Nazistpropaganda i skolböcker

[Anton Severin]

Läste i dag i skolan ett utdrag från en tysk räknebok från 1935. Texten förklarade att det i Tyskland finns 300 000 utvecklingsstörda eller handikappade människor som kostar, kommer inte ihåg exakta siffran men det låg mellan tre och sex RM om dagen. Det följdes upp med att en tjänsteman tjänar 4 RM om dagen och ett biträde 3.5 RM.
Det stod också att ett mentalsjukhus kostar 1 milj RM.
Detta följdes upp med räkneuppgifter där man bla skulle ta reda på hur många bostadslån man kunde få för de pengarna.

Mina frågor är:

• Hur vanligt var det egentligen med propaganda i tyska skolböcker under 30-talet och hur "brutalt" kunde de uttrycka sig?
  
  Förekom propaganda någonsin i undervisningen i någon annan stat? (Förutom kommunist staterna.)
  
  Hade de någon annan uppgift än att proppa ungarna fulla med ideologilära och hat mot vissa folkgrupper.

[Robert Sköld]

Anton Severin skrev:

Hur vanligt var det egentligen med propaganda i tyska skolböcker under 30-talet och hur "brutalt" kunde de uttrycka sig?

Jag har iofs inget empiriskt material att stödja mig på, men jag skulle tro att man efter "machtübernahme" saltade på ganska kraftigt med propagandan. Med tanke på totalitära staters självförhärligande i alla dess former, såväl Sovjet som Nazityskland, så torde väl indoktrineringen av ungdomen på alla dess plan ha stått ganska högt på dagordningen.
Ytterligare en gissning är att propagandan ökade efterhand som det nya styret på ett sätt vann legitimitet hos folket.

Är jag inte helt ute och cyklar skulle jag tro att Svenska skolböcker från denna tiden också lyfte fram det som ansågs vara bra med Sverige under tiden för böckernas författande. Det faller ju sig ganska bra att "propagera" för demokrati och dess fördelar. Likså var ju inte synen på Ryssland i läroböcker alltid så korrekt och fri från fördomar/hat som vi förhoppningsvis är idag.

/Robert Sköld

[Daniel L]

Likså var ju inte synen på Ryssland i läroböcker alltid så korrekt och fri från fördomar/hat som vi förhoppningsvis är idag.

Intressant. Har du några exempel?

mvh/ Daniel

[Robert Sköld]

Inte på rak arm, men jag vill minnas att vi pratade om det på ett seminarium någon gång. Med fördom/hat ska man väl i detta sammanhang påpeka att det rör skiftningar i hur man väljer att presentera det som har skett, med värdeladdade ord etc.,
Ett exempel på hur sådant skiftar över tid är synen på Nils Dacke tex. På 1970-talet framställdes han som Sveriges (kanske världens) första socialist. Medan synen på Dacke tidigare var betydligt mer av átt han var en upprorsmakare och stökig prick.

Det var just det jag menade, att om vi tex tittar i skolböckerna om Ryssland på 1890-talet, så får vi garanterat en bild av tex Ryssland som inte skulle finnas idag. Tänk bara tex på bruket av ordet "Tattar-folk" i litteratur, och hur det har förändrats dags till dato.

/Robert Sköld

[affe]

Ehrm, ja det finns ju saker som man undrar över bla. i följande sång som jag iaf sjöng när jag var liten är ju rätt osnygg med dagens ögon. Inte så att det är propagana direkt men det intressanta är ju att det ändå ter sig rätt grovt....

"Familjen krokodil - Alice Tegnér

I Niggerland, händer ibland
att man får se på Nilens svarta strand
Herr krokodil
Fru krokodil
och lilla krokodilen Lilleman
Solen den skiner ner på negerlandet ner
Där ligga de och gäspa käkarna ur led
Herr krokodil
Fru krokodil
och lilla krokodilen Lilleman

Herr krokodil, Fru krokodil
och lilla krokodilen Lilleman
De dra åstad,
vandra i rad
till gamla negerdoktorn Pillerman

Krokodilen Lilleman, han skrek i himlens höjd
Men doktor Pillerman han grinade förnöjd;
Jag tror minsann
Gapa du kan!
Jo-jo, sa gamle doktor Pillerman

Doktorn tar fram, högst alvarsam
en jätteflaska full med levertran
håll dig nu still
Herr krokodil
sa han, och käkens gångjärn smorde han

Herr krokodil slog gapet samman med en smäll
och det blev slut på krokodilebarnets gnäll
Gäspning man kan
bota minsann,
med levertran sa doktor Pillerman"