Förr ansåg en del att starten var ca. 526 med den geatiska kungen Hygelác's s.k. vikingatåg till Friesland.Gorm skrev:Tycker faktiskt att 750-1250 var en lite väl bred defination, hur belägger du den? Mig veterligen har vikingatid allt som oftast daterats till 793 (atacken mot Lindisfarna) till 1066 (slaget vid Stanford bridge) om man skall vara petig. Vilka forskare har definerat vikingatiden bredare än så?elof skrev:Förr användes vikingatid för bredare period istället för 750-1250 och jag antar att vikingahjälmar ibland refererar till samtliga hjälm-liknande mojänger.
perioden vikingatid
-
sibiriska tigern
- Medlem
- Inlägg: 579
- Blev medlem: 13 maj 2004, 15:56
- Ort: Lund
perioden vikingatid
Re: perioden vikingatid
Du får gärna komma med exempel på relevant litteratur som nämner detta årtal (eller närliggande) som "starten" på vikingatiden.elof skrev:Förr ansåg en del att starten var ca. 526 med den geatiska kungen Hygelác's s.k. vikingatåg till Friesland.
-
sibiriska tigern
- Medlem
- Inlägg: 579
- Blev medlem: 13 maj 2004, 15:56
- Ort: Lund
Re: perioden vikingatid
Sannolikt jämställde man geater med göter och tolkade deras attacker, omtalade i Beowulf, som det första omtalade s.k. vikingatåget.
Sedan början av 1900-talet har yngre järnålder i Sverige indelats i Vendeltid (550 - ca 750) och vikingatid (ca 750 - ca 1050).
Av bekvämlighetsskäl brukar vikingatidens början, som ovan sagts, ofta härledas till 793 (plundringen av Lindisfarne-klostret) och dess slut brukar av samma anledning sättas till 1066 (slaget vid Stamford bridge). De årtalen är dock ganska gamla och omoderna och grundade på förekomsten av bevarade skrivna källor, alltså historiska bevis. Eftersom vikingatiden i Sverige räknas som förhistoria (till skillnad från t.ex. i Danmark) så är det främst arkeologiska fynd som bör användas. Runt 750 börjar de fyndkategorier och ornamentikstilar som anses vara vikingatida dyka upp och i början av 1100-talet klingar de av. Att sätta absoluta datum (8 juni respektive 25 september) fungerar inte på kulturella skeenden. 793 har dessutom fått konkurens då det finns uppgifter om plundrande nordbor längs Englands sydkust redan från slutet av 780-talet (Dorset 787).
Sedan kan man alltid försöka tjäna en slant på nutidsfenomenet vikingar - som mitt favorithackobjekt: Largs Viking Festival i Skottland. De hävdar bestämt (som namnet anger) att de återger ett vikingatida slag - som utspelade sig 1262...
/N B
Av bekvämlighetsskäl brukar vikingatidens början, som ovan sagts, ofta härledas till 793 (plundringen av Lindisfarne-klostret) och dess slut brukar av samma anledning sättas till 1066 (slaget vid Stamford bridge). De årtalen är dock ganska gamla och omoderna och grundade på förekomsten av bevarade skrivna källor, alltså historiska bevis. Eftersom vikingatiden i Sverige räknas som förhistoria (till skillnad från t.ex. i Danmark) så är det främst arkeologiska fynd som bör användas. Runt 750 börjar de fyndkategorier och ornamentikstilar som anses vara vikingatida dyka upp och i början av 1100-talet klingar de av. Att sätta absoluta datum (8 juni respektive 25 september) fungerar inte på kulturella skeenden. 793 har dessutom fått konkurens då det finns uppgifter om plundrande nordbor längs Englands sydkust redan från slutet av 780-talet (Dorset 787).
Sedan kan man alltid försöka tjäna en slant på nutidsfenomenet vikingar - som mitt favorithackobjekt: Largs Viking Festival i Skottland. De hävdar bestämt (som namnet anger) att de återger ett vikingatida slag - som utspelade sig 1262...
/N B
Beowulfs vikingatåg finns som tur är dokumenterat i flera frankiska källor och kan genom dem dateras till 517. Att det rör sig om samma vikingatåg kan etableras genom att kungen som ledde anfallet verkligen hette Hygelac och han kallas dessutom i flera av handskrifterna rege gotorum eller rex getarum.Gorm skrev:Av någon anledning tycker jag inte att Beowulf räcker som källa för en historisk händelse. 8)
-
sibiriska tigern
- Medlem
- Inlägg: 579
- Blev medlem: 13 maj 2004, 15:56
- Ort: Lund
Du hittar en mkt bra genomgång i Nermans "Det Svenska rikets uppkomst" (1925). Han tar upp vad de olika handskrifterna säger och hur olika forskare har analyserat dem.elof skrev:Finns det någon översättning och granskning av frankerkällorna?
Nerman må vara utskälld men hans sätt att diskutera källorna är föredömligt.
Jag vänder mig dock en smula, måhända petimetermässigt, mot att kalla stridshandlingar från folkvandringstid för vikingatåg. Huglaik/Hygelac må ha plundrat längs nordsjökusten, men om man börjar kalla det vikingatåg är man snart inne i en terminologisk soppa. Som det ofta påpekats här (och på andra platser) tidigare så är alla våra förhistoriska perioder arteficiella - dåtidens människor hade inte en aning om att de exempelvis levde under sen romersk järnålder osv. Eftersom de är arteficiella så kan, och bör, de användas som de är för att inte förvirra i onödan. Om Hugleik och hans käcka gossar såg sig som eller kallades för vikingar spelar faktiskt ingen roll för gränsdragningen, de levde och dog under folkvandringstid.
/N B
/N B
Jo, visst är det så att termen "vikingatåg" enbart brukar användas för perioden "vikingatid". Fast alla förstår väl från sammanhanget att det var ett plundringståg i samma stil som ett vikingatåg, och det var mitt syfte när jag använde ordet.Ny Björn skrev:Jag vänder mig dock en smula, måhända petimetermässigt, mot att kalla stridshandlingar från folkvandringstid för vikingatåg. Huglaik/Hygelac må ha plundrat längs nordsjökusten, men om man börjar kalla det vikingatåg är man snart inne i en terminologisk soppa. Som det ofta påpekats här (och på andra platser) tidigare så är alla våra förhistoriska perioder arteficiella - dåtidens människor hade inte en aning om att de exempelvis levde under sen romersk järnålder osv. Eftersom de är arteficiella så kan, och bör, de användas som de är för att inte förvirra i onödan. Om Hugleik och hans käcka gossar såg sig som eller kallades för vikingar spelar faktiskt ingen roll för gränsdragningen, de levde och dog under folkvandringstid.
/N B