Ryska revolutionen

Patrik · Inlägg av **Patrik** » 7 november 2002, 12:52

Idag, 1917 intar Bolsjevikpartiet under Lenins ledning Vinterpalatset.

Martin Tunström · Inlägg av **Martin Tunström** » 7 november 2002, 12:54

Lyckades dom?

Scout · Inlägg av **Scout** » 7 november 2002, 14:26

De lyckades ta makten och hålla den i 70 år, mala ner större delen av tyskarnas krigsmaskin i övrigt en tragedi väsentligen.

tobbe · Inlägg av **tobbe** » 7 november 2002, 17:25

Det var en statskupp ingen revolution.

Scout · Inlägg av **Scout** » 8 november 2002, 17:00

Utveckla gärna lite?

tobbe · Inlägg av **tobbe** » 8 november 2002, 17:30

Folket gjorde revolution ja men då var inte bolsjevikerna inte så delaktiga och Lenin var inte ens i landet. Tsaren avsattes och en demokratisk regering bildades. 8 månader efter det här så stormade bolsjevikerna vinterpalatset och avsatte regeringen och tog makten i egna händer. Det är en statskupp och ingen revolution.

Scout · Inlägg av **Scout** » 8 november 2002, 23:40

Visst saknade bolsjevikerna majoritetsstöd, men är det ett måste ?Det diskuteras ibland om den amerikanska revolutionen. Mänga hävdar att det inte var någon revolution utan endast ett krig för självständighet. Vet inte om det finns några fastslagna kriterier egentligen, det talas ibland
om Stalins modernisering av Sovjet som en "revolution uppifrån. Jag föreställer mig det oftast som en folklig resning, ordet har (f a haft)en närmast religiös klang ute på vänsterkanten. Undrar själv, har oxå någon bild av folkligt maktöver tagande, tyvärr står en ny elit (nygammal förekommer ocksåi regel och väntar runt hörnet.

Patrik · Inlägg av **Patrik** » 8 november 2002, 23:48

Scout skrev:Visst saknade bolsjevikerna majoritetsstöd, men är det ett måste ?Det diskuteras ibland om den amerikanska revolutionen. Mänga hävdar att det inte var någon revolution utan endast ett krig för självständighet.

Det ena behöver ju inte utesluta det andra?

Men precis som du skriver så rör man sig i en skuggzon där det endast är ens egna subjektiva åsikter som gör vad man egentligen ska kalla det hela.
Vi kan ju ta ett annat exempel på hur ordet revolution nyttjas "felaktigt" enligt vissa, och det är t.ex. "den agrara revolutionen". Här har vissa forskare bl.a. ekonimihistorikern Lars Magnusson velat tvätta bort den stämpeln att det rör sig om en revolution dels därför att det enligt honom inte alls rörde sig om någon större revolution, utan en långdragen process samt att det saknas en enkel förklaring till varför man helt plötsligt börjar få ett överskott under en längre tidsperiod.

Nationalencyklopedin skrev:revolution (senlat. revolu´tio 'kretslopp', 'omvälvning', av lat. revo´lvo 'rulla tillbaka (till sitt förra läge)'), omvälvning, grundläggande förändring, ofta under kort tid. Ordet används numera i olika sammanhang. I matematik är det detsamma som rotation, i politik statsvälvning; i allmän betydelse är det någonting nytt, omvälvande. Ordet användes tidigt i astronomiska och astrologiska skrifter och blev mest känt i Copernicus "De revolutionibus orbium coelestium" ('Om himlakropparnas kretslopp', 1543). Politiskt användes begreppet först om "den ärorika revolutionen" i England 1688 och betydde då närmast återgång till en tidigare ordning, "omvälvning" i cyklisk mening. Sedan börjar ordet alltmer innebära omvälvning i meningen omstörtning eller helt enkelt något nytt, både i politiska och vetenskapliga sammanhang. Denna innebörd torde vara odiskutabel efter franska revolutionen 1789. Historiskt talar man om t.ex. den agrikulturella, den vetenskapliga eller den industriella revolutionen. Om Marx revolutionsbegrepp, se Marx; om vetenskapliga revolutioner se paradigm.

Nationalencyklopedin 2002-11-08

Mathias Forsberg · Inlägg av **Mathias Forsberg** » 9 november 2002, 00:38

Patrik skrev: Här har vissa forskare bl.a. ekonimihistorikern Lars Magnusson velat tvätta bort den stämpeln att det rör sig om en revolution dels därför att det enligt honom inte alls rörde sig om någon större revolution, utan en långdragen process samt att det saknas en enkel förklaring till varför man helt plötsligt börjar få ett överskott under en längre tidsperiod.

Tyvärr är Magnusson så uttrist att läsa att jag aldrig lyckats komma så långt...

/Forsberg

Patrik · Inlägg av **Patrik** » 9 november 2002, 00:43

Mathias Forsberg skrev:Tyvärr är Magnusson så uttrist att läsa att jag aldrig lyckats komma så långt...

Jag har läst något du inte läst?

Tja, vår lärare är en av Magnusson:s adepter, så jag har redan fyllt min bokhylla med ett par av hans verk.

Lyckades dessutom göra mig impopulär hos samme lärare genom att råka vara lite väl kritisk mot en uppsats av den ovan nämde Magnusson angående fylleriet i Eskilstuna bland arbetarna...

robert nordin · Inlägg av **robert nordin** » 9 november 2002, 11:00

tobbe skrev:Folket gjorde revolution ja men då var inte bolsjevikerna inte så delaktiga och Lenin var inte ens i landet. Tsaren avsattes och en demokratisk regering bildades. 8 månader efter det här så stormade bolsjevikerna vinterpalatset och avsatte regeringen och tog makten i egna händer. Det är en statskupp och ingen revolution.

Det föreligger dock viss oenighet huruvida det öht ägde rum någon stormning av vinterpalatset.

Enligt Robert K Massie utspelade sig följande händelser 1917-11-06-07:

6/11: Röd flagg hissas på pansarskeppet Aurora. Rödgardisterna besätter diverse offentliga platser. (telegrafkontor, järnvägsstationer, broar m m)

7/11 2100 Aurora avfyrar ett löst skott
2130 Kvinnobataljonen kapitulerar
2300 Peter-Paulsfästningen avfyrar 30-40 skott ,varav 2 träffar Vinterpalatset och rispar lite i fasaden.

8/11 0210 Kerenskij ministären kapitulerar

Källa: NIKOLAUS OCH ALEXANDRA av Robert K Massie (s465)

Samma förlopp presenteras ( 36-37) i SOVJETUNIONEN OCH DET NYA RYSSLAND av Staffan Skott ,så även i DEN RYSKA REVOLUTIONEN (kap6) av Richard Pipes.

Eller annorlunda uttryckt. Vinterpalatset stormades aldrig.

Ett annat välkänt verk är TIO DAGAR SOM SKAKADE VÄRLDEN av John Reed, sågas längs bokryggen av Pipes: "och uppfattades allmänt av allmänheten som ett autentisk redogörelse, trots att det är fråga om föga mer än propaganda från en entusiastisk amerikan sugen på romantik och spänning" (s 351).