Demokratin i Sverige
Demokratin i Sverige
Är blev Sverige ett demokrati, och hur räknar man ett demokrati i början av 1900?
Vilka var de första partierna i Sverige?
Och fanns det någar partier som var förbjudna?
//Martin
Vilka var de första partierna i Sverige?
Och fanns det någar partier som var förbjudna?
//Martin
Man kan väl först tala om sverige och demokrati i samma mening efter det att kvinnor fick rösträtt (när de nu var, 1926 klingar något i mitt minne men det är nog fel) annars kan väl avskaffandet av ståndsriksdagen kallas demokrati?
Senast redigerad av 1 wiseguy, redigerad totalt 15 gånger.
- SuperPalle
- Medlem
- Inlägg: 1532
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
- Ort: I19
Sverige blev inte demokratiskt i ett slag. Röst rätten utökades långsamt under hela 1800talet och i och med ändringen på 1870talet till tvåkammar riksdag så blev det hela ytterligare lite mer demokratiskt. Först på 70talet tog man bort överhuset (tror jag i alla fall) och det är väl först då som man kan kalla sverige för en "riktig" demokrati där alla som inte är omyndiga eller inte medborgare får rösta.
Eder
- Palle
Eder
- Palle
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Den första författningen i demokratisk riktning brukar man säga är år 1809. Det är just detta år som Statsvetare vill ha sin startpunkt i Sverige. I denna nämns om jag inte minns fel avskaffandet av ståndsriksdagen. Denna tanke kom på grund av högerpartier, adel och kungamakten inte att realiseras förrens 1866. Författningen från 1809 var givetvis ingen demokratisk författning i modern mening, kungen hade tillexempel rätt att styra riket allena. Man kan dock med fog säga att embryot till den Svenska demokratin var denna författning. Författningen från 1809 fortsatte att revideras ända fram till 1970-talet.
Den allmänna och lika rösträtten får anses som ett defenitivt avtramp för demokratin (tillsammans med andra revideringar och faktorer förstås).
Med Statvetenskapliga hälsningar
Robert Sköld
Den allmänna och lika rösträtten får anses som ett defenitivt avtramp för demokratin (tillsammans med andra revideringar och faktorer förstås).
Med Statvetenskapliga hälsningar
Robert Sköld
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Vill man ha ett exakt årtal så är parlamentarismens genombrott 1917 det som allmänt anses som den svenska demokratins födelse.
Anledningen till detta var att Gustav V accepterade att Sverige skulle styras av den folkvalda riksdagen och inte av kungen. Dessutom så var det tack vare den liberal-socialdemokratiska koalitionsregeringen tillträde 1917 som allmän och lika rösträtt infördes. Det tog några år innan beslutet verkställdes eftersom grundlagsändringar kräver två riksdagsbeslut med ett mellanliggande val. Men 1917 var ändå året då Sverige tog de riktigt stora stegen mot demokrati.
Anledningen till detta var att Gustav V accepterade att Sverige skulle styras av den folkvalda riksdagen och inte av kungen. Dessutom så var det tack vare den liberal-socialdemokratiska koalitionsregeringen tillträde 1917 som allmän och lika rösträtt infördes. Det tog några år innan beslutet verkställdes eftersom grundlagsändringar kräver två riksdagsbeslut med ett mellanliggande val. Men 1917 var ändå året då Sverige tog de riktigt stora stegen mot demokrati.
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Jag kan inte det exakta årtalet, men även den graderade rösträtten togs bort av den liberal-socialdemokratiska regeringen som tillträdde efter valet 1917. Direkt efter att de andra riksdagsbesluten om grundlagsändringar togs efter valet 1920 utlystes ett nyval (1921) med motiveringen att Sverige så snabbt som möjligt skulle få en helt demokratisk vald riksdag.Robert_Kropotkin skrev:Håller med Örjan!
Hur länge fanns det kvar ekonomiska krav på rösträtt?
Robert Sköld
Jag fick en tanke häromdan om demokrati och dess utförande.
Jag kom något tveksam fram till att demokrati förlorar något av sitt värde i den stunden den blir personifierad i t.ex en ledare. Demokratin som fullt fungerande apparat måste vara opersonifierad eller om man så vill personifierad vid stora massan.... eller??!
En annan tanke:
Är demokrati politikers förmåga att påverka massan eller massans förmåga att påverka politiker? Svaret kanske känns enkelt men verkligheten känns inte alltid som den överenstämmer.
Jag kom något tveksam fram till att demokrati förlorar något av sitt värde i den stunden den blir personifierad i t.ex en ledare. Demokratin som fullt fungerande apparat måste vara opersonifierad eller om man så vill personifierad vid stora massan.... eller??!
En annan tanke:
Är demokrati politikers förmåga att påverka massan eller massans förmåga att påverka politiker? Svaret kanske känns enkelt men verkligheten känns inte alltid som den överenstämmer.
Jag tror det var Churchill som sa om demokratin, att den ar det mest missbrukade av alla system - dessbattre, t.o.m. under missbruken - ar den overlagsen alla andra! Om vilket jag haaller med. Dock tycker jag att den moderna demokratins tragedi, ar att den har splittrat alla verkligt demokratiska lander i tvaa läger - varav i stort sett 48% till hor det ena och de andra 48% tillhor det andra. Detta har lett till den overbudsdemokrati som idag finns overallt och som koncentrerar nationens resurser och finanser paa att muta nog av dom 4%-en tveksamma (eller mutkolvar som en del kallar dem) till att svänga over vaagskaalen om den eftertraktade regeringsmakten - i den ena eller andra riktningen.
Jag tror kraven för andra kammaren togs bort i rösträttsreformen 1909, men för landstingsval (som utsåg ledamöter till första kammaren) krävdes fortfarande vissa inkomster. Det infördes också en övre gräns, så hur förmögen man än var kunde man inte ha mer än 40 röster.Robert_Kropotkin skrev: Hur länge fanns det kvar ekonomiska krav på rösträtt?
Robert Sköld
1918 togs alla inkomstkrav bort, men man fick inte vara beroende av fattigvård, ha gått i konkurs eller vara omyndigförklarad. Rösträttsåldern var 27 år för första kammaren och 23 för andra.
-
- Medlem
- Inlägg: 477
- Blev medlem: 7 maj 2003, 12:27
- Ort: hans lindquist
frågan om parlamentarism kontra kungamakt ställdes på sin spets 1914 då kungen "vände sig direkt till folket" i försvarsfrågan i samband med det sk "Bondetåget" och således gick förbi Karl Staafs liberala regering och riksdagsmajoriteten. Striden gällde ytterst huruvida kungen skulle ha rätt att efter eget huvud tillsätta en regering av förtrogna och förbigå riksdagen. Inom den dåtida högern fanns starka sympatier för en sådan, gammaldags ordning.Örjan skrev:Vill man ha ett exakt årtal så är parlamentarismens genombrott 1917 det som allmänt anses som den svenska demokratins födelse.
Anledningen till detta var att Gustav V accepterade att Sverige skulle styras av den folkvalda riksdagen och inte av kungen. Dessutom så var det tack vare den liberal-socialdemokratiska koalitionsregeringen tillträde 1917 som allmän och lika rösträtt infördes. Det tog några år innan beslutet verkställdes eftersom grundlagsändringar kräver två riksdagsbeslut med ett mellanliggande val. Men 1917 var ändå året då Sverige tog de riktigt stora stegen mot demokrati.
Med parlamentarisk hälsning
Hasse L
-
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 11860
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Lite historisk genomgång.
Några med anarkiskt syfte hävdar att Sverige var diktatur under stormaktstiden och jag kan antyda om att det är ingen undersökning, varken inrikes eller utomlands på institutionell nivå som hävdar att Sverige har varit diktatur.
Däremot är det många som är överens om att Sverige har varit en stark kungamakt. Det har ingenting med diktatur att göra. Den moderna definitionen innebär att en ensam herre tar makten i ett land. Sedan styr han med en järnhand.
Det klassiska feodalismbegreppet var mera slagkraftigt i Frankrike än Sverige. Om någon av kungarna skulle vara för hård i Sverige eller någon av kungens undervasaller eller fogdar vara det. Så fanns det alltid en risk att bönderna flyttade till ett lugnare ställe. Allt för att komma undan den otäcka godsherren. *skämt*
Stefan
Några med anarkiskt syfte hävdar att Sverige var diktatur under stormaktstiden och jag kan antyda om att det är ingen undersökning, varken inrikes eller utomlands på institutionell nivå som hävdar att Sverige har varit diktatur.
Däremot är det många som är överens om att Sverige har varit en stark kungamakt. Det har ingenting med diktatur att göra. Den moderna definitionen innebär att en ensam herre tar makten i ett land. Sedan styr han med en järnhand.
Det klassiska feodalismbegreppet var mera slagkraftigt i Frankrike än Sverige. Om någon av kungarna skulle vara för hård i Sverige eller någon av kungens undervasaller eller fogdar vara det. Så fanns det alltid en risk att bönderna flyttade till ett lugnare ställe. Allt för att komma undan den otäcka godsherren. *skämt*
Stefan
Re: Demokratin i Sverige
Under frihetstiden, innan Gustav den 3:es statskupp, fanns hattpartiet och mösspartiet. Mössorna var fredliga och ville ha marknadsekonomi. Hattarna var militarister och ville ha planekonomi.Sammafinne skrev: Vilka var de första partierna i Sverige?
Och fanns det någar partier som var förbjudna?
//Martin
Så vitt jag vet har aldrig ett enskilt parti varit förbjudet mer än andra, inte ens nazi/kommunister. Däremot avskaffades just hattar och mössor när Gustav 3 gjorde sin kupp.