Inlägg
av barzam » 26 juli 2004, 22:21
Först och främst kan inte namnen som nu finns på månaderna vara äldre än kristendomen i Norden, för namnen kom ju tillsammans med den nya tron. Jag tror dock att man insåg åtminstone månens regelbundna växel innan dess, och säkert hade man namn för dessa intervall (jfr ordet månad). Intressant är att man på finska har andra namn på månaderna, som slaskmånad, skördemånad osv, fast på finska så klart. Jag vet inte hur gamla dessa namn är men det är lockande att tro att man i Norden också hade liknande mer genomskinliga namn.
Under medeltiden måste kunskapen om månaderna (och därför deras namn) varit ganska känd eftersom kyrkoåret kretsade kring fastställda tidpunkter och den katolska helgonkalendern användes nog också (åtminstone vid namngivning).
Ordet dag är mycket äldre en vikingatiden (däremot inte helt övertygande tolkat, säg till om ni är intresserade av en lite resumé), vecka anges av Hellquist som ett inhemskt ord som fått fin betydelse påverkad av den tidiga kontakten med romarna (alltså omkring år 0). Han skriver att ordet märkligt nog äldst syftade på en "tiderymd av 14 dagar, med ursprunglig syftning på månens växlande faser" (s. 1324). Det har även föreslagits att ordet är ett rent lånord från latinets vicês, men Hellquist tror inte det ("Ordet har sålunda svårligen med Kluge m. fl. lånats från lat. vicês" (ibid.))