Heidenstam medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland?

[Torbjörn Aronsson]

Vad är det för skillnad mellan att vara medlem och att bilda en förening? - Inte någon retorisk fråga, utan en faktisk. Som jag inte funderat över. Om det stämmer att han bara står med i uppropet bör nedanstående justeras.

Ett argument för Heidenstams nazistiska böjelser är att han återfinns i medlemsförteckningen för Riksföreningen Sverige-Tyskland, en uttalat tyskvänlig förening bildad i december 1937. Heidenstam dog 1940, och var de sista åren av sitt liv alltför sjuk för att arbeta eller göra något överhuvudtaget; frågan är om han alls var medveten om att han var med i föreningen, och hur det hela egentligen gick till.

Å andra sidan är det just formalia som jag ifrågasätter, i sista bisatsen. Vare sig hans insats var upprop och medlemskap eller bara det förra, så utgår jag ifrån att hans namn myglats in. (Om årtalet 1937 eller 1938 spelar någon roll vet jag inte.)

Det här är inte korrekt citerat. I din bok skriver du "Ett tyngre [min kursiv.] argument för Heidenstams nazistiska böjelser är att han återfinns i medlemsförteckningen för Riksföreningen Sverige-Tyskland..." (s. 79). Och hur kan du utgå från att Heidenstams namn myglats in?

[Robert Sköld]

Var inte Heidenstam bundis med naziklientelet, var det Göring eller någon annan, eller mitt minne som sviktar?

/Robert

[Torbjörn Aronsson]

Var inte Heidenstam bundis med naziklientelet, var det Göring eller någon annan, eller mitt minne som sviktar?

/Robert

Göring var ett stort fan av Heidenstam, men de hade inte mycket kontakt. Den nazikoryfé man närmast förknippar Heidenstam med är Rudolf Hess, som besökte honom på Övralid 1935. Heidenstam fick ett positivt intryck av Hess, men man kan knappast säga att de var bundis. Däremot umgicks Heidenstam mycket med flera svenska Hitler-beundrare som t.ex. Fredrik Böök.

[gostap]

Strax efter Hitlers maktövertagande i januari 1933 skrev Heidenstam så här i Svenska Dagbladet: "Varje afton lyssnade jag i radion till ekot av de stora händelserna i vårt germanska grannland, hörde de kraftfulla anförandena av Hitler och de andra männen, som befriat Tyskland från bolsjevismen och vilka jag hjärtligt önskar lyckan att få återföra sitt fosterland till den plats det förtjänar. Här vid Vätterns strand hör jag i radion folkjublet från människomassorna i Tyskland och fröjdar mig med dem."

Att Heidenstam såg positivt på Hitlers maktövertagande framgår ju tydligt av denna text. Var han vid denna tidpunkt så pass sjuk att det påverkade hans omdömesförmåga? Det finns de som hävdar det, men jag har svårt att se något tecken på det i de texter och intervjuer som finns av/med honom så sent som 1932.

Iof måste väl väldigt många varit "sjuka" då (1933) och inte haft ett klart omdöme?
1933 var det ju många som såg positivt på AH och Tyklands re-organisation

mvh

Gostap

[Torbjörn Aronsson]

Strax efter Hitlers maktövertagande i januari 1933 skrev Heidenstam så här i Svenska Dagbladet: "Varje afton lyssnade jag i radion till ekot av de stora händelserna i vårt germanska grannland, hörde de kraftfulla anförandena av Hitler och de andra männen, som befriat Tyskland från bolsjevismen och vilka jag hjärtligt önskar lyckan att få återföra sitt fosterland till den plats det förtjänar. Här vid Vätterns strand hör jag i radion folkjublet från människomassorna i Tyskland och fröjdar mig med dem."

Att Heidenstam såg positivt på Hitlers maktövertagande framgår ju tydligt av denna text. Var han vid denna tidpunkt så pass sjuk att det påverkade hans omdömesförmåga? Det finns de som hävdar det, men jag har svårt att se något tecken på det i de texter och intervjuer som finns av/med honom så sent som 1932.

Iof måste väl väldigt många varit "sjuka" då (1933) och inte haft ett klart omdöme?
1933 var det ju många som såg positivt på AH och Tyklands re-organisation

mvh

Gostap

Som jag redan förklarat flera gånger handlar denna tråd om Heidenstams medlemskap i Riksföreningen Sverige-Tyskland, och ovanstående citat är ägnat att visa att Heidenstam redan före 1937 hade en positiv syn på Hitlertyskland. Han tillhörde därför den grupp som var överrepresenterad i den 1937 bildade Riksföreningen Sverige-Tyskland. Oavsett om Heidenstam var sjukare 1937 än 1933 är det därför inte osannolikt att han även i ett friskare tillstånd varit för denna förening, och det är därför något märkligt att Hexmaster/Peter Olausson här förklarar att hans namn måste ha inmyglats på något sätt.

[Hexmaster]

Strax efter Hitlers maktövertagande i januari 1933 skrev Heidenstam så här i Svenska Dagbladet:

När publicerades detta?

Citatet av mig hämtade jag från hemsidan, texterna där och i boken skiljer sig ibland något litet. "Tyngre" = tyngre än enstaka citat, i synnerhet när de (att en kultur inte kan bestå utan slavar) är så grovt misstolkade att de fått en motsatt mening än den avsedda.

http://www.faktoider.nu/heidenstam.html

Jag har inte läst allt VvH skrivit. Folk som har gjort det, har haft grava problem att hitta faktiska belägg för en nazistisk världsåskådning. Citatet i SvD har jag inte sett förrän nu. Om det är korrekt, så är det ett klart problem för min teori.

Jag vidhåller dock att han 1937 var för gaggig för att vara tillräknelig.

[Ben]

Citatet från 1933 pekar väl snarast på att Heidenstam var anti-bolsjevik och en person som sympatiserade med en utveckling som ledde till ett starkare Tyskland. Just där finns väl däremot inte något som säger att Heidenstam uppfattade att Hitler var den ende som strävade mot det målet eller att Heidenstam ansåg att Hitlers åsikter till fullo motsvarade hans egna?

[Torbjörn Aronsson]

Strax efter Hitlers maktövertagande i januari 1933 skrev Heidenstam så här i Svenska Dagbladet:

När publicerades detta?

Citatet av mig hämtade jag från hemsidan, texterna där och i boken skiljer sig ibland något litet. "Tyngre" = tyngre än enstaka citat, i synnerhet när de (att en kultur inte kan bestå utan slavar) är så grovt misstolkade att de fått en motsatt mening än den avsedda.

http://www.faktoider.nu/heidenstam.html

Jag har inte läst allt VvH skrivit. Folk som har gjort det, har haft grava problem att hitta faktiska belägg för en nazistisk världsåskådning. Citatet i SvD har jag inte sett förrän nu. Om det är korrekt, så är det ett klart problem för min teori.

Jag vidhåller dock att han 1937 var för gaggig för att vara tillräknelig.

Ok, det var ett citat från din hemsida. Artikeln i Svenska Dagbladet var, för att vara helt korrekt, inte skriven av Heidenstam själv, utan den bygger på en intervju av honom genomförd av den tyske pressattachén i Stockholm Paul Grassman. Den publicerades i flera tyska tidningar och sedan bl.a. i Svenska Dagbladet 1933-04-12. Bl.a. Per I. Gedin menar att denna artikel är förljugen, men Heidenstam fick möjlighet att införa ändringar innan publiceringen, och hade trots protester från personer som tog anstöt sedan inga invändningar mot innehållet. Jag har utvecklat detta något här:
http://www.karlxii.se/hitlerism-och-kun ... eidenstam/

Jag vet inte om Göran Hägg och Jan Stenkvist har läst precis allt av Heidenstam, men de är ofta åberopade som experter i detta sammanhang. De har inga problem att hitta samband mellan Heidenstams tänkande och nazismen. I Häggs tappning är Heidenstam snarast någon form av förelöpare till nazismen. Ett citat ur Svenskhetens historia: "Det är ett obehagligt faktum att teorin inklusive tanken på utrotning av undermänniskor fanns färdig långt före Hitler. Särskilt i vårt land omfattades den med förtjusning, till exempel i inledningskapitlet till Verner von Heidenstams skolbok Svenskarna och deras hövdingar, låt vara att det där råkar vara bronsåldern istället för båtyxorna som åtföljer det blonda herrefolkets invandring" (s.27). Hägg har heller inga som helst problem med att utpeka Heidenstam som nazistisk medlöpare (s. 449).

[Torbjörn Aronsson]

Att Heidenstam var positivt inställd till Hitlertyskland är även ett väl etablerat faktum som jag aldrig sett någon ifrågasätta på allvar. Inte ens hans livskamrat Kate Bang, som annars var ivrig att försvara Heidenstam mot anklagelser om nazistiska sympatier, förnekade detta. Så här skriver hon i Övralid: Drömmens verklighet: "Han trodde på ledarnas idealism och han hoppades på en ärofull framtid för hela den germanska rasen. Det kommer aldrig att kunna förnekas att H:s [Heidenstams] inställning till det nya - eller som han sade "unga Tyskland" - var positiv...". (s. 155).

[Hexmaster]

Artikeln i Svenska Dagbladet var, för att vara helt korrekt, inte skriven av Heidenstam själv

Det ante mig.

Att Heidenstam var positivt inställd till Hitlertyskland är även ett väl etablerat faktum som jag aldrig sett någon ifrågasätta på allvar.

Tyskland och Hitler-Tyskland är, givetvis, olika saker. Selma Lagerlöf var medlem i en annan svensk-tysk vänförening, vilket inte hindrade att hon inte hade ett dugg till övers för Hitler & co. Andra bekymrade sig mindre för dagspolitiken; Sven Hedin gillade Tyskland och ogillade Ryssland, såväl före som efter maktövertagande och revolution. Lenin och tsaren var, om jag förstått honom rätt, i princip lika illa, ty de voro ryssar.

Men om VvH, skrivkunnig som han var, nu hade en åsikt, så måste det väl gå att leta reda på något han själv skrev som bekräftar den. Är det för mycket begärt?

[Ben]

Positivt inställd till "unga Tyskland" är väl dock en sak, fullfjädrad nazist något helt annat. När Heidenstam 1933 uttryckte sig positiv till förändringarna i Tyskland, hade han då läst Mein Kampf och annat liknande? Var han helt införstådd med Hitlers långsiktiga strävanden, både utrikespolitiskt och i frågan om t.ex. behandlingen av judarna?

Var alltså Heidenstams glädje över "det unga Tyskland" kopplat till just personen Hitler och NSDAP eller skulle han ha varit lika positiv till en annan anti-bolsjevistisk rörelse som strävade efter Tysklands "återupprättande", men utan nazismens speciella ingredienser?

[Torbjörn Aronsson]

Citatet från 1933 pekar väl snarast på att Heidenstam var anti-bolsjevik och en person som sympatiserade med en utveckling som ledde till ett starkare Tyskland. Just där finns väl däremot inte något som säger att Heidenstam uppfattade att Hitler var den ende som strävade mot det målet eller att Heidenstam ansåg att Hitlers åsikter till fullo motsvarade hans egna?

Heidenstam var ingen invändningslös beundrare av Hitler, och såg t.ex. Hindenburg som en garant för Tysklands framtid, vilket framgår av samma artikel. En central fråga i sammanhanget är ju antisemitismen, och där vägrade Heidenstam uttala sig under 30-talet. Antisemitiska åsikter hade han dock åtminstone tidigare, i början av 20-talet.

[Torbjörn Aronsson]

Artikeln i Svenska Dagbladet var, för att vara helt korrekt, inte skriven av Heidenstam själv

Det ante mig.

Att Heidenstam var positivt inställd till Hitlertyskland är även ett väl etablerat faktum som jag aldrig sett någon ifrågasätta på allvar.

Men om VvH, skrivkunnig som han var, nu hade en åsikt, så måste det väl gå att leta reda på något han själv skrev som bekräftar den. Är det för mycket begärt?

Vill man ha svar på frågan om Heidenstams politiska åsikter under 30-talet får man gå till de källor som finns, och är då nästan uteslutande hänvisad till intervjuer och liknande. Heidenstam skrev ytterst lite under 30-talet.

[Torbjörn Aronsson]

Positivt inställd till "unga Tyskland" är väl dock en sak, fullfjädrad nazist något helt annat. När Heidenstam 1933 uttryckte sig positiv till förändringarna i Tyskland, hade han då läst Mein Kampf och annat liknande? Var han helt införstådd med Hitlers långsiktiga strävanden, både utrikespolitiskt och i frågan om t.ex. behandlingen av judarna?

Var alltså Heidenstams glädje över "det unga Tyskland" kopplat till just personen Hitler och NSDAP eller skulle han ha varit lika positiv till en annan anti-bolsjevistisk rörelse som strävade efter Tysklands "återupprättande", men utan nazismens speciella ingredienser?

Det är lätt att en sådan här debatt urartar till ett läger med en grupp av "Heidenstam-försvarare" och en grupp med "Heidenstam-belackare". Låt mig för tydlighetens skull påpeka att jag inte har påstått att Heidenstam var fullfjädrad nazist. Han hade inte läst alla nazistiska manifest (vilka hade gjort det egentligen?), men han hade tillgång till dagstidningar och ett blandat umgänge, och hade därför möjlighet att bilda sig en uppfattning. Din andra fråga går inte att svara på utan att ägna sig åt ett kontrafaktiskt resonemang.

[Ben]

Det finns två "intervjuer" i Nya Dagligt Allehanda, publicerade 8/9 1936 resp. 11/2 1937.

I den första berättas att Heidenstam just återvänt från en fem veckor lång resa i Europa. Heidenstam uttrycker sin oro över världsläget, som "ser ohyggligt ut". Han säger sig ha letat i historien, men inte kunnat finna någon tid då det legat så tunga moln över mänskligheten. Heidenstam berättar också att han blivit mycket starkt berörd av kriget i Abessinien och "ohyggligheterna i Spanien".

Tyskland utgör dock en fast punkt och "det är ofrånkomligt att Hitler där lyckats skapa ordning, reda och stabilitet". Det är också "mening och genialitet" i Hitlers handlingar. Heidenstam är fullt övertygad om att "Hitler vill freden och just för fredens skull sätter han sitt land i försvarstillstånd." Tack vare "Tysklands omdaning har Europa räddats från att störtas in i bolsjevismens kaos" och Hitlers karriär är "mirakulös".

N.F. är Heidenstam besviken på, "det måste vara något fel i konstruktionen".

Nr 2 är en större artikel av Bertil Malmberg, som skildrar ett besök på Övralid i januari 1937. Malmberg skriver bl.a.: "Heidenstam tycktes långtifrån så nazistisk eller fascistisk som han ofta säges vara." Däremot var han "utpräglat tyskvänlig" och "omfattade" Hitlers person "med aktning". Hitlers karriär "fängslade Heidenstams inbillning", men han "misstrodde varje enkelriktad ideologi" och "såg mot Europas morgondag utan illusioner."