Börsnedgången 1929

[arre]

Tjena, jag undrar vad som i grunden fick folk att sälja sina aktier? var det en slump? Och så undrar jag hur mycket det påverkade andra världskrigets utbrott? Sen hur man kunde ha förhindrat börsnedgången?


Tacksam för svar 8)

[LasseMaja]

Ja en grundläggande regel när man handlar med aktier (gäller lika mycket idag som då) är att man inte bör äga aktierna när dessa minskar i värde, man kan lika gärna sälja dem och köpa tillbaka dem senare för billigare pengar. (om man är intresserad av att bibehålla sitt innehav)

[varjag]

Fascinerande ämne! Dels var väl börsen överspekulerad, d.v.s. aktiernas uppblåsta priser saknade all relation till utdelningen på dem. Dels var väl en väsentlig del av 'aktiebubblan' finansierad med bankkrediter (läs LÅN) som helt enkelt tvingade låntagarna att sälja för att 'rädda vad som räddas kan'. Men aktiekraschen Svarta Fredagen 1929 var ju inte ett enda vertikalt ras - svallvågorna tog månader innan de hade ebbat ut över hela världen - och den s.k. depressionen tog fart.
Jag ser fram emot flera inlägg i ämnet........

[Gröfaz]

raset måste ha varit ganska enormt ändå på den svarta fredagen.
i min historiebok ifrån skolan står det att en av U.S.As rikaste män köpte aktier för 30 miljoner dollar på 10 minuter för att stoppa raset,
och raset stoppades bara tillfälligt utav detta hjältedåd!
då kan man förstå hur otroligt många som sålde sina aktier.

sen om man ska spekulera i hur börskraschen påverkade andra världskriget så tror jag att den gjorde ganska stor skillnad.
efter kraschen så startade deprissonen i amerika och den spreds till resten utav världen och hamnade då också i Tyskland.
i kölvattnet till deprissonen i Tyskland övergav många de gamla partierna och röstade på naziterna för förändring.
"I desperata lägen gör människor desperata val".
vilket tydligt visades i Naziternas politik.

MVH/ erik

[mrsund]

Kan man dra några likhetstecken med IT-bubblan vi hade här häromåret?

[Löwe]

Så till vida att aktierna var kraftigt övervärderade - ja. Men de politiska konsekvenserna har blivit mindre, enligt min mening på grund av att riksbankerna har mer att säga till om. T. ex. reporäntan.

[varjag]

Löwe - förklara för mig vad 'reporäntan' är? Aldrig hört uttrycket, varjag

[Martin Tunström]

re´poränta (av eng. repo, förkortning av repurchase agreement), räntesats på repotransaktion (jfr repa) vilken 1994 ersatte räntetrappan som Riksbankens viktigaste styrsystem för penningpolitiken. Reporäntan fastställs i samband med auktioner, vanligen en gång i veckan, vid vilka Riksbanken antingen späder på eller stramar åt likviditeten i banksystemet. Reporäntan anger sålunda, vid likviditetstillförsel i förra fallet, den ränta vartill bankerna får låna likvida medel från Riksbanken, och i motsatta fallet, s.k. omvänd repa, räntan för deras lån till Riksbanken. Hittills har Riksbanken genomgående gjort omvända repor och reporäntan därför varit en ränta för bankernas inlåning hos Riksbanken. Utanför reporna har riksbanksledningen bestämt om en s.k. räntekorridor, där den övre gränsen är avpassad till Riksbankens utlåningsränta till bankerna och den undre till motsvarande inlåningsränta (jfr penningpolitik). Reporäntan är numera det dominerande penningpolitiska instrumentet bland världens centralbanker och används bl.a. av Europeiska centralbanken (ECB).

Källa: ne.se

/Martin

[varjag]

Tack Martin for den excellenta forklaringen! Maaste verkligen kolla vad arrangemanget kallas har? Om det anvandes? Bankerna i Australien har historiskt ett oerhört inflytande som de givetvis anvander till sin egen fordel.

[M Corleone]

Före kraschen 1929 så hade allt fler börjat handla på börsen och i allt större utsträckning med lånade pengar. Det ökade hävstången och avkastningen men också risken. För att absorbera det större utbudet av medel så startades en mängd konstiga företag som en mängd investmentsbolag som bara ägde andelar av varandra. Före september 1929 så hade börsen stigit som en raket och bolag som AT&T and General Electric hade mer än fördubblat sina kurser på ett år. Så småningom så kunde börskurserna inte försvara värdet på företaget eller tillväxten (inte nödvändigtvis utdelningen). När nedgången kom så blev fallet ännu större för att mäklarna krävde säkerhet för de belånade aktierna och när de saknades säkerhet så såldes ännu fler aktier. Från september till november utplånades 50% av börsens värde, värst var det den 28 oktober då kurserna flera gånger föll fritt utan att de fanns någon köpare som bara kan jämföras med den svarta måndagen 19 oktober 1987.

[mrsund]

Mycket intressant.
Införde man inte några spärrfunktioner efter kraschen 87 eller blev det bara snicksnack.

[M Corleone]

Inga direkta spärrfunktioner infördes vad jag vet, börsen stängde inte exempelvis trots ett ras på 508 punkter eller -22,6%., snarare var det avregleringarna och den datoriserade börshandeln som var en av orsakerna till den svarta måndagen 1987. De andra var saker som rapporter före helgen om det stora amerikanska underskottet i handelsbalansen, beslut om nya aktieskatter, risk för kursfall på dollarn efter att den amerikanska finansministern gjort ett utalande som tolkades att dollarn inte skulle försvaras mot D-marken. Allt detta gjorde att många utländska investerare ringde in säljorders under helgen.

[mrsund]

SÅ allt kan hända igen och man har inte lärt sig av historien???

[Löwe]

Några som vill lära sig av historien är ju Attac-rörelsen.
De vill ha tobinskatter på valutaspekulationen, som på 90-talet omsatte de största beloppen på marknaden. Många gånger handlar ju denna nya spekulation bara om korta klipp, man köper bara för att sälja dyrare i morgon. Enligt många marxistiska, men också en del liberala samhällsanalytiker, har vi gått från en traditionell kapitalism, till en kvartalskapitalism.
Attac är således egentligen inte antikapitalistiska, utan vill bara ha en mer styrd kapitalism.
Ja, de vill ju en massa andra saker också, som att avskriva u-landsskulderna, men det hör inte hemma i den här tråden.

[Patrik]

Om jag inte missminner mig fel så var personen ifråga (Tobin alltså) inte speciellt överlycklig över att hans namn och tes (vilket han tydligen ansåg att Attac missuppfattat) figurerade i dessa sammanhang.