Svensk/Tysk nazism

[Schwalbe]

Jag har funderat på varför aldrig nazismen rönte någon större framgång i Sverige jämfört med Tyskland.
Men egentligen är det väl inte så konstigt?
Hitler talade om ett stortyskt rike, ett Germania, och vad hade Sverige egentligen för framtidsutsikter?
Att bli ett lydrike införlivat i Tyskland?
Detta måste ju ha varit uppenbart för de svenska väljarna?
Någon som har några andra teorier?

[Torbjörn Aronsson]

Tyska propagandainstitutioner och tyskvänliga föreningar i Sverige bedrev propaganda, framgångsrik i inflytelserika grupper, i denna fråga där de betonade de båda ländernas likheter och viktiga roller i världshistorien, jämförde Hitler med Karl XII osv. Åke Thulstrup har beskrivit detta i Med lock och pock. Tyska försök att påverka svensk opinion 1933-45. Jag har själv i en mindre omfattning berört detta i:

http://www.karlxii.se/GH_ShowArticle.asp?HID=168

http://www.karlxii.se/GH_ShowArticle.asp?HID=174

De nazistiska grupperna i Sverige var ju splittrade i olika fraktioner och lyckades aldrig ena sig över klassgränserna. Det hade troligen större betydelse för att de aldrig blev en maktfaktor att räkna med.

[LasseMaja]

Någon som har några andra teorier?

Man får lov att se till den allmänna samhällssituationen till stor del tror jag. Tyskland var besegrat och förudmjukat. Ekonomin gick åt pipan rejält vid ett par tillfällen. Den revolutionära vänstern hotade med revolution. I vårt land var situationen en helt annan, det fanns ingen egentlig grund för att en sådan rörelse skulle locka så stora grupper som i Tyskland.

[hans lindquist]

Hitlers politiska framgång var ingalunda självklar. Efter det misslyckade kuppförsöket i München 1923 tappade NSDAP snabbt terräng. I Nordisk Familjebok från 1927 står bl a att "Hitlers rörelse torde numera sakna politisk betydelse". Den ekonomiska krisen tog emellertid ny fart åren omkring 1930, vilket skapade de desperata väljaropinioner Hitler behövde för att erövra makten.
I Sverige var krisen aldrig lika djup och väljarna tappade aldrig förtroendet för de demokratiska partierna. Demokratins fiender till höger och vänster förblev politiska minoriteter utan nämnvärt inflytande. Sak samma i Norge och Danmark. Nazistpartierna förblev tämligen löjeväckande minoriteter i Storting och Folketing och kommunisterna gjorde heller ingen nämnvärd lycka.
mvh
Hasse L
[/u]