Tyska reguljära kavalleriet 1914

[tyskaorden]

Fortsätter min genomgång av kavalleriregementen 1914 med Tyskland, som hade ett starkt kavalleri.

Kyrassiärregementen:
Gardes du Corps, Potsdam. I Gardesarmékåren.
Går tillbaka till Fredrik I:s dagar men upplöstes av efterträdaren. Återuppsattes år 1740. Fram till 1918 var konungen av Preussen regementets chef.

Gardeskyrassiärregementet, Berlin. I Gardesarmékåren.
Uppsatt 1815.

Livkyrassiärregementet "Store Kurfursten" (schlesiska) Nr 1, Breslau. Underställt VI AK.
Uppsatt 1646, dock ej som kyrassiärregemente 1. Ett tidigare KR 1 fanns 1666-1807.

Kyrassiärregementet "Drottningen" (pommerska) Nr 2, Pasewalk. Underställt II AK.
Uppsatt 1717 som dragonregmentet "markgreve Friedrich von Bayreuth". Ett tidigare KR 2 existerade 1666-1806). För visad tapperhet i slaget vid Hohenfriedberg 1745 hade regementet rätt att vid parader spela en grenadjärmarsch. På hjälmen bars även ett språkband med inskriptionen Hohenfriedberg 8 Juni 1745.

Kyrassiärregementet "Greve Wrangel" (ostpreussiska) Nr 3, Königsberg in Preussen. Underställd I AK.
Uppsatt 1717, ett tidigare KR 3 existerade 1672-1806. Regementets siste chef var den svenske greven Gilbert Hamilton, under vilken man 1919 återtågade från Ukraina till hemgarnisonen.

Kyrassiärregementet "von Dreisen" (westfäliska) Nr 4, Münster. Underställd VII AK.
Uppsatt 1646.06.40 som Dragongarde, kyrassiärer från 1714.

Kyrassiärregementet "Hertig Friedrich Eugen von Württemberg" (westpreussiska) Nr 5, Reisenburg, Rosenberg och Deutsch-Eylau. Underställd XX AK.
Ett tidigare KR 5 uppsatt 1683 blev senare dragonregmente 2. Det regemente det här rör sig om uppsattes 1717. År 1850-91 var hans kejserliga höghet storfurst Nikolaj Nikolajevitij av Ryssland regementets chef. Därefter övertogs chefskapet av HM kung Wilhelm II av Württemberg (inte att förväxla med Wilhelm II tysk kejsare och konung av Preussen).

Kyrassiärregementet "Kejsar Nicholas I av Ryssland" (brandenburgska) Nr 6, Brandenburg. Underställd III AK.
Uppatt 1691, ett tidigare KR 6 existerade 1689-1806.

Kyrassiärregementet "von Seydlitz" (magdeburgska) Nr 7, Quedlinburg (I. skv.) och Halberstadt (II.-IV. skv.). Underställt IV AK.
Ett tidigare KR 7 existerade 1717-1806, detta var uppsatt som dragonregmente år 1688. Det senare KR 7 uppsattes 1815.

Kyrassiärregmentet "Greve Gessler" (rhenska) Nr 8, Deutz (vid Köln). Underställd VIII AK.
Ett tidigare KR 8 existerade 1689-1807, det senare KR 8 uppsattes 1815.

Kungl. sachsiska gardesryttarregementet (1. tunga regementet), Dresden. Underställd XII (1. kungl. sachsiska) AK.
Ledde sitt ursprung tillbaka till kyrassiärregementet "Greve von Promnitz" uppsatt 1680. Upphöjdes till gardesstatus för sin insatts i slaget vid Friedland 1807.

Kungl. sachsiska karabinjärregementet (2. tunga regementet), Borna. Underställt XIX (2. kungl. sachsiska) AK.
Uppsatt 1849.

[tyskaorden]

Dragoner (till dessa räknades även ett grenadjärregemente till häst med nr 3 i dragonserien).

1. Gardesdragonregmentet "Drottning Viktoria av Storbritannien och Irland", Berlin. Underställt Gardesarmékåren.
Uppsatt 1815.

2. Gardesdragonregmentet "Kejsarinnan Alexandra av Ryssland", Berlin. Under GAK.
Uppsatt 1860.

Dragonregmentet "Prins Albrecht av Preussen" (litthauiska*) Nr 1, Tilsit. Underställt I AK.
Ett tidigare Dr 1 existerade 1689-1806, sista namn "Konungen av Bayern". Det senare DR 1 uppsattes 1717.
* i orginal Litthauisches.

1. brandenburgska dragonregementet Nr 2, Schwedt/Oder. Underställt III AK.
Ett tidigare DR 2 existerade 1725-1806, sista namn "von Prittwitz". Det senare Dr 2 uppsattes 1689.

Grenadjärregmentet till häst "von Derfflinger" (neumarkska) Nr 3, Bromberg. Underställt II AK.
Ett tidigare DR 3 existerade 1704-1806. Det senare DR 3 uppsattes också 1704. Regementets chef var möjligen HM Gustaf V Sveriges, Götes och Vendes konung. Har hittat uppgifter på att han skall ha överlämnat ett särskilt paradband till regementets standar. Vilket regementschefer brukade göra, annars har jag inte riktigt några uppgifter som bekräftar Gustaf V:s chefskap för regmentet.

Dragonregementet "von Bredow" (1. schlesiska), Lüben. Underställt V AK.
Uppsatt 1741.

Dragonregmentet "Friherre von Manteuffel" (rhenska) Nr 5 Hofgeismar. Underställt XI AK.
Uppsatt 1705.

Magdeburgska dragonregmentet Nr 6, Mainz. Underställt XVIII AK.
Uppsatt 1717.

Westfäliska dragonregementet Nr 7, Saarbrücken. Underställt XXI AK.
Uppsatt 1727.

Dragonregementet "Konung Fredrik III" (2. schlesiska) Nr 8, Kreuzburg, Bernstadt och Namslau.
Uppsatt 1860. ett tidigare DR 8 existerade 1744-1807.

Dragonregmentet "Konung Carol I av Rumänien" (1. hannoveranska) Nr 9, Metz. Underställt XVI AK.
Uppsatt 1805, ett tidigare DR 9 existerade 1743-1807.

Dragonregmentet "Konung Albert av Sachsen" (ostpreussiska) Nr 10, Allenstein. Underställd XX AK.
Uppsatt 1866, ett tidigare DR 10 existerade 1743-1807.

forts följer...

[tyskaorden]

Dragonregementet "von Wedel" (pommerska) Nr 11, Lyck. Underställt XX AK.
Uppsatt 1866, ett tidigare DR 11 existerade dock 1741-1806.

Dragonregementet "von Arnim" (2. brandenburgska) Nr 12, Gnesen. Underställt II AK.
Uppsatt 1866, ett tidigare DR 12 existerade dock 1742-1807.

Schleswig-holsteinska dragonregementet Nr 13, Metz. Underställt XVI AK.
Uppsatt 1866. Ett tidigare DR 13 med namnet "von Rouquette" existerade 1802-07.

Kurmarkska dragonregementet Nr 14, Kolmar. Underställt XV AK.
Uppsatt 1866, ett tidigare DR 14 med namn "von Wobeser" existarade 1803-06.

3. schlesiska dragonregmentet Nr 15, Hagenau. Underställt XV AK.
Uppsatt 1866.

2. hannoveranska dragonregmentet Nr 16, Lüneburg. Underställt X AK.
Uppsatt 1813.

1. storhertliga mecklenburgska dragonregementet Nr 17, Ludwigslust. Underställt IX AK.
Uppsatt 1819.

2. storhertliga mecklenburgska dragonregmentet Nr 18, Parchim. Underställt IX AK.
Uppsatt 1867.

Oldenburgska dragonregementet Nr 19, Oldenburg. Underställt X AK.
Uppsatt 1849.

1. badiska livgardesdragonregementet Nr 20, Karlsruhe. Underställt XIV AK.
Uppsatt 1803.

2. badiska dragonregementet Nr 21, Bruchsal och Schwetzingen. Underställt XIV AK.
Uppsatt 1850.

3. badiska dragonregementet "Prins Karl" Nr 22, Mülhausen. Underställt XIV AK.
Uppsatt 1850.

Gardesdragonregementet (1. storhertliga hessiska) Nr 23, Darmstadt. Underställt XVIII AK.
Uppsatt 1790.

Livgardesdragonregementet (2. storhertliga hessiska) Nr 24, Darmstadt. Underställt XVIII AK.

Dragonregementet "Drottning Olga" (1. württembergska) Nr 25, Ludwigsburg. Underställt XIII AK.
Uppsatt 1813.

Dragonregementet "Konungen" (2. württembergska) Nr 26, Stuttgart. Underställt XIII AK.
Uppsatt 1805.

[tyskaorden]

Husarer:

Livgardeshusarregementet, Potsdam. Understältl GAK.
Uppsatt 1815.

1. livhusarregementet Nr 1, Danzig-Langfuhr. Underställt XVII AK.
Ledde sitt ursprung till husarregmentet "von Ruesch" även kallat svarta husarregmentet, uppsatt 1741. Wilhelm II, tysk kejsare och konung av Preussen var regementets chef.

2. livhusarregementet "Drottning Viktoria av Preussen" Nr 2, Danzig-Langfuhr. Underställt XVII AK.
Uppsatt 1741, ett tidigare HR 2 existerade 1730-1806. Regementschef var Wilhelm II, tysk kejsare och konung av Preussen. Fram till sin död 1909 var drottningen/kejsarinnan ställföreträdande chef. Därefter övertogs denna post av Wilhelm II:s dotter prinsessan Viktoria Luise.

Husarregementet "von Zieten" (brandenburgska) Nr 3, Rathenow. Underställt III AK.
Uppsatt 1730, ett tidigare HR 3 existerade 1740-1806.

Husarregementet "von Schill" (1. schlesiska) Nr 4, Ohlau. Underställt VI AK.
Uppsatt 1741.

Husarregementet "Furst Blücher von Wahlstadt" (pommerska) Nr 5, Stolp. Underställt XVII AK.
Uppsatt 1758.

Husarregementet "Greve Goetzen" (2. schlesiska) Nr 6, Leobschütz och Ratibor. Underställt VI AK.
Uppsatt 1808.

Husarregementet "Konung Wilhelm I" (1. rhenska) Nr 7, Bonn. Underställt VIII AK.
Uppsatt 1815, ett tidigare HR 7 existerade 1743-1807. Kungen var regementets chef 1857.01.01 till sin död 1888.03.09.

Husarregementet "Kejsar Nicholas II av Ryssland" (1. westfäliska) Nr 8, Neuhaus (I., III. och IV. skv.) och Paderborn (II. och V. skv.). Underställt VII AK.
Uppsatt 1815, ett tidigare HR 8 existerade 1743-1807.

2. rhenska husarregementet Nr 9, Strassburg in Elsass (Strasbourg). Underställt XV AK.
Uppsatt 1815.

Magdeburgska husarregmentet Nr 10, Stendal. Underställt IV AK.
Uppsatt 1813, ett tidigare HR 10 existerade 1773-1806.

2. westfäliska husarregementet Nr 11, Krefeld. Underställt VII AK.
Uppsatt 1792 men upplöst 1806 efter nederlagt mot Napoleon. Återuppsatt i april 1813 från storhertigdömet Bergs kavalleri och givet ovanstående namn.

Thüringska husarregementet Nr 12, Torgau. Underställt IV AK.
Uppsatt 1791.

Husarregementet "Kung Umberto av Italien" (1. kurhessiska) Nr 13, Diedenhofen (Thionville). Underställt XVI AK.
Uppsatt 1813.

Husarregementet "Lantgreve Friedrich II av Hessen-Homburg" (2. kurhessiska) Nr 14, Kassel. Underställt XI AK.
Uppsatt 1813.

Husarregementet "Drottning Wilhelmina av Nederländerna" (hannoveranska) Nr 15, Wandsbeck. Underställt IX AK.
Uppsatt 1813.

Husarregementet "Kejsar Franz Joseph av Österrike, konung av Ungern" (schleswig-holsteinska) Nr 16, Schleswig. Underställt IX AK.
Uppsatt 1866.

Braunschweigska husarregementet Nr 17, Braunschweig. Underställt X AK.
Uppsatt 1809 som del av Schwarzes Korps. Till minne av detta bar regementet sedan 1883 på Tolpaken (husarernas huvudbonad) en dödskalle i vitmetall. År 1867 hade man anlagt ett språkband på Tolpaken med inskriptionen Peninsula-Sicilien-Waterloo, till minne om insatsen i Napoleonkrigen.

1. kungl. sachsiska husarregementet "Kung Albert" Nr 18, Grossenhein. Underställt XII (1. kungl. sachsiska) AK.
Uppsatt 1734.

2. kungl. sachsiska husarregementet "Drottning Carola" Nr 19, Grimma. Underställt XIX (2. kungl. sachsiska) AK.
Uppsatt 1791.

3. kungl. sachsiska husarregementet Nr 20, Bautzen. Underställt XII (1. kungl. sachsiska) AK.
Uppsatt 1910.

[tyskaorden]

Efter husarerna går vi över till ulanerna:

1. Gardesulanregementet, Potsdam. Underställt GAK.
Uppsatt 1819.

2. Gardesulanregementet, Berlin. Underställt GAK.
Uppsatt 1819.

3. Gardesulanregementet, Potsdam. Underställt GAK.
Uppsatt 1860.

Ulanregementet "Kejsar Alexander III av Ryssland" (westpreussiska) Nr 1, Militsch och Ostrowo. Underställt V AK.
Uppsatt 1745.

Ulanregementet "von Katzler" (schlesiska) Nr 2, Gleiwitz och Pless. Underställt VI AK.
Uppsatt 1745.

Ulanregementet "Kejsar Alexander II av Ryssland" (1. brandenburgska) Nr 3, Fürstenwalde. Underställt III AK.
Uppsatt 1809.

Ulanregementet "von Schmidt" (1. pommerska) Nr 4, Thorn.
Uppsatt 1815. Prins Georg av Preussen var regementschef 1861-1904.

Westfäliska ulanregementet Nr 5, Düsseldorf. Underställt VII AK.
Uppsatt 1815.

Thüringska ulanregementet Nr 6, Hanau. Underställt XVIII AK.
Uppsatt 1813.

Ulanregementet "Storhertig Friedrich av Baden" (rhenska) Nr 7, Saarbrücken. Underställt XXI AK.
Uppsatt 1734.

Ulanregementet "Greven till Dohna" (ostpreussiska) Nr 8, Gumbinnen och Stallupönen.
Uppsatt 1812.

2. pommerska ulanregementet Nr 9, Demmin. Underställt II AK.
Uppsatt 1860.

Ulanregementet "Prins August av Württemberg" (posenska) Nr 10, Züllichau. Underställt V AK.
Uppsatt 1860.

Ulanregementet "Greve Haesler" (2. brandenburgska) Nr 11, Saarburg. Underställt XXI AK.
Uppsatt 1860.

Litthauiska ulanregementet Nr 12, Insterburg. Underställt I AK.
Uppsatt 1860.

Kungsulanregementet (1. hannoveranska) Nr 13, Hannover. Underställt X AK.
Uppsatt 1803.

2. hannoveranska ulanregementet Nr 14, St Avold (I., III.-V. skv.) och Mörchingen (II. skv.). Underställt XVI AK.
Uppsatt 1805.

Schleswig-Holsteinska ulanregementet Nr 15, Saarburg. Underställt XXI AK.
Uppsatt 1866.

Ulanregementet "Hennings von Treffenfeld" (altmarkska) Nr 16, Salwendel (I., II. och V. skv.) och Gardelegen (III. och IV skv.). Underställt IV AK.
Uppsatt 1866.

1. kungl. sachsiska ulanregementet Nr 17 "Kejsar Franz Josephav ÖSterrike, konung av Ungern", Oschatz. Underställt XII (1. kungl. sachsiska) AK.
Uppsatt 1867.

2. kungl. sachsiska ulanregementet Nr 18, Geith (III. och IV skv.) och Rochlitz (I., II., V. skv.). Underställt XIX (2. kungl. sachsiska) AK.
Uppsatt 1867.

Ulanregementet "Konung Karl" (1. württembergska) Nr 19, Stuttgart. Underställt XIII AK.
Uppsatt 1683.

Ulanregementet "Konung Wilhelm" (2. württembergska) Nr 20, Ludwigsburg. Underställt XIII AK.
Uppsatt 1809.

3. kungl. sachsiska ulanregementet Nr 21, Chemnitz. Underställt XIX (2. kungl. sachsiska) AK.
Uppsatt 1905.

[tyskaorden]

Jägarregementen till häst:

Kungsjägarregementet till häst Nr 1, Posen. Underställt V AK.
Uppsatt 1901.

Jägarregementet till häst Nr 2, Bad Langensalza. Underställt XV AK.
Uppsatt 1905.

Jägarregementet till häst Nr 3, Kolmar. Underställt XV AK.
Uppsatt 1905.

Jägarregementet till häst Nr 4, Graudenz. Underställt XVII AK.
Uppsatt 1906.

Jägarregementet till häst Nr 5, Mülhausen (Mulhouse). Underställt XIV AK.
Uppsatt 1908.

Jägarregementet till häst Nr 6, Erfurt. Underställt XI AK.
Uppsatt 1910.

Jägarregementet till häst Nr 7, Trier. Underställt VIII AK.
Uppsatt 1913.

Jägarregementet till häst Nr 8, Trier. Underställt VIII AK.
Uppsatt 1913.

Jägarregementet till häst Nr 9, Insterburg. Underställt I AK.
Uppsatt 1913.

Jägarregementet till häst Nr 10, Angerburg och Goldap. Underställt I AK.
Uppsatt 1913.

Jägarregementet till häst Nr 11, Tarnowitz och Lublinitz. Underställt VI AK.
Uppsatt 1913.

Jägarregementet till häst Nr 12, St Avold. Underställt XVI AK.
Uppsatt 1913.

Jägarregementet till häst Nr 13, Saarlouis. Underställt XVI AK.
Uppsatt 1913.

[tyskaorden]

Kungariket Bayern hade en särställning och dess armé ingick inte in den gemensamma nummerserien för resten av Tyska rikets väpnade styrkor. Därför kommer här det bayerska kavalleriet efter det övriga tyska kavalleriet. Bayern hade en del egenheter så använde man beteckningen tunga ryttare (Schwere Reiter) iställt för kyrasiärer och man brukade den franska beteckningen Chevauleger = lätta ryttare.

Kungl. bayerska 1. tunga ryttarregementet "Prins Karl av Bayern", München. Underställt I Bayerska AK (BAK).
Uppsatt 1814.

Kungl. bayerska 2. tunga ryttarregementet "Ärkehertig Franz-Ferdinand av Österrike-Este", Landshut. Underställt I BAK.
Uppsatt 1815.

Kungl. bayerska 1. ulanregementet "Wilhelm II, tysk kejsare och konung av Preussen", Bamberg. Underställt II BAK.
Uppsatt 1863.

Kungl. bayerska 2. ulanregementet "Konungen", Ansbach. Underställt II BAK.
Uppatt 1863.

Kungl. bayerska 1. chevaulegerregementet "Kejsar Nicholaus av Ryssland", Nürnberg. Underställt III BAK.
Uppsatt 1682.

Kungl. bayerska 2. chevaulegerregementet "Taxis", Dillingen a.d. Donau. Underställt I BAK.
Går tillbaka till det år 1682 uppsatta 2. dragonregementet "Taxis", vilket år 1806 införlivade Nürbergs kavalleri och den preussiska husarbataljonen "von Bila" Nr 11.

Kungl. bayerska 3. chevaulegerregementet "Hertig Karl-Theodore", Dieuze. Underställt II BAK.
Uppsatt 1724.

Kungl. bayerska 4. chevaulegerregementet "Konungen", Neu-Ulm (II. skv.) och Augsburg (resten av reg.). Underställt I BAK.
Uppsatt 1744.

Kungl. bayerska 5. chevaulegerregementet "Ärkehertig Friedrich av Österrike", Zweibrücken (IV. skv.) och Saargemünd (resten av reg.). Underställt II BAK.
Går tillbaka till kurfurstendömet Pfalz karabinjärregemente "Greve von Hatzfeld", vilket år 1777 tillsammans med resten av Pfalz armé införlivades i den bayerska armén.

Kungl. bayerska 6. chevaulegerregementet "Prins Albrecht av Preussen", Bayreuth (I.-IV. skv.) och Neumarkt (V. skv.). Underställt III BAK.
Uppsatt 1803.

Kungl. bayerska 7. chevaulegerregementet "Prins Alfons", Straubing. Underställt III BAK.
Uppsatt 1905.

Kungl. bayerska 8. chevaulegerregementet, Dillingen a.d. Donau. Underställt III BAK.
Uppsatt 1909.