Jag talade med en estniskhistoriker som berättade att var tredje"balttysk" ursprungligen var balter som övergått till att tala tyska (liksom exempelvis många"danskar" i Schleswig)
Stämmer detta?
Var var tredje "balttysk"av balisk ursprung
-
karlfredrik
- Medlem
- Inlägg: 782
- Blev medlem: 18 september 2007, 16:17
- Ort: Eslöv
Re: Var var tredje "balttysk"av balisk ursprung
ATT det var i själva verket en blandning, kan man nästan utgå ifrån. Den egentliga frågan är om proportioner, eller rättare bestämt - var och hur drar man gränsen. Något slags godtycklig "blodsblandnings-kvot"? Självidentifiering?
Hur andra identifierar en??
Ett geografiskt närliggande, roande exempel: Den polske nationalskalden Adam Mickiewicz, som i flera årtionden varit obligatoriskt kurslitteratur i de polska skolorna - är även nationalskald för Litauen. Kanske inte så konstigt, bägge länderna var i union väldigt länge med varandra. "Republiken av de bägge nationerna". Där dock den polska sidan blev så småningom den dominerande, och alla som ville framåt lät förpolska sig.
Där de bägge nationalismerna är alltså mer eller mindre fientligt inställda mot varandra...
Det är klart att han var nationalskald, att när det mest kända stycket högt citerat av alla polska skolelever, lyder ungefär så här: "Å Litauen, å du mitt fosterland, den som dig förgöte..." osv...
Ett annat roligt litet stycke är om de tre Budrysar - dvs vitryska småadelsmän. Den gamle fader skickar sina tre söner ut på tre olika krigståg: Äldste sonen får anvisning att följa med furst Andrej söderut: i länderna i södern kan man få tag i undersköna diamanter... Mellansonen får uppdrag att följa hertig Nikolaj österut: där kan man få tag i fantastiska pälsverk.
Yngsta sonen får råd om var man kan få tag i guld och silver.
Efter ett halvår syns tre ryttare med var sin stor säck framför sig på sadeln: det är de tre sönerna som ilar tillbaka, så fort hästen orkar fram.
De hoppar av, visar vad de hade i säcken - det är inte ädelstenar, inte pälsverk, inte ens guld.
Det är var sin tillfångatagen polska, tillika deras blivande brud. "Laszki" (=polskor) är bäst! säger de i kör.
Som sagt det brukade bli en salig blandning i dessa "gränsområden".
Hur andra identifierar en??
Ett geografiskt närliggande, roande exempel: Den polske nationalskalden Adam Mickiewicz, som i flera årtionden varit obligatoriskt kurslitteratur i de polska skolorna - är även nationalskald för Litauen. Kanske inte så konstigt, bägge länderna var i union väldigt länge med varandra. "Republiken av de bägge nationerna". Där dock den polska sidan blev så småningom den dominerande, och alla som ville framåt lät förpolska sig.
Där de bägge nationalismerna är alltså mer eller mindre fientligt inställda mot varandra...
Det är klart att han var nationalskald, att när det mest kända stycket högt citerat av alla polska skolelever, lyder ungefär så här: "Å Litauen, å du mitt fosterland, den som dig förgöte..." osv...
Ett annat roligt litet stycke är om de tre Budrysar - dvs vitryska småadelsmän. Den gamle fader skickar sina tre söner ut på tre olika krigståg: Äldste sonen får anvisning att följa med furst Andrej söderut: i länderna i södern kan man få tag i undersköna diamanter... Mellansonen får uppdrag att följa hertig Nikolaj österut: där kan man få tag i fantastiska pälsverk.
Yngsta sonen får råd om var man kan få tag i guld och silver.
Efter ett halvår syns tre ryttare med var sin stor säck framför sig på sadeln: det är de tre sönerna som ilar tillbaka, så fort hästen orkar fram.
De hoppar av, visar vad de hade i säcken - det är inte ädelstenar, inte pälsverk, inte ens guld.
Det är var sin tillfångatagen polska, tillika deras blivande brud. "Laszki" (=polskor) är bäst! säger de i kör.
Som sagt det brukade bli en salig blandning i dessa "gränsområden".