Ådalshändelserna 1931

[Dalmas]

Min morfar som var född 1910 och jobbade då 1931 som ingenjör i Härnösand. Han berättade om hur stämningarna och känslan var hos traktens borgerlighet (han var värdekonservativ). Det gav åtminstone mig en djupare förståelse för varför man valde att öppna eld - utan att för den sakens skull försvara det.

[hans lindquist]

[quote="Tusenbach"]Nils Mesterton(1888) var son till Carl Daniel Mesterton men efter faderns död 1889 gifte modern Ebba om sig med Oscar Levertin.[/quote]

Det korrekta förhållandet är att han var adoptivson till skalden Levertin, vilket jag glömde i hastigheten.
mvh
Hasse L

[Lumber Jack]

Här bumpar man en tråd från forntiden...

Den mytologiserade Ådalen återigen...militären var i en mycket svår situation, ryttarpatrullen möttes av stenkastning från pöbeln....förlåt demonstranterna och jag förstår kapten Mestertons
svåra läge,en uppretad folkmassa som ett par dagar tidigare sånär lynchat strejkbrytare var på väg mot baracken där "strejkbrytarna" fanns.

Han var tvungen att fatta ett snabbt och mycket svårt beslut.
Något han har fått rejält med skit för efteråt.

Vet någon var han ligger begravd förresten, man kanske har vägarna förbi så här i semestertider och skulle väl passa på att lägga en krans på graven.

Var han ligger begravd har jag ingen aning om, men det är inte omöjligt att han vilar i Sollefteå då hans karriär fortsatte inom infanteriet och avancerade till överstelöjtnant på I 21 vid tiden för andra världskriget. Vem vet jag kanske får pallra mig i väg och syna kyrkogården, men någon krans får han inte av mig.

I alla fall ansåg de soldater från I 21 som blev inblandade i skotten att de blev orättvist uthängda som mördare av arbetare i ett fredligt demonstrationståg. I dag lever endast en eller två av soldaterna, bland annat en kompis farfar. Han är inte pigg på att prata om det hela tydligen, men att det skulle ha varit ett fredligt är enligt honom skitsnack. Det var en hätsk och hotfull stämning där soldaterna var rädda för den aggresiva folkmassan. Han är förvisso part i målet, men en part som inte fått utrymme i den debatt som följt skotten genom årtiondena.

Lite kuriosa.

Jag hade hört ett rykte om att de på I 21:s skjutfält Tjärnmyren skulle finnas en väg uppkallad efter Mesterton, Mestertons väg. Det var emellertid inget jag sett när jag själv var beväring eller vistats i området. Förra sommaren jobbade dock med en äldre Sollefteåbo som berättade om denna väg. Så vi tog bilen för att leta reda på den, då han visste vilken väg det var och hade sett skylten. Efter ett tags sökande hittade vi platsen, men skylten var nedmonterad och endast stolpen fanns kvar. Troligen något som skedde vid regementsnedläggningen.

Om han nu blivit "ärad" för sin insats i Lunde (det finns ju som bekant en rå jargong i vissa militärkretsar), om det rört som om ett försök till upprättelse för den bärare av hundhuvudsroll han fick, eller att det beror på att han nådde överstelöjtnats grad vet jag inte. Men det var vanligt att de högre befälen fick vägar inom regementsområdena uppkallade efter sig. Men lite makabert är det.

[Angerman]

I boken Ådalen 1931 hävdas att både demonstranter och militärer skadades dagarna innan den stora demonstrationen.

En särskilt påfallande uppgift är att militären sägs ha kastat "brandhandgranater" mot en folkmassa som hade samlats i närheten av strejkbrytarna. Ett par personer fick "svårare brandskador" och ett hus tog eld men lyckades släckas. Militären intog dessutom eldställning och avlossade "lösa skott" mot folkmassan.

Ligger det någon sanning i dessa uppgifter?

Det påstådda militärangreppet föregicks av att landsfogden läste upp upprorslagen "tre gånger", och sade till folkmassan att "vapen komme att brukas" om de inte avlägsnade sig från platsen.

På kvällen attackerades strejkbrytarnas hus av stenkastning och 25 fönsterrutor krossades. I Birger Normans Ådalen 31 sägs dessutom att någon typ av elstation sprängdes, jag är osäker om det var samma kväll.

Detta ger ju en väldigt annorlunda bild av händelsen i Ådalen. Inte ett plötsligt och oväntat angrepp på en fredlig demonstration, utan ett redan våldsamt läge där en allt värre upptrappning ledde fram till dödande skottlossning. Även de fredliga deltagarna i demonstrationståget måste i så fall ha varit väl införstådda i allvaret med att tåga mot militärens belägring?

[Bjernevik]

I boken "Umeås blå dragoner" utgiven 1994 så finns det ett kapitel om Ådalen 31, K 4 var nämligen ett av de förband som skickade förstärkningar som kom fram efter dödsskotten. Om denna skildring är objektiv eller inte får väl läsaren avgöra, jag bedömmer den som mer saklig än de vanliga framställningarna om "militärens oprovocerade eldöverfall på en fredlig demonstration".

Enligt denna så utsattes den ursprungliga militärtruppen, som kom från I21 och T 3, för hotelser och stenkastning ända från det att man lastade av tåget vid Sprängsvikens station, under marschen till Lunde samt i förläggningen där. För att hålla demonstranterna ifrån sig så kastade man rökhandgranater och sköt med lösa skott. Även den beridna avdelningen sattes in, innan lugnet var återställt.

Så, några "brandhandgranater" förekom inte, utan det var rökhandgranater. Inte heller var det mot "en folkmassa som hade samlats i närheten", utan mot stenkastare. Situationen torde snarare vara dagens Intifada än de första maj-tåg vi ser i dagens Sverige skulle man kunna säga. Eller kanske mer som kravallerna i Göteborg, om man vill ha ett svenskt exempel.

Dagen efter så skedde då dödsskjutningarna. Vad det inte brukar talas om är att "det fredliga demonstrationståget" strax innan hade anfallit den ryttarstyrka som skulle hålla dem borta ifrån strejkbrytarna med "standar och stenkastning", och höll på att driva dem (ryttarna) framför sig mot strejkbrytarnas förläggning. Uppställd framför denna var fottruppen. När demonstranterna närmade sig så bröt sig mindre grupper ur och sprang mot den uppställda truppens flanker, uppenbarligen i syfte att ta sig förbi och in till strejkbrytarna. När det var ca 30 meter kvar, och de inte stannat trots upprepade anmaningar att stanna och avfyrade varningsskott, så öppnades eld med skarpa skott.

Så det var inget "fredligt demonstrationståg" som militären sköt mot, det var en kravall a la Göteborg. Däremot kan man väl ifrågasätta om militär trupp var det lämpligaste verktyget för att hantera något sådant, men på den tiden så fanns det inget annat.

[MoparMadness]

Så, några "brandhandgranater" förekom inte, utan det var rökhandgranater. Inte heller var det mot "en folkmassa som hade samlats i närheten", utan mot stenkastare. Situationen torde snarare vara dagens Intifada än de första maj-tåg vi ser i dagens Sverige skulle man kunna säga. Eller kanske mer som kravallerna i Göteborg, om man vill ha ett svenskt exempel.

Jag vet inte hur rökgranater var konstruerade på den tiden, men jag kan tänka mig att en Rökhgr 4 kan misstas för en "brandhandgranat". Som en fotnot bara.

[loop]

I boken "Umeås blå dragoner" utgiven 1994 så finns det ett kapitel om Ådalen 31, K 4 var nämligen ett av de förband som skickade förstärkningar som kom fram efter dödsskotten. Om denna skildring är objektiv eller inte får väl läsaren avgöra, jag bedömmer den som mer saklig än de vanliga framställningarna om "militärens oprovocerade eldöverfall på en fredlig demonstration".

Enligt denna så utsattes den ursprungliga militärtruppen, som kom från I21 och T 3, för hotelser och stenkastning ända från det att man lastade av tåget vid Sprängsvikens station, under marschen till Lunde samt i förläggningen där. För att hålla demonstranterna ifrån sig så kastade man rökhandgranater och sköt med lösa skott. Även den beridna avdelningen sattes in, innan lugnet var återställt.

Så, några "brandhandgranater" förekom inte, utan det var rökhandgranater. Inte heller var det mot "en folkmassa som hade samlats i närheten", utan mot stenkastare. Situationen torde snarare vara dagens Intifada än de första maj-tåg vi ser i dagens Sverige skulle man kunna säga. Eller kanske mer som kravallerna i Göteborg, om man vill ha ett svenskt exempel.

Dagen efter så skedde då dödsskjutningarna. Vad det inte brukar talas om är att "det fredliga demonstrationståget" strax innan hade anfallit den ryttarstyrka som skulle hålla dem borta ifrån strejkbrytarna med "standar och stenkastning", och höll på att driva dem (ryttarna) framför sig mot strejkbrytarnas förläggning. Uppställd framför denna var fottruppen. När demonstranterna närmade sig så bröt sig mindre grupper ur och sprang mot den uppställda truppens flanker, uppenbarligen i syfte att ta sig förbi och in till strejkbrytarna. När det var ca 30 meter kvar, och de inte stannat trots upprepade anmaningar att stanna och avfyrade varningsskott, så öppnades eld med skarpa skott.

Så det var inget "fredligt demonstrationståg" som militären sköt mot, det var en kravall a la Göteborg. Däremot kan man väl ifrågasätta om militär trupp var det lämpligaste verktyget för att hantera något sådant, men på den tiden så fanns det inget annat.

Det är flera saker jag reagerar emot i ditt inlägg och i kapitlet i boken.
En folkmassa är en folkmassa oavsett om den kastar sten eller ej. Civila är alltid civila och det är en jävla skillnad på stenar och skjutvapen. Och jo, det fanns polis redan då. Polis användes normalt vid kravaller redan på den tiden, finns bla en berömd bild på Branting bland ridande poliser vid en demonstration 1917.
Och en annan sak som sällan nämns är att skottlossning mot demonstranter i form av strejkande arbetare och anhöriga förekom både före och efter, bla Clemensnäs 1934. Kravall förutsätter väl att demonstrationen har splittrats, det hade den inte.
Att använda skjutvapen mot civila folkmassor är så 1800-tal och borde varit avskaffat redan 1931.

[Bjernevik]

Det är flera saker jag reagerar emot i ditt inlägg och i kapitlet i boken.
En folkmassa är en folkmassa oavsett om den kastar sten eller ej. Civila är alltid civila och det är en jävla skillnad på stenar och skjutvapen.

Det är en viss skillnad på en folkmassa som angriper soldater och en folkmassa som inte gör det... 1931 var svensk militär, i enlighet med gällande lagstiftning, ditskickad för att upprätthålla lag och ordning. Då spelar det ingen roll att det var civila man agerade mot, lika lite som det argumentet håller mot polisen idag. Eller mot högvakten på Stockholms slott för den delen, prova att kasta sten på den så kommer du att få se svensk militär agera mot civila år 2008. Visst är det skillnad på stenar och skjutvapen. Men bägge kan döda en människa, och använder man våld mot statens representanter så kan man inte klaga om representanterna använder våld mot dig. Problemet 1931 var att man inte hade så många steg på våldstrappan.

Och jo, det fanns polis redan då. Polis användes normalt vid kravaller redan på den tiden, finns bla en berömd bild på Branting bland ridande poliser vid en demonstration 1917.

Och var togs den bilden tro? I Stockholm eller en annan storstad kanske? Innan statspolisen infördes så var tillgången på polis ute i landet synnerligen varierande.

Och en annan sak som sällan nämns är att skottlossning mot demonstranter i form av strejkande arbetare och anhöriga förekom både före och efter, bla Clemensnäs 1934. Kravall förutsätter väl att demonstrationen har splittrats, det hade den inte.
Att använda skjutvapen mot civila folkmassor är så 1800-tal och borde varit avskaffat redan 1931.

Var det tragiskt att människor dödades i Ådalen? Självklart. Det jag ville peka på är att vad som hände inte var ett bakhåll på ett fredligt demonstrationståg som det brukar utmålas som av vissa parter. Misstag begicks, men skotten hade heller aldrig avfyrats om inte demonstrationståget angripit ordningsmakten.

Sedan kan man fundera på vad som hänt om militären inte stått emellan demonstranterna och strejkbrytarna. På något sätt så tvivlar jag på att det gått fredligt till...

[loop]

Fredligt och fredligt, det var inte väpnat. Och det framförs ju i de flesta källor att det inte gick att få stopp på det för att folk tryckte på bakifrån, det var ju ett rätt stort demonstrationståg.

Och det finns inte fler steg på våldstrappan idag, för jag antar att soldaterna hade sablar eller batonger. Svensk polis har ett steg efter batongen och det är skjutvapen, och det är fan i mig skamligt.

Jepp, stämmer att det var i Stockholm och jag vet att det var si och så med polisen när den var kommunal.

Om inte militären ingripit så hade tidigare händelser upprepats, det hade varit konflikter med strejkbrytare innan militären kom. Mest hot och utskällningar, men lite stryk hade de nog fått.

Det mest intressanta med denna händelse är ju att det inte var nån organiserad ledning bakom demonstrationen, den var spontan. Massan tågade iväg medans de politiska och fackliga organisationerna hade möte.

Men jag tror vi är relativt eniga i den historiska frågan, men har olika politisk syn på händelsen.

[Bjernevik]

Fredligt och fredligt, det var inte väpnat. Och det framförs ju i de flesta källor att det inte gick att få stopp på det för att folk tryckte på bakifrån, det var ju ett rätt stort demonstrationståg.

"Inte väpnat" som inte utrustat med skjutvapen, ja. Men man avrättar folk i vissa länder genom att kasta sten på dem... Faktum kvarstår att demonstrationståget gav sig på ordningsmakten. Om täten på tåget åtlytt den beridna patrullens uppmaning om att ändra väg så hade man inte hamnat i den situationen att soldaterna tvingades öppna eld för att freda sig och strejkbrytarna.

Och det finns inte fler steg på våldstrappan idag, för jag antar att soldaterna hade sablar eller batonger. Svensk polis har ett steg efter batongen och det är skjutvapen, och det är fan i mig skamligt.

Att polisen inte har tillgång till fler ickedödliga vapen är skamligt kan vi vara överens om. De soldater som stod i vägen för demonstrationståget var till fots. De hade bara gevär att ta till.

Om inte militären ingripit så hade tidigare händelser upprepats, det hade varit konflikter med strejkbrytare innan militären kom. Mest hot och utskällningar, men lite stryk hade de nog fått.

Och du menar att samhället skulle ha svikit sina medborgare (som strejkbrytarna faktiskt var) genom att ge efter för våldet från demonstrationståget och låta dem misshandla strejkbrytarna? Hur kan du veta att det den här gången inte hade slutat med att några strejkbrytare hade legat döda?

Men jag tror vi är relativt eniga i den historiska frågan, men har olika politisk syn på händelsen.

Min politiska syn är att samhället inte ska förändras genom våldsaktioner. Jag tror det kallas demokrati, det där med att vi påverkar vårt samhälle genom val. Har du en annan syn?

[Gutekrigaren]

Vi lämnar de olika ståndpunkterna och synvinklarna därhän, tack.

Mvh Petter

[Mr Firpo]

Vad som är beklagligt med Ådalen är att svenska civila fick sätta livet till och att svensk militär utifrån de upplevda omständigheterna tvingades ta till maktmedel som normalt inte skall behövas i liknande situationer. Själva skuldfrågan är rätt ointressant tycker jag och det är lite beklagligt att det mesta av debatten har handlat om det.

Sätter man in händelsen i en större historisk kontext är Ådalen intressant eftersom den innebar en tydlig vattendelare i svenskt förhållningssätt gentemot militär som en del av ordningsmakten. Vi har ju faktiskt inte haft några liknande händelser för tiden därefter, vilket sannolikt har sparat liv. I Sverige har vi inte heller utvecklat någon form av "hybrider" mellan polis och militär (jfr olika typer av tungt beväpnad trupp för inrikessyfte i andra länder). Vad hade hänt om detta även funnits i Sverige i samband med kravallerna i Göteborg?

[Dilbert]

Här finns en ganska intressant översikt av historikern Roger Johansson över bilden och bruket av Ådalshändelserna genom åren:
Kampen om historien - ÅDALEN 1931 - Sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk 1931-1996

[loop]

V
Sätter man in händelsen i en större historisk kontext är Ådalen intressant eftersom den innebar en tydlig vattendelare i svenskt förhållningssätt gentemot militär som en del av ordningsmakten. Vi har ju faktiskt inte haft några liknande händelser för tiden därefter, vilket sannolikt har sparat liv. I Sverige har vi inte heller utvecklat någon form av "hybrider" mellan polis och militär (jfr olika typer av tungt beväpnad trupp för inrikessyfte i andra länder). Vad hade hänt om detta även funnits i Sverige i samband med kravallerna i Göteborg?

Jag är inte helt säker på att militären inte sattes in senare, men jag vet att skjutvapen användes emot strejkande arbetare senare bla i Clemensnäs och Sandarne(ev även Halmstad, men det var nog tidigare), tror dock att det var polisen som sköt där. Jag hade faktiskt föredragit tex engelska kravallsnutar utan skjutvapen.

Har ni märkt hur sällan begravningen tas upp? Det är intressant ur några olika synvinklar. Bla så visar det sossarnas vilja att dölja all arbetarrörelse som inte är deras eller som passar dem. Men att just denna mörkas en smula är också för att det inte passar nån annan heller direkt. Nu kommer jag inte ihåg vad den uniformerade kommunistiska ungdomsorganisationen hette, men detta var ju deras enda framträdande som nån minns. Och kommunisterna riktar ju in sig mer på alla domar och fängelsestraff som föll över dem i efterspelet.

En annan sak som inte tas upp så ofta är att förutom att arbetarna tog över makten i Ådalen(sen är det för mig en gåta varför de lämnade tillbaka den, men det var ju ett sossefäste) så gjorde de även det i Söderhamn, även det ett sossefäste. Men jag antar att inte heller det passar in i folkehemmet.

[Mr Firpo]

Jag är inte helt säker på att militären inte sattes in senare, men jag vet att skjutvapen användes emot strejkande arbetare senare bla i Clemensnäs och Sandarne(ev även Halmstad, men det var nog tidigare), tror dock att det var polisen som sköt där. Jag hade faktiskt föredragit tex engelska kravallsnutar utan skjutvapen.

Jag tror du har rätt, dvs att det var ordinarie ordningsmakt i form av polis som stod för skjutandet då. Iteorin hade det heller inte varit omöjligt för militär att agera eftersom de s k "Ådalslagarna" kom först i början av 70-talet som uttryckligen förbjöd militär att ingripa mot civila i Sverige. (Upphävdes under 2006 för att möjliggöra hårdare tag i samband med modern terrorism.) Dock var det nog fullständigt politiskt omöjligt att använda sig av militär mot civila efter Ådalen med tanke på vad Ådalskommisionen kom fram till.

Någon som har läst SVD:s artikel om händelserna i Ådalen? Där nämns det att det inom militären funnits fastställda föreskrifter för hur militär personal skulle agera mot civila i samband med upprättande av allmän ordning, kallad FAVO. Dessa föreksrifter skulle ha varit gällande inom försvarsmakten ända fram till i början av 70-talet. Något som vet mer om just det här och kanske kan redogöra för innehållet?