svithiod

Diskussioner kring händelser under nordisk forntid & vikingatid.
Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1426
Blev medlem: 12 dec 2009 14:22

Re: svithiod

Inlägg av Valdemar Sappi » 24 sep 2012 13:03

Med så mycket kunnande samlat på denna tråd, om en tid jag bara snusat på. Så kan jag inte låta bli att fortsätta undra...

Denna märkliga vall som löper genom Östergötland är ett märkligt bygge. Har visst sitt ursprung i en tid då vallar byggdes på många ställen i Europa, som Danevold. Tyder på en gräns mellan två mäktiga folk.

Kan inte detta vara en gräns mellan just de vi senare uppfattar som svear och götar. En gräns mellan ett inlandsfolk och ett sjöfolk kanske...
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1499
Blev medlem: 20 feb 2003 14:57
Ort: Gustavsberg

Re: svithiod

Inlägg av Örjan » 24 sep 2012 15:40

Valdemar Sappi skrev:Med så mycket kunnande samlat på denna tråd, om en tid jag bara snusat på. Så kan jag inte låta bli att fortsätta undra...

Denna märkliga vall som löper genom Östergötland är ett märkligt bygge. Har visst sitt ursprung i en tid då vallar byggdes på många ställen i Europa, som Danevold. Tyder på en gräns mellan två mäktiga folk.

Kan inte detta vara en gräns mellan just de vi senare uppfattar som svear och götar. En gräns mellan ett inlandsfolk och ett sjöfolk kanske...
Jag har alltid varit skeptisk till att det någonsin har existerat ett stort Göta rike. Den enda källa som beskriver ett götiskt rike är Beowulfkvädet men detta framstår inte som särskilt mäktigt (betalade t. ex. skatt till danakungen). Jordanes som beskrev samma tid (500-talet) nämner tre stammar som innehåller ordet "goth" tillsammans med många andra som hörde hemma i det område som vi nu kallar Götaland.

Vi har däremot ett starkt göticistisk inflytande på den svenska historieskrivningen under medeltiden. Adam av Bremen var den förste som identifierade götarna med folkvandringstidens goter och i kyrkliga källor ser man därefter tydliga tecken på att man vill uppmärksamma att Sveriges kungar regerar över goter. Det dröjde dock ända till juni 1279 innan de svenska kungarna själva börja titulera sig som "svea och götes konung" (Sweorum Gothorumque Rex), dessförinnan kallade de sig bara för sveakungar.

När begreppet Svealand infördes 1442 i Kristoffer av Bayerns landslag ingick det i en text som hade ett uttalat göticistisk budskap och man ville markera att Sverige bestod av två delar varav det ena var "Gotha landh". Det är dessutom då som begreppet Götaland, med betydelsen "södra halvan av Sverige", gör sin entré i det svenska språket. När de isländska sagorna nämner Gautland avser de i regel bara Västergötland och när de även inkluderar Östergötland använder de pluralformen. Efter 1442 är det dock bara singular som gäller för götarna som nu inkluderar smålänningarna.

Den ursprungliga betydelsen av götar tros ju vara ett allmänt "människor" och det borde då ha varit naturligt att kalla en folkrik slättbygd för ett "götland". Och om det fanns två stycken särskilde man dem genom att kalla dem för Väster- respektive Östergötland.

koroshiya
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 2391
Blev medlem: 03 feb 2004 06:51
Ort: Göteborg

Re: svithiod

Inlägg av koroshiya » 24 sep 2012 15:47

Men Örjan, det förekommer andra kungatitlar före 1200-talet.

Vi har ju ett välkänt påvebrev från slutet av 1000-talet, och dessutom brukar man ju säga att Sverker den äldre till en början regerade som en rex Gothorum.

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1499
Blev medlem: 20 feb 2003 14:57
Ort: Gustavsberg

Re: svithiod

Inlägg av Örjan » 24 sep 2012 16:14

Valdemar Sappi skrev:Med så mycket kunnande samlat på denna tråd, om en tid jag bara snusat på. Så kan jag inte låta bli att fortsätta undra...

Denna märkliga vall som löper genom Östergötland är ett märkligt bygge. Har visst sitt ursprung i en tid då vallar byggdes på många ställen i Europa, som Danevold. Tyder på en gräns mellan två mäktiga folk.

Kan inte detta vara en gräns mellan just de vi senare uppfattar som svear och götar. En gräns mellan ett inlandsfolk och ett sjöfolk kanske...
En arkeolog vid namn John Kraft har rekonstruerat forntidens kultförbund genom att studera fördelningen av religiösa ortnamn. Detta bygger på antagandet att man i ett och samma kultförbund endast dyrkar gudarna på ett ställe vardera (vilka är centralt placerade inom kultförbundet). Eftersom olika gudar var populära vid olika tider kan man med denna metod även spåra förändringar av kultförbunden. Hans forskning är mycket övertygande och med hjälp av den kan man även rekonstruera byggstenarna för den politiska indelningen av det område som idag är Sverige.

Enligt Kraft är det tydligt att Östergötland under äldre järnålder var indelat i tre kultförbund. Under yngre järnålder är bilden inte lika klar men det tycks då ske en sammanslagning så att hela Östergötland blev ett enda kultförbund. Kanske är det då som Östergötland blev Östergötland?

I ett kulturhistoriskt perspektiv uppvisar Östergötlands kustland stora likheter med Svealand medan inlandet har mer götiska drag med avseende på till exempel dialekter och mått- & viktsystem. Detta kan tyda på att området hamnade under svearnas kontroll i ett tidigare skede än inlandet. Eller så är det bara ett utslag av att sjöförbindelserna var viktigare än landförbindelserna vid den här tiden.

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1499
Blev medlem: 20 feb 2003 14:57
Ort: Gustavsberg

Re: svithiod

Inlägg av Örjan » 24 sep 2012 16:20

koroshiya skrev:Men Örjan, det förekommer andra kungatitlar före 1200-talet.

Vi har ju ett välkänt påvebrev från slutet av 1000-talet, och dessutom brukar man ju säga att Sverker den äldre till en början regerade som en rex Gothorum.
Jo, i kyrkliga källor förekommer dessa titlar, vilket jag nämnde ovan. Men det var som sagt först i juni 1279 som kungarna själva började använda den titeln. Präster var överlag mer bildade och hade ett större intresse för antikens historia än världsliga kungar som fokuserade på nutida förhållanden.

Den här sidan visar hur de svenska kungarnas titlar har förändrats i de officiella dokumenten från 1212 till idag:

http://eurulers.angelfire.com/sweden.html

Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1426
Blev medlem: 12 dec 2009 14:22

Re: svithiod

Inlägg av Valdemar Sappi » 24 sep 2012 18:51

Jag föreställer mig inte heller ett stort götiskt rike. Mer ett inlandsområde med små länder i förbund. Mer lagområden än kungariken. Utan att ha studerat det särskilt mycket så föreställer jag mig inte heller ett starkt svearike. Men däremot en viktig sjöhandel som någon av småkungarna kunnat lira sig med genom att erbjuda säker handel mot viss tribut. Och där har vi svearnas övertag.
Denna allians mellan en kung och handlande folk föreställer jag mig som svearikets vagga. Där någonstanns hittar vi det övertag som sveakungen fick.
Ganska typiskt förmodligen att gotlänningarnas tribut för rätten att handla på ett säkert sätt, ursprungligen delades mellan kung och jarl. I två lika stora delar.
Jag har svårt att föreställa mig de gamla östgötska vallarna, en gigantisk satsning, som något som behövts på grund av hot från långväga främlingar. Hotet har säkert varit betydligt lokalare. Så utifrån detta primitiva tänkande om något jag inte kan mycket om, så föreställer jag mig denna vall i Östergötland som mycket central i vår förståelse av var de äldsta maktcentra låg en gång, innan källorna ger oss några egentliga spår. Knappast en tillfällighet att Söderköping en gång i tiden var vårt rikes största stad. Ja förutom Visby som ju tillhörde ett eget rike. Många Visbybor bodde en gång i tiden just i Söderköping.
Utan intäckterna från handeln hade vi möjligen inte haft en sveakung rik nog att bli den som var känd i omvärlden. Men därifrån till att få verkligt inflytande på allvar i resten av smårikena i inlandet, så bör vägen ha varit lång.
Är det kanske först när den maktkampen tar fart som vi hittar kungarna ute på Visingsö? Sveakungens maktcentrum innan dess låg knappast där.

Så var låg sveamaktens centrum då? Kanske någonstanns inne i Bråviken. I Norrköpings föregångare. Eller en bit mot norr i trakten av Nyköping.
För göternas del får vi inte glömma att det troligen låg ett gammalt maktcentrum i Nordjylland och Bohuslän/Västergötland.Ett rike med troligt centrum innanför Mariagerfjorden. Tanifolket? Kanske låg göternas gamla centrum just på Visingsö. Såvida det inte låg i trakten av Linköping, vilket kanske är mest troligt.
Men allt det här är funderingar från någon med ganska ytliga kunskaper om perioden...
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1499
Blev medlem: 20 feb 2003 14:57
Ort: Gustavsberg

Re: svithiod

Inlägg av Örjan » 24 sep 2012 19:43

Valdemar Sappi skrev:Ganska typiskt förmodligen att gotlänningarnas tribut för rätten att handla på ett säkert sätt, ursprungligen delades mellan kung och jarl. I två lika stora delar.
Jag har svårt att föreställa mig de gamla östgötska vallarna, en gigantisk satsning, som något som behövts på grund av hot från långväga främlingar. Hotet har säkert varit betydligt lokalare. Så utifrån detta primitiva tänkande om något jag inte kan mycket om, så föreställer jag mig denna vall i Östergötland som mycket central i vår förståelse av var de äldsta maktcentra låg en gång, innan källorna ger oss några egentliga spår. Knappast en tillfällighet att Söderköping en gång i tiden var vårt rikes största stad. Ja förutom Visby som ju tillhörde ett eget rike. Många Visbybor bodde en gång i tiden just i Söderköping.
Gotland kan under inga omständigheter kallas ett eget rike under den här perioden. Det hade av allt att döma en mycket fristående ställning men lydde likväl under sveakungen. Om ett land betalade skatt till en kung så var det per definition ett skattland och ingick i dennes rike.

Gutasagan som skrevs ned på 1200-talet har en mycket Gotlands-patriotisk tendens och framställer underkastelsen till sveakungen som ett frivillig beslut som bara gav dem fördelar. Men att beskriva ens gutasagans skildring av händelseförloppet som enbart ett handelsavtal framstår som ett exempel på lokalpatriotisk historierevisionism:
Gutasagen skrev:Många kungar stred mot Gutland, medan det var hedniskt. Dock behöll gutarna alltid segern och sin rätt. Sedan sände gutarna upprepade gånger sändebud till svearnas rike, men ingen av dem kunde skaffa fred förrän Avair Strabain från Alva socken. Han slöt först av alla fred med sveakungen.

Då gutarna bad honom fara, svarade han dem: "Ni vet att jag nu är gammal och bräcklig, giv mig då, om jag skall ge mig in i en sådan livsfara, tre mansböter, den första för mig själv, den andra för min egen son och den tredje för min hustru." Ty han var, som sagorna berätta om honom, en vis och mångkunnig man. Så ingick han i stadgad rätt med sveakungen. 60 mark silver om året. Det är gutarnas skatt, som skall delas så, att Svea rikes kung får 40 marker av de sextio och jarlen 20 mark silver. Detta avtal hade redan fastställts i landets råd innan han for hemifrån.

Så gick gutarna av egen fri vilja under svearnas kung, så att de kunde fritt och utan risk fara till alla platser i Svea rike utan tull och andra avgifter. Så äga och svearna fara till Gutland utan kornband och andra förbud. Skydd och hjälp skulle kungen ge gutarna, när de behövde det och själva begärde det. Sändebud skall kungen och även jarlen sända till gutnaltinget (gutarnas allting), för att där mottaga skatten. Dessa sändebud skola lysa frid för gutarna att fritt fara till alla platser över Uppsala kungs hav och detsamma gäller för alla dem, som söka sig hit till Gutland.
Fetstilen är min egen.

Inte nog med att Sveakungen var skyldig att ge skydd och hjälp åt gutarna, senare i gutasagen nämns det att gutarna var skyldiga att bidra med skepp till sveakungens ledungsflotta som han hade rätt att kalla när han önskade det.

Hmm... gutar och svear fick handla fritt i varandras länder och var skyldiga att betala skatt till sveakungen samt göra militärtjänst i hans flotta. I gengäld var kungen skyldig att beskydda och hjälpa båda folken. Hur kan man påstå att gutasagans skildring beskriver Gotland som en självständig stat?

För övrigt nämnde Wulfstan redan i slutet av 800-talet att Gotland lydde under svearna.

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1499
Blev medlem: 20 feb 2003 14:57
Ort: Gustavsberg

Re: svithiod

Inlägg av Örjan » 24 sep 2012 20:17

Valdemar Sappi skrev: Knappast en tillfällighet att Söderköping en gång i tiden var vårt rikes största stad. Ja förutom Visby som ju tillhörde ett eget rike.
När var Söderköping Sveriges största stad? Både Söderköping och Stockholm grundades på 1200-talet men Stockholm ärvde Sigtunas ställning och blev snabbt Sveriges i särklass största stad. Enligt Nationalencyklopedin finns det ett dokument från 1289 som nämner att Stockholm då var den folkrikaste staden i riket, men det står ingenting om att Söderköping skulle ha haft den ställningen.
Så var låg sveamaktens centrum då? Kanske någonstanns inne i Bråviken. I Norrköpings föregångare. Eller en bit mot norr i trakten av Nyköping.
Under tidig medeltid kan kanske detta ha varit sant eftersom två eller tre kungaätter hade östgötsk härstamning. Men om du påstår att Svearikets ursprung kan sökas till det området så får du stora problem eftersom källorna är tydliga med att östgötar inte var svear och att det var svearna som hade rätten att välja sveakungar. Och även om Nyköping ligger i Svealand så är det en väldigt perifer del av det Svitjod som vi känner till från källorna

I utdraget från Gutasagan i mitt förra inlägg gav jag uttrycket "Uppsalakung" fet stil. Detta är en synonym till sveakung som även förekommer i isländska sagor och i Västgötalagen, samtliga är källor från 1200-talet. Ja, Snorre Sturlasson säger rent av att Uppsala var kungens säte på ett sätt som tyder på att han beskriver förhållanden under hans egen samtid. Nu tror jag inte att Uppsala hade någon särskilt central ställning för kungamakten under 1200-talet men detta vittnar ändå om att den orten åtminstone tidigare hade mycket stor betydelse för svearnas kungamakt. Att de kungliga egendomarna kallades för "Uppsala öd" understryker detta. Du kan helt enkelt inte ignorera Uppsala när du ska beskriva Svearikets framväxt.

Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1426
Blev medlem: 12 dec 2009 14:22

Re: svithiod

Inlägg av Valdemar Sappi » 24 sep 2012 20:27

Så tributen var bara halv till jarlen...
Inte var de då meningen att skriva så att jag gjordes till förespråkare för gotländsk patriotism. Men nog tycker jag det hela är mer komplicerat än du beskriver det som. De sju snäckorna, som enligt en del bara behövde ställa upp vid korståg, de omvandlades för övrigt till ökad tribut, beskrivet på annan tråd jag nyligen skrivit i. Väl inte plats för en djupare diskussion om Gotlands frihet på den här tråden, men en diskussion skulle t.ex. kräva en analys av underkastelsen 1288 och dess betydelse för avrättningen av Visbys borgmästare och råd 1342. Men än mer en analys av vad som skiljde i Gotlands frihet före och efter 1288. Den har jag inte prövat mig på att göra, men skulle vilja ge mig på det framöver. Kräver dock mycket mer studier än jag har tid med just nu. Men avtalstexten är intressant. Hansaförbundet binder sig till en väldig bod om Gotland bryter sina löften t.ex.

http://www.guteinfo.com/?id=1957&meny=gutalagen
Här kan man läsa längst ner på sidan: "Men vi står förstås vid vårt ord. Svear är alltid välkomna, och vi ber om ursäkt för att vi slog Er armé 1313, 1449-1450 och 1524. Vi kommer garanterat inte att göra om det".
Hur det nu var med det som skedde 1313 vet inte jag. Men tydligt är väll ändå att den ökade skatten fick dras tillbaks.

Märkligast vad gäller Gotland är som jag ser det frånvaron av tvångsborgar. Det mer än något annat pekar på det reella i Gotlands frihet. Det var först i och med kung Eriks bygge av Visborg med byggstart 1411 som friheten försvann på allvar som jag ser det, utan att ha gjort en större studie av det hela. Öns frihet är ju minst sagt relativ, nyligen friköpt som den är av Erik från tyska orden...
Senast redigerad av 1 Valdemar Sappi, redigerad totalt 24 gånger.
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1426
Blev medlem: 12 dec 2009 14:22

Re: svithiod

Inlägg av Valdemar Sappi » 24 sep 2012 20:43

Uppgiften om Söderköping hämtade ur minnet från Dick Harrisons nyss utkomna bok om staden. Förstått arkeologisk forskning som så att stadens historia tidigarelagts. Någon här som har boken? Fast hamnar vi inte i ett stickspår nu?

Nu var inte meningen att knyta svearikets ursprung till mina funderingar på ett maktcentrum i Bråkviken eller där ikring. Kanske jarlens område mer än kungens eller något sådant. Men jag uppfattar kustområdena söderut som mer sveadominerade än götadominerade. Gränsen mot söder gick nog vid Söderköping ibland. Ända nere vid Kalmar/Borgholm tidvis. Men detta vet jag inte mycket om. Upplys mig gärna.

Har det inte gjorts nyliga försök att åldersbestämma vallen i östra Östergötland?
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 2271
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Re: svithiod

Inlägg av a81 » 24 sep 2012 20:45

Som jag ser det hade svearna/svenskarna ett kärnområde i Mälardalen (=Svitjod), där folket (eller rättare sagt de fria männen) valde kung, etc. Utöver detta hade man ett rike, som man åstadkommit genom ett slags beskyddarverksamhet, sannolikt kopplad till att svearna/svenskarna var ett sjöfarande folk.

När det gäller Götavirke (http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6tavirke), som antas vara från ungefär år 800, är min gissning att den tillkommit som ett slags skyddsvall mellan götar och svear/svenskar, kanske var det de sistnämnda som uppförde den, för att freda handelsområden längs Östergötlandskusten.

Ungefär så här antar jag att Svitjod (området innanför den röda linjen) och Sverige (Svitjod samt området innanför den rosa linjen) såg ut under vikingatiden:
250px-Map_of_Sweden_Cities_(polar_stereographic)_Sv Svitjod.png
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1499
Blev medlem: 20 feb 2003 14:57
Ort: Gustavsberg

Re: svithiod

Inlägg av Örjan » 24 sep 2012 21:41

Valdemar Sappi skrev:
http://www.guteinfo.com/?id=1957&meny=gutalagen
Här kan man läsa längst ner på sidan: "Men vi står förstås vid vårt ord. Svear är alltid välkomna, och vi ber om ursäkt för att vi slog Er armé 1313, 1449-1450 och 1524. Vi kommer garanterat inte att göra om det".
Hur det nu var med det som skedde 1313 vet inte jag. Men tydligt är väll ändå att den ökade skatten fick dras tillbaks.
Jo, när du beskrev gutarnas skattskyldighet som ett handelsavtal misstänkte jag att du hade varit inne på den hemsidan. Den har en väldigt lokalpatriotisk ton och bitvis, som till exempel "handelsavtalet", blir det historierevisionism.

Händelserna år 1313 ska sättas i samband med folkungaättens brödrafejder (Håtunaleken och Nyköpings gästabud). Kung Birger hade 1310 tvingats ge upp kontrollen över större delen av Sverige och styrde endast över det gula området på kartan:

Bild

Det var i denna begränsade maktbas som han försökte utöka sina skatteintäkter. Men gotlänningarna gjorde uppror och när Birger blev avsatt som kung drog den nya regimen tillbaka skattehöjningen.
Märkligast vad gäller Gotland är som jag ser det frånvaron av tvångsborgar. Det mer än något annat pekar på det reella i Gotlands frihet. Det var först i och med kung Eriks bygge av Visborg med byggstart 1411 som friheten försvann på allvar som jag ser det, utan att ha gjort en större studie av det hela. Öns frihet är ju minst sagt relativ, nyligen friköpt som den är av Erik från tyska orden...
Det är just avsaknaden av någon fysiskt närvarande kungamakt (tillsammans med låga krav på skatter och militärtjänst) som är orsaken till att man brukar säga att Gotland hade en lös tillhörighet till Sverige. Även Jämtland hade en liknande ställning innan det övergick till Norge i början av 1100-talet. Men börjar man tala om självständiga bonderepubliker går man alldeles för långt. Den historiskt korrekta termen för ett sådant förhållande är skattland. Sannolikt var alla delar av Sverige utanför Svitjod från början skattländer med omfattande inre självstyre. Sedan under tidig medeltid började de olika landsdelarna att integreras med varandra i en process mot stärkt kungamakt som kulminerade under 1300-talet. Men denna utveckling hann inte komma till Gotland innan ön erövrades av Valdemar Atterdag.

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1499
Blev medlem: 20 feb 2003 14:57
Ort: Gustavsberg

Re: svithiod

Inlägg av Örjan » 24 sep 2012 22:00

a81 skrev:Ungefär så här antar jag att Svitjod (området innanför den röda linjen) och Sverige (Svitjod samt området innanför den rosa linjen) såg ut under vikingatiden:
Göta älvs mynning blev faktiskt inte svenskt förrän någon gång under 1200-talet och då under oklara omständigheter. Den här sidan försöker förklara hur det gick till:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Utlanden

Enligt Wulfstans reseskildring från slutet av 800-talet lydde dock Blekinge under svearna. Den troliga tidpunkten för när Blekinge blev danskt är nog efter slaget vid Helge å 1026. Knut den store ska efter det slaget ha präglat mynt i Sigtuna och kallat sig själv för kung över "en del av Sverige".

Sedan ska vi inte heller glömma att såväl isländska sagor som Ansgarskrönikan och Adam av Bremen omnämner svenska skattländer på andra sidan Östersjön (till exempel Kurland). Snorre Sturlasson ger Olof Skötkonung skulden för att dessa gick förlorade.

Användarvisningsbild
Odinkarr
Medlem
Inlägg: 659
Blev medlem: 16 jan 2007 13:44
Ort: Bøtø Nor, Falster

Re: svithiod

Inlägg av Odinkarr » 25 sep 2012 02:18

Jag har alltid varit skeptisk till att det någonsin har existerat ett stort Göta rike. Den enda källa som beskriver ett götiskt rike är Beowulfkvädet men detta framstår inte som särskilt mäktigt (betalade t. ex. skatt till danakungen).
Vi kan forsøge at gøre os nogle overvejelser om "Götaland"; der næppe var et "-rige".

Min antagelse er at Götar-ætterne er jyske ætter der udvandrer fra Jylland.

”Géata, Géatas” (oldengelsk, ental/flertal, Beowulf-kvadet) → udtales "Yeata, Yeatas" → der bliver til "Jööta, Jöötar" (skrevet "Göta, Götar")

Mandsnavnet "Götar" forekommer ridset på et ildstålhåndtag af træ som "GauþR", fundet i Illerup, Skanderborg, Jylland og dateret til år 210/260 e.Kr. (DR MS1995;338).

Vi ved at et af kvindenavnene var "Gauthildr", og det forekommer som så i ”Sögubrot af nokkrum fornkonungum í Dana ok Svíaveldi” (1. Frá Óláfi konungi trételgju), der beretter om det vestlige Götaland (Västergötland, Vestre-Gautlandi) ca. år 450-500 e.Kr.

Årsagen til udvandringen fra Jylland til Götaland ca. år 300-350 e.Kr. kan tilskrives disse jyske ætters modvilje mod at lade sig gøre underdanig af skjoldungerne fra Sjælland. Beowulf-kvadet (sætning 1856-1858) forklarer os hvordan forholdet var mellem Gøtarne (= jyderne) og skjoldungerne før freden i begyndelsen af 500 tallet e.Kr.:

Géata léodum ond Gár-Denum
sib gemaénum ond sacu restan,
inwitníþas, þé híe aér drugon,

som jeg oversætter til:

Gøtar-folket og Spyd-Danerne [= skjoldungerne]
fred tilfælles og sag(smål) [= søgsmål] raste,
stridigheder, som de før(hen) drøjede,

Beowulf-kvadet forklarer os at Götarne og Svea-folket har det endelige slag om landegrænse og overherredømme i ”Hrefnawudu” (Raven’s Wood, Ravneskoven) ”ofer wíd wæter” (over det vide vand), som jeg tror er et sted omkring ”Vättern” (vandet). Vi kan nogenlunde tidsbestemme dette slag til år 497-521 e.Kr. Derfor ser vi på et tidspunkt efter 600 tallet e.Kr. Det gamle Svearige (Uppland + Västmanland), Södermanland, Götaland og Öland træde i forening og handle som ét. Det er sikkert samtidigt dette slag der udløser Götarnes tilbagevenden til Jylland.

Herfra kan vi slutte at "Gautland", udtalt *Yautland, *Yautaland, i dag Götaland er et selvstændigt "land" fra ca. år 300-350 e.Kr. til år 497-521 e.Kr.

Følger vi min antagelse; at "land" er ensbetydende med brugen af konge-titel og arvelig odelsjord, må vi først efterse om Götarne havde konger. Her ved vi fra Beowulf-kvadet (sætning 2430) at det havde de i form af "Hréðel cyning·".

I vel nok et af de mest velkendte sagn fra urnordisk historie sker der så desværre dette i Götar-ætternes tronarvefølge at den mellemste broder uforvarligt dræber storebroderen og tronarvingen; Hæðcyn dræber Herebeald. Dette er sagnet om Balder og Höðr.

Det er mit bud at dette sagn er så vigtigt i vor historie fordi det griber eksistentielt ind i Götar-ætternes evne til at forblive selvstændige, og er ophavet til at krigen må Svea-folket indledes og ultimativt tabes.

"Hæðcynne wearð Géata dryhtne" (Hæðcyn var, Götarnes drot), jvf. Beowulf-kvadet (sætning 2482-2483). Hæðcyn overtog tronen fra sin fader Kong Hreðel, men han nævnes aldrig som konge, alene "drot". Samme med Beowulf da han overtager ledelsen af Götar-ætterne. Beowulf er ”þéoden” (leder af folket) i 50 vintre, men aldrig konge.

Måske kan vi slutte at Götar-ætternes sidste selvstændige konge var Hréðel, der dør på et tidspunkt før år 497-521 e.Kr.

Fra urnordisk retsforståelse ved vi også at "en sa hinn sette er bæðe atte at eign oc at óðrle" (End så hin sjette (,) der både ejede i ejendom og i odel). Dvs. Friholder-retten kræver 6 slægtled på jorden før denne bliver til odelsjord. Jeg har ikke set nogen steder at det er denne forståelse der også udløser "land og konge"-ændringen for ætter, men det er nærliggende.

Rökstenen, Östergötland fra 800 tallet e.Kr. viser os at 1 slægtled i 800 tallet blev anset som ca. 40 år. Det vil med andre ord sige at Götar-ætterne skal have gjort landnám i Gautland 200 år før "land og konge" ændringen finder sted.

Antager vi at Kong Hréðel dør ca. år 497 e.Kr., skal Götar-ætterne have forladt Jylland ca. år 300 e.Kr., hvis Kong Hréðel er den første konge af Götar-ætterne. Det svarer nogenlunde til hvad ser ud til at ske (mit bud var ca. år 300-350 e.Kr.).

Jeg vover derfor påstanden at Kong Hréðel var den første og den eneste selvstændige konge af Götar-ætterne og Götaland.

mvh

Flemming

Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1426
Blev medlem: 12 dec 2009 14:22

Re: svithiod

Inlägg av Valdemar Sappi » 25 sep 2012 08:26

Som alltid urspännande läsning när Flemming kommer igång!!

Och tack Örjan för sammanhanget 1310. Men nu är mitt fokus inte bara vad som verkligen hände, utan för min fiktiva historia så jagar jag en i tiden rimlig upplevelse av den egna historien. Om du har tid och lust vore din reaktion på tankarna hos den 1342 avrättade borgmästaren Herman Swerting välkommna. Inte om det att prologen nog ännu är lite väl övermatad på info. Utan om den är en rimlig subjektiv beskrivning av det som, kanske, hände.
Skulle gissa att ordet fria i den här formulerinegen är på gränsen av vad du anser rimligt: "Den ledungsskatt som kungen hade krävt in av de fria gotlänningarna var dessutom löjligt låg i jämförelse med den skatt som kungen krävde in av sitt eget svenska folk". Gotland var ju faktiskt rena skatteparadiset.
Min prolog: http://niels-ebbesen.com/index1.htm

Fast detta med lydområdet Gotland är allt ett litet sidospår i förhållande till Flemmings spännande tankar. Ser fram mot kunnig reaktion på det! Själv så sätter jag mig nyfiket på åskådarbänk.
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.