Stridens skönhet och sorg - hur gick det med dem sen?

Diskussioner kring händelser under första världskriget & mellankrigstiden. Tillägnad vår saknade medlem Stellan Bojerud
Skriv svar
Ördög
Medlem
Inlägg: 386
Blev medlem: 24 mars 2004, 09:26
Ort: Helsingfors

Stridens skönhet och sorg - hur gick det med dem sen?

Inlägg av Ördög » 21 september 2010, 16:08

På Flashbacks forum ställdes idag frågan hur det gick med alla de personer som Peter Englund skildrat i sin eminenta Stridens skönhet och sorg. Faktiskt funderade jag på frågan själv då jag läste boken i fjol. Av hänsyn till dramaturgin, kan jag tro, så väljer ju Englund att inte säga något om vad Dramatis Personnæ företog sej efter krigets slut.
Eftersom det har regnat hela dagen och jag inte haft något annat för mej, har jag roat mej med att söka uppgifter om dem på nätet. Och faktiskt hittat en hel del. De skildrade ju alla sina krigserfarenheter i skrift, och de flesta fortsatte med skrivandet också sen det blivit fred.
Några av de medverkande saknas det nästan helt information om på nätet - man får inte veta hur länge de levde, till exempel. Är det någon som kan komplettera uppgifterna?


Elfriede Kuhr (den tyska skolflickan) blev dansös och författarinna under namnet Jo Mihaly. Levde i Schweiz mellan 1933 och 1949. Dog 1989.
http://de.wikipedia.org/wiki/Jo_Mihaly

Willy Coppens (den belgiske stridsflygaren) blev flygattaché. Dog 1986.
http://en.wikipedia.org/wiki/Willy_Coppens

Harvey Cushing (den amerikanske fältkirurgen) arbetade som neurokirurg och betraktas som 1900-talets störste på det området. Dog 1939.
http://en.wikipedia.org/wiki/Harvey_Williams_Cushing

Florence Farmborough (den brittiska sjuksköterskan i ryska armén) blev lärare i engelska i Spanien, och läste under spanska inbördeskriget nyheter på engelska i Franco-sidans radio. Under andra världskriget var hon aktiv i Women's Voluntary Service. Dog 1978.
http://en.wikipedia.org/wiki/Florence_Farmborough

Rafael de Nogales Méndez (venezolanen som bevittnade slakten på armenier) levde under många år i Nicaragua, och deltog i revolutionären Augusto César Sandinos kamp mot USA:s ockupation. Dog i Panamá 1937 (enligt de källor som jag tycker känns mest pålitliga - Wikipedia hävdar att han dog 1936).
http://en.wikipedia.org/wiki/Rafael_de_ ... %C3%A9ndez
http://www.monografias.com/trabajos30/m ... ndes.shtml
http://encontrarte.aporrea.org/teoria/perfiles/101/
http://www.diariolacosta.com/detalles/L ... es-Mendez/

Paul von Gerich (den finlandssvenske och tsarryske officeren som bara förekommer i pocketupplagan och i den finska översättningen) deltog i finska inbördeskriget 1918. Verkade därefter vid försäkringsbolaget Tarmo och som tysk vicekonsul. Dog 1951.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Paul_von_Gerich
http://fi.wikipedia.org/wiki/Paul_von_Gerich

Olive King (den australiska ambulansföraren i serbiska armén) verkade bland annat som flickscoutledare. Under andra världskriget var hon nån sorts inspektör på de Havillands flygplansfabrik. Dog 1958.
http://www.awm.gov.au/exhibitions/fifty ... ans/27.asp
http://adbonline.anu.edu.au/biogs/A090600b.htm

Paolo Monelli (den italienske alpjägaren) blev journalist och författare. Han var krigskorrespondent under erövringen av Abessinien och andra världskriget, och befordrades till överstelöjtnant. Dog 1984.
http://it.wikipedia.org/wiki/Paolo_Monelli
http://www.webalice.it/giulorma/monelli_paolo.htm
http://www.nytimes.com/1984/11/20/obitu ... nelli.html

Pál Kelemen (den ungerske husaren) finns det ingen Wikipedia-artikel om, men han blev konsthistoriker (småningom specialiserad på fornamerikansk konst), gjorde studieresor i många länder, och emigrerade till USA 1932. Dog i Kalifornien 1993.
http://lexikon.katolikus.hu/K/Kelemen.html

Michel Corday (den franske ämbetsmannen) finns det inte mycket information om, men han tycks bland annat ha verkat med utgivningen av sin vän Anatole Frances efterlämnade manuskript. Dog 1937.
http://www.noosfere.com/icarus/livres/a ... =nouvelles

Angus Buchanan (botanisten som deltog i kriget i Östafrika) är det också svårt att hitta info om - i synnerhet som han inte är den enda som hetat så. Åtminstone författade han en rad böcker, som Wild Life in Canada och Exploration of Aïr; out of the world north of Nigeria. Den sistnämnda kan läsas online. Dog 1954.
http://www.archive.org/details/explorationofa00buchiala

Sophie Botjarskij (den ryska sjuksköterskan) verkar inte ha gjort mycket väsen av sej. Hon dog (som Sophia Borman Botcharsky) i England 1982.
http://www.findagrave.com/cgi-bin/fg.cg ... d=31348527&
Här är en utskrift av en intervju som gjordes med Sophie år 1967 i Radio Svoboda, en rysk exilradiostation.
http://www.rulife.ru/mode/article/1030/

Alfred Pollard (den brittiske infanteristen som avancerade från menig till löjtnant och fick Victoriakorset) blev deckar- och thrillerförfattare. Dog 1960.
http://en.wikipedia.org/wiki/Alfred_Oliver_Pollard

Andrej Lobanov-Rostovskij (den ryske sappörlöjtnanten) flyttade till USA och blev professor i rysk historia, bland annat vid Northern Michigan University. Dog i Washington 1979.
http://baza.vgd.ru/1/19453/
АНДРЕЙ 1892, Иокогама, Япония - 1979, Вашингтон, США, женат дважды, дети:
Игорь (1929), Олег (1934, руководитель Детройтского симфонического оркестра),
Борис (1937-1940), Марина 1959, Сергей 1960.
Här har en av hans före detta studenter kommit ihåg honom.
http://webb.nmu.edu/AlumniAssociation/S ... Prof.shtml
Prince Andrei Lobanov-Rostovsky (Dr. Lobanov) was perhaps the most extraordinary person I have ever met. He spoke 11 languages and his autobiographical book on World War I is an unbelievable book. He lived a real life as interesting as Boris Pasternak's Yuri Zhivago. He was an unbelievable teacher and a truly extraordinary man. When he taught at Northern he was 72 with a seven-year-old son. He could talk about the last time he saw the Czar at a train station outside of Moscow.


Edward Opotiki Mousley (nyzeeländaren som blev turkarnas fånge, och vars roliga mellannamn Englund tycks förtiga helt) skrev böcker också han, bland annat en som hette Man or Leviathan? : a Twentieth Century Enquiry Into War and Peace.
http://catalogue.nla.gov.au/Search/Home ... hatimean=1
Han tycks ha dött 1965. Åtminstone begravdes han då, vid St Peter's Church i Frimley i Surrey (England).
http://www.gravestonephotos.com/public/ ... me=mousley

Richard Stumpf, matrosen på SMS Helgoland, och hans dagbok nämns på en rad sidor som behandlar den tyska revolutionen 1918. Jag kan inte hitta något om killens senare öden. Hur är det med övriga Skalmän?

René Arnaud, den franske infanteristen, verkar ha blivit historiker och författat böcker om fransk historia som Le 2 décembre och La Deuxieme Republique et Le Second Empire. Hans krigsminnen, Tragédie-Bouffe, utkom 1964. Men mer hittar jag inte om honom - gör ni?

Vincenzo d'Aquila, den italiensk-amerikanske soldaten, nämns på några sidor i samband med sin bok Bodyguard Unseen från 1931. Annars får man veta assolutamente niente om vad han gjorde sedan.
Här diskuteras uppenbarligen en helt annan Vincenzo d'Aquila ...
http://boards.ancestry.com/surnames.daquila/1.2/mb.ashx

Sen återstår bara William Henry Dawkins (den australiske löjtnanten) och Kresten Andresen (den dansktalande tyske soldaten), som ju båda gjorde sorti mitt i boken. Som man får veta i boken är Andresens grav okänd. Dawkins vilar sej på Beach Cemetery (Plot I, Row H, Grave No. 3) på Gallipoli.
http://www.aif.adfa.edu.au:8080/showPerson?pid=75170
http://www.gallipoli.com.tr/images/the_ ... ach-22.jpg

Användarvisningsbild
Blixten
Stödjande medlem 2023
Inlägg: 2074
Blev medlem: 7 februari 2007, 21:02

Re: Stridens skönhet och sorg - hur gick det med dem sen?

Inlägg av Blixten » 21 september 2010, 22:42

Tackar för detta!

Skriv svar