Svenska frivilliga i spanska inbördeskriget

[Besuchov]

det skulle vara intressant att snacka med någon överlevande från kriget.

//Palle

Tyvärr börjar tiden rinna ut för att prata med dom som var med, den yngste på den lista som länkades till i den här tråden torde vara 84 om han fortfarande lever

[Ereyk]

det skulle vara intressant att snacka med någon överlevande från kriget.

//Palle

Tyvärr börjar tiden rinna ut för att prata med dom som var med, den yngste på den lista som länkades till i den här tråden torde vara 84 om han fortfarande lever

Med svenska deltagare i kriget kan det vara så, internationellt borde det finnas flera, kanske uppåt tusen stycken eller så.

[Daniel L]

På Francos sida var bortsett från de Italienska fascisterna den enda större grupp utlänningar jag känner till de Irländska fascisterna "Blåskjortorna" som var ca 1000 st.

Enligt Beevor var det endast 600 irländska fascister och franska högerfolk. De såg endast strid en gång då de blev anfallna av sina egna, efter det drogs de tillbaka.

mvh/ Daniel

[Matte]

...och några av de svenska spanienfrivillga hamnade i de interneringsläger för kommunister och andra oliktänkande som fanns i Sverige under 2:a vk.

[Hillstrom]

Rallanboy:

Jag intervjuade Helmut Kirschey for några år sedan, då visade han mig det han var mest rörd över att ha fått från det spanska folket; Det var en halsduk som anarkosyndikalisterna bar under kriget. När spanienveteranerna blev officiellt hyllade, fick Kirschey halsduken av sina spanska kamrater. De hade hållit den gömd med risk för sina egna liv under hela Franco-tiden.

[Malraux]

Har intervjuat en frivillig (90+). Han kom aldrig så långt som till Spanien dock, tränades i ett hemligt militärläger i frankrike som avslöjades, varpå han fick resa hem till Sverige. Hans bäste vän stupade, antagligen redan vid gränsen.
Bordern hans var höjdare i SKP och rekryterade folk i Kalmar bland annat. En verksamhet som stoppades efter en polisrazzia.

[kapten kålrot]

Erik Meurling var enligt officiella uppgifter den förste svensk som stupade i Spanska inbördeskriget, speciellt anmärkningsvärt är det att han var den första sonen i då Sveriges äldsta prästsläkt som valde en annan bana. Jag tror att släkten hade varit präster i Kristdala socken (i Småland) sedan 1600-talet. Jag har en artikel med en barndomskamrat med honom som blev intervjuad på 80-talet, kamraten ville inte följa med till Spanien för han hade sitt jobb som bagare att tänka på [sic!].
Det finns en minnessten till honom i Kristdala (hans kropp ligger fortfarande någonstans i Spanien) och på samma sten finns en mycket äldre familjemedlem till honom också inristad, denne man dog under något fälttåg i Finland på sent 1700-tal.

Har nog lite mer info om Meurling om någon är intresserad.

/Kapten

[Stellan Bojerud]

Erik Meurling var enligt officiella uppgifter den förste svensk som stupade i Spanska inbördeskriget, speciellt anmärkningsvärt är det att han var den första sonen i då Sveriges äldsta prästsläkt som valde en annan bana. Jag tror att släkten hade varit präster i Kristdala socken (i Småland) sedan 1600-talet. Jag har en artikel med en barndomskamrat med honom som blev intervjuad på 80-talet, kamraten ville inte följa med till Spanien för han hade sitt jobb som bagare att tänka på [sic!].
Det finns en minnessten till honom i Kristdala (hans kropp ligger fortfarande någonstans i Spanien) och på samma sten finns en mycket äldre familjemedlem till honom också inristad, denne man dog under något fälttåg i Finland på sent 1700-tal.

Har nog lite mer info om Meurling om någon är intresserad.

/Kapten

Han hette Olle Meurling och stupade vid Boadilla del Monte 19 december 1936. Återfunnen på slagfältet 25 december och jordfäste 26 december 1936 i grav nr 17 på Internationella Brigadens kyrkogård i Fuencarral utanför Madrid. Kyrkogården lät Franco rasera.

Olle Meurling tillhörde 1.kompaniet (Kapten Walther Thoss) av 3.bataljonen "Ernst Thälmann" (Major Richard Staimer). Meurlings plutonchef, som ävenså stupade vid tillfället, hette Oswald Geistert.

[Stellan Bojerud]

Allmänt
Danska, norska, svenska och svensktalande finländare från skandinavien tjänstgjorde i regel inom tyskspråkiga förband. Huvuddelen inom 11.brigaden "Thälmann".

Skandinaver som emigrerat till USA eller Canada och som anlänt till Spanien därifrån tjänstgjorde i regel inom amerikanska förband. Detta gällde även finsktalande finnar från skandinavien. Huvuddelen inom 15.brigaden "Lincoln".

Svenskar
Svenskar som anlände till Internationella Brigadernas basdepå i Albacete (Cuartel Guardia Nacional Republicana = fd Guardia Civils kasern) placerades i det förband, som för tillfället var under organisation:

November 1936 3.bataljonen "Ernst Thälmann" 1.skyttekomp
December 1936 8.bataljonen "Czapiaew" 4.kulsprutekomp
Januari 1937 1.luftvärnsbatteriet "Ernst Thälmann" (4 st 7,62 cm sovjetiska lvkan)

Den första större kontingenten svenskar anlände i Spanien i början av januari 1937. De uppdelades i a) kulspruteutbildade och b) övriga. De insattes 15 januari 1937 i Murcia sålunda:

1.bataljonen "Edgar André" 4.kulsprutekompaniet (ksputbildade)
3.bataljonen "Ernst Thälmann" 3.skyttekompaniet (övriga, chef kapten Ragnar Severin Skotte från Askersund).

Efter slaget vid Jarama uttogs i april 1937 vissa svenskar till 3.partisanbataljonen (Chef major Richard Stahlmann, stf chef kapten Karl Georg Ernstedt från Enskede) samt 11.pansarvärnsbatteriet (Pluton med 4 st 47 mm sovjetiska pvkan)

Efter slaget vid Brunete sammanfördes de flesta svenskarna i 43.bataljonen "Ernst Thälmann" (bataljonerna hade fått nya nummer i april 1937) 1.skyttekompaniet, som var skandinaviskt.

Hösten 1937 överfördes skandinavierna till 44.bataljonen "12 Februar" 1.skyttekompaniet.

I februari 1938 expanderades det skandinaviska kompaniet till bataljon och blev 42.bataljonen "Hans Beimler" (Chef major Holger David Ekström från Torshälla). Bataljonen bestod av:

1.skyttekompaniet "Georg Branting" (svenskt)
2.skyttekompaniet "Martin Anderssen Nexö" (danskt)
3.skyttekompaniet "Eggede-Nissen" (norskt)
4.kulsprutekompaniet "Buenaventura Durutti" (spansk-anarkistiskt)

Bataljonen blev i slutet av februari 1938 uppriven under reträtten i Aragon och reducerades till 1.skyttekompaniet "Georg Branting" (Chef kapten Karl Georg Ernstedt) inom 42.bataljonen "Hans Beimler".

Kompaniet upplöst 23 september 1938 i Barcelona.

USA-svenskar

Tjänstgjorde i 17.bataljonen "Abraham Lincoln" samt 15.brigadens signalavdelning.

Foto: Del av 4.kulsprutekompaniet ur 8.bataljonen "Czapiaew" december 1936. I detta tjänstgjorde Karl Georg Ernstedt (fd furir vid Svea livgarde) som kulsprutegruppchef. Han blev senare kapten (se ovan).

[Widsith]

Erik Meurling var enligt officiella uppgifter den förste svensk som stupade i Spanska inbördeskriget, speciellt anmärkningsvärt är det att han var den första sonen i då Sveriges äldsta prästsläkt som valde en annan bana. Jag tror att släkten hade varit präster i Kristdala socken (i Småland) sedan 1600-talet. Jag har en artikel med en barndomskamrat med honom som blev intervjuad på 80-talet, kamraten ville inte följa med till Spanien för han hade sitt jobb som bagare att tänka på [sic!].
Det finns en minnessten till honom i Kristdala (hans kropp ligger fortfarande någonstans i Spanien) och på samma sten finns en mycket äldre familjemedlem till honom också inristad, denne man dog under något fälttåg i Finland på sent 1700-tal.

Har nog lite mer info om Meurling om någon är intresserad.

/Kapten

Han hette Olle Meurling och stupade vid Boadilla del Monte 19 december 1936. Återfunnen på slagfältet 25 december och jordfäste 26 december 1936 i grav nr 17 på Internationella Brigadens kyrkogård i Fuencarral utanför Madrid. Kyrkogården lät Franco rasera.

Olle Meurling tillhörde 1.kompaniet (Kapten Walther Thoss) av 3.bataljonen "Ernst Thälmann" (Major Richard Staimer). Meurlings plutonchef, som ävenså stupade vid tillfället, hette Oswald Geistert.

Det kanske kan vara intressant att se den sista bok Olle Meurling läste. Det är en kula som snuddat vid boken på framsidan. På sid 19 finns blymärke kvar efter kulan. Boken befinner sig i min ägo.

[Robert Sköld]

Vilken raritet!

Robert SKöld

[Stellan Bojerud]

Skandinaviska enheter i tidsordning.

1. Kulsprutesektion Bat "Henri Vuillemin"
Chef: Serg Karl Georg Ernstedt (Fd furir I 1) Dec 36-Jan 37

2.Kulsprutesektion Bat "Edgar André"
Chef: Serg Christer Reuterswärd 14 Jan 36 - 12 Feb 37 stupad Jarama. Serg Skoglar Tidström 12 Feb - 14 Feb 37 sårad Jarama, död på sjukhus i tyfus maj 37. Serg Karl Georg Ernstedt 14 Feb - 20 (?) Feb 37, sårad Jarama. Serg Helge Gerhardsson 20 (?) Feb 37-23 Feb 37 sårad Jarama. Lt Sixten Olsson (Rogeby) 23 Feb-10 mars 37 sårad Guadalajara. Sekt överförd till Bat "Thälmann" efter Guadalajara.

3. 3.skyttekomp Bat "Ernst Thälmann"
Chef: Kn Ragnar Severin Skotte 14 jan-21 feb 37 stupad Jarama. Lt Axel Herbert Pettersson 21 feb-22 feb 37 granatschock Jarama. Lt Per Mauritz Eriksson 22 feb-10 mars 37 sårad Guadalajara. Kapten "Anton". möjligen Anton Zeckila, 10 mars - okänd dag i mars 37. Lt Nils Olsen (Dk) mars 37. Kn Jörgen Nörup (Dk) okänd tid - 9 juni 37 sårad Brunete. Lt Harald Jakobsgaard Hansen (Dk) 9 juni-10juni 37 stupad Brunete. Kompaniet reorganiserades fram till 4 aug 37.

4. 1.skyttekomp Bat "Ernst Thälmann"
Fd 3.skyttekomp reorg som 1.skyttekomp.
Chef: Dansk kapten, sannolikt kn Nörup 4 aug-24 aug 37 sårad Quinto. Lt Bernhard Larsen (Dk) 24 aug 37 sårad Quinto, död på sjukhus 26 aug 37. Kn Peibel (Österrike) 25 aug-13 okt 37. Komp överfört till Bat "!2 Februar" 13 okt 37.

5. 1.skyttekomp Bat "12 Februar"
Chef: Kn Holger David Ekström 13 okt 37-20 jan 38, utn major och bataljonschef. Serg/offasp Karl Birger Dahlström utnämndes till Lt och kompch men stupade vid Teruel 20 jan 38 utan att ha hunnit få kännedom om att han befordrats. Lt Noge Johnsson 20 jan-8 mars 38. Major Holger Ekström 8 mars-16 mars 38 (bataljonen hade reducerats till kompani genom svåra förluster) stupad Caspe 16 mars 38. Kn Karl Georg Ernstedt 16 mars-25 juli 38 sårad Ebro, död på sjukhus någon dag sdenare. Finsk löjtnant 25 jul-26 jul 38 stupad Gandesa. Lt Hans Baier (Österrike) 26 juli-29 juli 38 självmord Gandesa. Lt (kommissarie) Bengt Segersson 29 juli-30 juli 38 sårad Gandesa. Lt Fritz Wogge (Österrike) 30 juli-31 juli 38 tillfångatagen Gandesa. Lt "Otto" (Österrike) 31 juli 38 försvunnen Gandesa. Sergeant Gösta Hjärpe 31 juli-23 sept 38 (första tiden tillika tjänsteförrättande bataljonschef - "bataljonen" hade reducerats till plutonsstyrka).

6. 3.komp Bat "Czapiaew"
Skandinaver i detta kompani Jan 37-4 aug 37. Bla serg Evert Eriksson. Överförda till "Thälmann".

7.US-Skandinaver
US-Skandinaver tjänstgjorde i 15.brig. Bla seerg Elis Frånberg, signalunderofficer i brigadstaben.

8. Pansarvärnspluton i 13.brig
Chef: Lt Wagner (Ty), stf lt Barany (Ung). Tredje pjäs: Lt Sixten Olsson (Rogeby). Kommissarie John Svensson.

10. Artilleribatteri "Ernst Thälmann"
En pjäsgrupp skandinavisk. bl a Johan Wesslovold (No).

11. Luftvärnsbatteri "Argument Dimitrov"
En skandinavisk pjäsgrupp, bl a Bertil Ljörner.

12. Skandinaviska sjukhuset i Alcoy.

Foto:
Löjtnant Per Eriksson, Chef skandinaviska komp vid Jarama och Guadalajara.

[Lars Gyllenhaal]

Widsith, såg först nu Olle Meurlings bok - vilken superraritet! Mycket mycket trevligt av dig att scanna den!

Stellan - suveränt att du sammanställt alla data. Föreslår att du kanske ber Marcus Wendel lägga in den på en av hans hemsidor om Spanien 1936-39, för att göra uppgifterna mer lätthittade. Det som skrivs här på forumet har ju inte någon särskilt lång livslängd även om vissa tråder kan "leva" i några år.

[Stellan Bojerud]

God Jul och Gott Nytt År!

Barn & barnbarn har tindrat nog så farfar tillika morfar tar en julöl och skriver om Spanska Inbördeskriget. Det kanske vore en idé att lägga upp basfakta om Spanish Civil War (SCW) "sticky". Jag har namn på 538 svenska deltagare.

Foto: "Kompanichefsmaffian" i Bat ERNST THÄLMANN Bilden tagen före 14 jan 1937.

Fr v: Kn Gustav Szinda (C 2.komp), Lt Gustav Kern (Batadj), Lt Herman Kramer (Plutch), Willy Herr (Politisk kommissarie), Kn Heinz Schramm (C 4.kspkomp, österrikare), Kn Franz Raab (C 1.komp). Franz Raab befordrades till bataljonschef 14 jan 1937. Minns jag rätt blev Heinz Schramm sedermera chef för bataljon 12 FEBRUAR, som svenskarna en tid ingick i.

[Atomvinter]

Intressant tråd det här!=)
Känner någon till om det existerar någon form av märken/medaljer eller likande enbart för svenska friviliga i spanien?
Har föreningen svenska spanienfrivilliga någom medlemsnål, minnesmärke eller likande?