. Men det finns en äldre lika betydande ätt som går ut tiden innan Hvide-ätten. Men den vet jag inte mycket om. Minns inte ens ättenamnet just nu.
Från Hvide-ätten är t.ex. flera svenska drottningar.
Hvide-ätten är en klan, inte en patriarkal klan. Finns en rad patriarkala linjer i ätten.
http://roskildehistorie.dk/stamtavler/a ... aegten.htm

Skule Bårdsön I Norge är den överlevande grenen av engelska kungahuset 1066. En brorson till den siste angelsaxiske kungen flyr till Norge och får Rein, min ättegård. Skule är hans ättling. Han styr över en del av Norge som småkung. Hans dotter är drottning. Själv försöker jarl Skule störta sin svärson och myndling kungen men misslyckas.

Båda de här jarla-ätterna är sammangifta med kungahusen. Är deras likar.

Det jag tycker mig se är en mycket mäktig och rik stormannagrupp med makt som det inte finns motsvarighet söder om danevold. De är inte underlagda en feodalherre. De är inte beroende av en furste. De är furstars likar. De kaj också bli valda till ledare. Till hövdingar, jarlar, kungar.

Det jag försöker säga är att frågan om kungar lätt blir som att läsa historien baklänges. Kungar var något man avsatte, slog ihjäl, valde. Deras makt gick inte i arv. Furstar i europeisk mening fanns inte här uppe.
Så en förståelse av makten i äldre tid här uppe i norr, den måste börja med en förståelse av skillnaden mellan oss här uppe och feodalismen i söder. Måste börja i en analys av hur vårt stormannavälde såg ut...

[a81]

Dock anser jag att det faktum att Adils och hans föregångare Ottar båda nämns i både Ynglingatal och Beowulf gör att det är mer sannolikt att de funnits än de inte har det. Vad jag vet finns inget som tyder på att Yngligatals författare (som enligt Snorre hette Tjodulf) kände till Beowulfkvädet. I så fall nämns samma personer i två oberoende källor, vilket starkt talar för deras historiska existens.

Det är precis så jag också tänker, de nordiska nedteckningarna (tidigaste, alltså Ynglingatal, från ca år 900) har säkert beroenden mellan varandra, men Beowulfkvädet bör vara oberoende och sannolikt något äldre (tidigast 700-tal, men kan vara något/några sekel nyare än så).

[a81]

Det jag försöker säga är att frågan om kungar lätt blir som att läsa historien baklänges. Kungar var något man avsatte, slog ihjäl, valde. Deras makt gick inte i arv. Furstar i europeisk mening fanns inte här uppe.
Så en förståelse av makten i äldre tid här uppe i norr, den måste börja med en förståelse av skillnaden mellan oss här uppe och feodalismen i söder. Måste börja i en analys av hur vårt stormannavälde såg ut...

Håller till stor del med om detta, men kom ihåg att kungamakten under vendeltid och vikingatid i praktiken ofta gick i arv även i Sverige. Något slags företräde för kungasöner jämfört med andra måste ha funnits när kungar utsågs/tog makten.

[Valdemar Sappi]

simoned, kan du utveckla vad du vet om sjökungar? Hur omnämns det i sagorna?

[simoned]

simoned, kan du utveckla vad du vet om sjökungar? Hur omnämns det i sagorna?

Dert är inget jag speciellt intresserat mig för, men "sjökungar" förekommer ofta. På rak arm hittar jkag t.ex


Synir Bjarnar járnsíðu váru þeir Eiríkr ok Refill. Hann var herkonungr ok sækonungr, en Eiríkr konungr réð Svíaríki eptir föður sinn ok lifði litla hríð. ( ur tillägget till Hervarasagan)

Þeir váru synir Górs sækonungs, Beiti ok Heiti, Meitir ok Geitir. Beitir sækonungr fór með elliða inn í Þrándheim ok inn í Beitissjó. Hann lét gera skipsleða undir elliðann, en snjór var mikill ok sleðfæri gott.( Hversu Noregr byggðist i Flateyrabok)

Jag har även för mig att Saxo nämner att Harald Blåtand hade en bror, Knut, som var kung på sjön, men Saxo skrev på latin och bör ha använt ngt annat uttryck.

[Ralf Palmgren]

Jag skapade en egen tråd av diskussionen om Jarl Skule Bårdsson eftersom det ser ut att bli en diskussion inom släktforskning om honom. Här under rubriken "Svenska småkungar?" skall vi däremot diskutera småkungar under nordisk forntid och vikingatid i det område som nuförtiden utgör Sverige.

[Valdemar Sappi]

Härkungar, sjökungar, jarlar, marskar, drotsar... och det märkliga skånska gäldker.
Är gäldkeren resterna efter det en gång skånska kungariket?

Vi kan se hur kungasöner tilldelas delar av riket även här uppe i norden. En rad mer eller mindre tillfälliga hertigdömen dyker upp. Rester av en gammal praxis?
Niels: http://roskildehistorie.dk/stamtavler/k ... alland.htm
Knud: http://roskildehistorie.dk/stamtavler/k ... ekinge.htm
När ser vi att det inte handlar om kungasläkter? Greveätten Skarsholm i Halland som började som hertigar kanske?
Kommer vi vidare där? De var söner till Helena Gutormsdotter, var far var svensk Jarl. Hon som först var gift med Esbern Snare (Hvide).

Själlandsfar? Hallandsfar (Skarsholm)?

Erikska ätten? http://roskildehistorie.dk/stamtavler/k ... verige.htm
Handlade det kanske om oäkta kungliga linjer. Som kung Knut son Knut? (Tyrgilslinjen)
Sverkerska? http://roskildehistorie.dk/stamtavler/k ... verker.htm
Eller folkungarna? http://roskildehistorie.dk/stamtavler/a ... olkung.htm
Stenkilska ätten? http://roskildehistorie.dk/stamtavler/k ... tenkil.htm
Hur mycket är saga i den här tavlan om ynglingarna? http://roskildehistorie.dk/stamtavler/k ... linger.htm
Blev de kungar bara genom ingiftet i ynglingaätten? Makt? Börd?

Vem hade titeln jarl först? Någon före Jarl Skjalm Hvide, död ca 1113?

Kanske är det i England vi kan komma lite närmare det här? Där har vi flera samtida kungar. Småriken som enas under en kung, men där kungatiteln blir kvar. Ett tag...
http://roskildehistorie.dk/stamtavler/k ... ngland.htm
http://roskildehistorie.dk/stamtavler/k ... Wessex.htm
Wulnoth Cyld af Sussex. Cyld? En gammal kungatitel?
http://roskildehistorie.dk/stamtavler/k ... unkeld.htm

De av er som kan äldre tid betydligt bättre än mig. Går det att spåra några skiften i traditionerna? Några släkter som vi med rimlig sannolikhet kan säga vara rester av äldre kungaätter?

[Valdemar Sappi]

Är det inte Trued/Trugotätten som föregick Hvide som främsta ätten?
http://roskildehistorie.dk/stamtavler/a ... aegten.htm
Och vad var en Ladejarl?
http://roskildehistorie.dk/stamtavler/a ... onsson.htm

Till sist kommer vi kanske inte längre i förståelsen av kungabegreppet i äldre tid, än den Bernhard Cornwell använder sig av i sin fiktiva serie om Uthred av Bebbanburg. Uthred finns med på listan ovan över engelska kungar.

Jarl Skule hann få hertigtiteln. Han var den siste som fick titeln utan att vara kungason.
Om vi undantar Knud Porse gift med Magnus Erikssons mor Ingeborg. För den titeln får nog ses mer som ett undantag än som en historisk 'trend'.

En ytlig studie av de här nämnda ätterna visar ett tydligt mönster. Ingen ätt kan ta sig kungatitel utan att ha blodslinje till en kungaätt. Ingifte är ett måste.
Oäkta söner tycks kunna bli kungar ända in på slutet av 1200-talet. Sen tar det stopp.

Vi behöver gå långt tillbaks i sagotid för att hitta kungsnamn på härförare. Filippus Simonsson, kallad baglerkongen av historikerna, var väl en sådan som skulle kallats för sjökung tidigare. http://no.wikipedia.org/wiki/Filippus_Simonsson

Finns det någon som räknas som den siste småkungen i Sverige?
Sigurd Syr död ca 1018 räknas visst som den siste småkungen i Norge.
http://no.wikipedia.org/wiki/Sigurd_Syr
Med småkung menades helt enkelt inget mer än att man är en mäktig storman verkar det som.

Nu får någon som jobbar med det här och kan den här perioden, gärna försöka reda ut vad som menas med 'småkung'.

Jag får nog sluta min amatörmässiga utflykt i denna tidiga tid med att konstatera att jag har mycket studier kvar innan jag ens kan börja försöka genomskåda vilka som möjligen härskade över vad i den här listan över ynglingar:
http://no.wikipedia.org/wiki/Ynglinge%C3%A6tten

[Odinkarr]

kan du utveckla vad du vet om sjökungar

Ikke at forglemme at den sjællandske søkonge Sigar (Sigehere, Sigegear, Sigegar, Siggar, Sigvord Konning) havde sin kongsgård i Sigersted (Sigarsvelli, Sigarsvöllu, Sigarsholmi) 1, 5 km vest for Ringsted. Widsith-digtet (sætning 28) fra 600 tallet e.Kr. skriver "Sigehere lengest Sædenum weold” (Sigehere længst Sødanerne vældede). Jeg argumenter for at han er Götar-æt og at tidsrummet er år 400-446 e.Kr.

Der gemmer sig noget helt særligt i "sø-konge" forståelsen fordi det er arveligt land(skab) der udløser brugen af "konge"-titel. Har det måske betydningen at også et vand(skab) kunne gøres arveligt, og dermed udløse brugen af en konge-titel over vandskab?

mvh

Flemming

[Valdemar Sappi]

Dick Harrison har en eget sätt att beskriva vem som är småkung i sin triologi om östgötahövdingen Ulfbjörn Vamodssson. Ulfbjörn är svärson till Skånekungen Rolf. Hustrus ena syster är gift med fursten, knesen, i Rygen. En annan syster skall giftas med den själländske kungen i Lejre. Så Ulfbjörn har mäktiga fränder.
I tredje boken Illdåd kallar han sig själv för hövding över götarna öster Vättern och över Dagö över havet, samtidigt som frankiska utsända kallar honom för kung.