Torsmånad (Januari)

[sibiriska tigern]

Jag funderade lite över Torsdag och den gamla benämningen på Januari (Torsmånad) och bestämde kolla vidare.

I Nordisk familjebok från 1884, som finns fritt på nätet, går att läsa följande:

Januaris svenska namn är Torsmånad (förvridning af Torremånad, se Goe); i danska almanacken kallas Januari Glugmåned. (D. glug, glugg, fönster)

Men Nationalencyklopedin beskriver aldrig varför det hette Torsmånad (åtminstone inte min version från 1999.) Är förklaringen som Nordisk familjebok ger vedertagen eller omdebatterad?
[/url]

[barzam]

Alt detta enl. Hellquist:
I fornsvenskan fanns förmodligen ett *thorsmånat 'mars', liksom i forndanskan tormoned 'mars'. Förleden hänger samma med fisl/fno. þorri 'månaden efter julmånaden'. Torkan som namnet syftar på är kanske 'torrhet i halsen'?

Eftersom NE anger etymologin som osäker får man lita på det, eftersom Hellquist ibland är ganska gammaldags.

[fornjot]

Jag har översatt den Isländska text som berättar vem Thorri var. Läs igenom min sida där står det mycke annat också

http://www.fornjot.se

[sibiriska tigern]

Rolig sida, fjornjot. Den innehåller nästan lite Norrländsk patriotism; skära av navelsträngen, eller hur man nu brukar kalla det?:-)

Måntro egentligen när "månader" blev allmänt känt bland vanligt folk? Veckor och dagar torde nog vara allmänt känt redan under vikingatid (för det var väl vikingarna som införde dag, day, o.s.v. och kanske vecka också?) Kan månadernas namn (jan, feb, mars, o.s.v.) blivit allmoge först under 1900-talet?

edit:Klippa navelsträngen, säger man

[barzam]

Först och främst kan inte namnen som nu finns på månaderna vara äldre än kristendomen i Norden, för namnen kom ju tillsammans med den nya tron. Jag tror dock att man insåg åtminstone månens regelbundna växel innan dess, och säkert hade man namn för dessa intervall (jfr ordet månad). Intressant är att man på finska har andra namn på månaderna, som slaskmånad, skördemånad osv, fast på finska så klart. Jag vet inte hur gamla dessa namn är men det är lockande att tro att man i Norden också hade liknande mer genomskinliga namn.

Under medeltiden måste kunskapen om månaderna (och därför deras namn) varit ganska känd eftersom kyrkoåret kretsade kring fastställda tidpunkter och den katolska helgonkalendern användes nog också (åtminstone vid namngivning).

Ordet dag är mycket äldre en vikingatiden (däremot inte helt övertygande tolkat, säg till om ni är intresserade av en lite resumé), vecka anges av Hellquist som ett inhemskt ord som fått fin betydelse påverkad av den tidiga kontakten med romarna (alltså omkring år 0). Han skriver att ordet märkligt nog äldst syftade på en "tiderymd av 14 dagar, med ursprunglig syftning på månens växlande faser" (s. 1324). Det har även föreslagits att ordet är ett rent lånord från latinets vicês, men Hellquist tror inte det ("Ordet har sålunda svårligen med Kluge m. fl. lånats från lat. vicês" (ibid.))