Italien och Ö-U invaderar varandras kuster

[Hexmaster]

Inte så mycket kontrafaktisk hypotes som en fråga: Italien och Österrike-Ungern gick i clinch mot varandra i de otacksamt bergiga gränstrakterna otaliga gånger utan att komma någon vart. Varför satsade de inte på en invasion sjövägen? (Eller gjorde de det?)

[tryggve]

Österrikarna försökte i alla fall ta en liten ön i Adriatiska havet 1915, dock så blev de tillbakaslagna. Italienarna fick dock evakuera ön p g a vattenbrist senare.

SMS Helgoland, seven destroyers and four torpedo boats supported an Austrian landing at Pelagosa on 28 July. The landing was repulsed by the Italian garrison, that had arrived in the island on July 11. On August 17 the light cruisers "Helgoland", "Saida" and several destroyers bombarded the island again. The water reservoir was severely damaged and the next day the Italians began the evacuation. On 17 August, one of the cruisers was unsuccessfully torpedoed by an Italian submarine on return journey. The last act of the summer was the sinking on 26 September of the Italian battleship Benedetto Brin in Brindisi Harbor by Italian-speaking Austro-Hungarian saboteurs. Over 450 were killed.

http://en.wikipedia.org/wiki/The_Adriat ... orld_War_I

Jag kan bara gissa varför man inte försökte sig på invasioner av respektive kuster, men jag antar att i alla fall Österrike saknade resurser för att kunna försörja ett brohuvud sjövägen. Man hade inte flottresurser nog att kunna säkra försörjningen av större arméenheter.


Italienarna var ju starkare till sjöss, och hade stöd av britter och fransmän, så de hade väl kanske kunnat överväga detta mer seriöst. Om det alls fanns sådana planer är ju dock en bra fråga.

[Sensemaker]

Inte så mycket kontrafaktisk hypotes som en fråga: Italien och Österrike-Ungern gick i clinch mot varandra i de otacksamt bergiga gränstrakterna otaliga gånger utan att komma någon vart. Varför satsade de inte på en invasion sjövägen? (Eller gjorde de det?)

Frågan är berättigad. Bergskrigföring är ingen höjdare (ingen ordlek avsedd) med första världskrigsteknologi. Det är terräng som sliter hårt på manskap och materiel, som starkt gynnar försvararen –särskilt om han känner terrängen bättre- och där framryckning och underhåll är besvärligt. Även ifall du vinner kriget i berget är inte så mycket vunnet med det om det inte fanns något synnerligen viktigt i berget eller inom nära avstånd därtill. När du går ut på slätten på fiendens sida har fienden visserligen inte längre någon lättförsvarad terräng, men i gengäld så är hans underhållssituation mycket bättre än din. Han har förmodligen järnvägar till områdena nedanför bergen. Ditt underhåll måste nu släpas över bergen.
Man kan verkligen fråga sig varför man höll på med något så föga lovande som bergskrigföring och inte istället försökte sig på en invasion sjövägen. Observera att vi talar om en riktig invasion nu, inte om räder.
Jag vet förstås inte svaret. Jag kan inte så mycket om just striderna i Adriatisk Havet, utom striderna kring sänkningen av Szent Istvan. Här är dock min spekulation baserad på vad jag vet om krigföring i första världskriget i allmänhet.
Svaret ligger helt enkelt i att du kanske kan ta ett område, men är detta område i anslutning till fiendens järvägsnät så är det väldigt mycket lättare för fienden att få bättre styrektillväxt än du. Kom ihåg att detta är första världskriget och det är bara flyget eller möjligtvis sabotageförband eller gerilla som kommer åt den fientliga järnvägen på djupet. Inget av detta är särskilt effektivt, järnväg är besvärligt att slå sönder på avstånd och lätt att reparera. Det enda sättet att störa en järnväg mer varaktigt är att slå ut broar, vilket är synnerligen svårt för första världskrigsflyg.
Vad fodrar en framgångsrik invasion konkret i första världskriget. Ett minimikrav är att du kan ta en hamn och få den att fungera. Detta är ingen lätt uppgift. Under första världskriget hade de flesta hamnar vidtagit åtgärder mot just detta. Att storma hamnen direkt och springa över piren är taktiskt mardrömsaktigt svårt ifall fienden har minsta förberedelser och en kulspruta eller två så du får förmodligen gå via en närbelägen strand. Du måste låta fartygsartilleri bekämpa strandförsvaret, ta dig fram till hamnen innan fienden förstör sin egen hamn och hålla den. (Att ta med sig en egen hamn, Mulberry, som skedde under invasionen av Normandie finns inte på kartan under första världskriget.) En ordentligt stor hamn ligger förmodligen vid en ordentligt stor stad. Förutom garnisonen måste du räkna med att allt vad folkmilis heter kommer att mobiliseras mot dig. Dessa är i allmänhet inte så väl beväpnade eller tränade, men å andra sidan känner de sin hemstad mycket väl och de slåss bokstavligen för sina hem –även en krigstrött motståndare slåss beslutsamt under sådana omständigheter. Du måste räkna med förbittrat motstånd i stadsterräng som motståndaren känner mycket bättre än du. Klarar du det och får hamnen någorlunda intakt och det mesta av staden är nästa högst väsentliga mål att expandera brohuvudet så att hamnen inte kan utsättas för observerad artillerield för då är det rätt kört för dig. Japanerna visade redan vid Port Arthur vad observerad artillerield kan göra mot en hamn. Eftersom artillerield kan observeras skapligt med ballong eller flyg betyder detta förmodligen att du måste expandera brohuvudet bortom räckvidden för allt artilleri fienden kan flytta till dig. Skall invasionen gå vidare måste du fortsatt ha bättre styrketillväxt än han, något som är synnerligen svårt. Hans trupper och material åker järnväg på flera linjer mot den tagna staden (naturligtvis har en stor hamn kontakt med flera järnvägslinjer). Du måste få allt material och alla förstärkningar sjövägen via hamnen (lufttransportskapacitet var inte mycket att hurra för under större delen av första världskriget) och sedan till fronten på något sätt, förmodligen draget av hästar, bilar och soldaterna själva. Klok som du är försöker du förstås få igång trafik på ett stycke tagen järnväg från hamnen till fronten, men detta är betydligt svårare än att bara reparera egen järnväg. Du kan inte göra så mycket mot hans järnvägar. Han kan säkerligen hitta på en hel del djävulskap mot din sjötransport; ubåtar, minering, flygbombning, sabotage, blockfartyg, anfall från kryssare, jagare och motortorpedbåtar på nätterna. Ifall italienarna försökt detta mot Österrike hade sannolikt hela österrikiska flottan åkt ut för att ta strid. De kan välja när de vill anfalla och de behöver inte vinna, bara störa dig så mycket att sjötransporterna fungerar dåligt några dagar så är det kört med invasionen. Sedan kan förstås vädret också hitta på djävulskap mot sjötransporterna medan järnvägen är förhållandevis opåverkad av sådant.
Detta är de rationella skälen mot en riktig, storskalig amfibisk invasion av fientligt kärnland med tillgång till järnväg. Sedan fanns det säkert irrationella skäl till att man höll fast vid bergskrigföring; prestige, tjurskallig ovilja att medge att man haft fel, sunken cost fallacy och ren fantasilöshet.

Sensemaker