Royal Navy i förhållande till US Navy
FNP - Nelson och Rodney, med alla sina kvalitéer - blev ju rumphuggna redan på stapelbäddarna - av Washingtonkonferensens tonnagebegränsningar. Och med sin låga fart 'hann dom aldrig ikapp' de slagskepp som stapellades efter dem och alla konstruerade för farter över 26 knop. Med imponerande artilleri och pansar töffade Nelson och Rodney omkring som anakronismer som aldrig riktigt sågs som 'moderna' vilket var en tragedi för vad som, annars, var mycket bra fartyg. I engelska flottan, vars tradition alltid var att bygga mycket sjövärdiga fartyg - var N & R notoriskt 'blöta' med sina tunga långa förskepp och 'glömbara', som någon brittisk amiral beskrev dem....Varjag
Varjag- En förvisso målande och sanningsenlig beskrivning
...men, icke förty var de vid krigsutbrottet europas kraftigaste slagskepp och kärnan i home fleet. De gjorde god tjänst i hemmafarvatten med Bismarck operation samt D-Day som möjligen "their finest hour". För Stilla Havs kriget och samarbete med hangarfartygsstyrkor var de dock hopplöst för långsamma, epitetet "flytande fästningar" har sällan passat bättre än på dessa två.
Tack FNP för uttrycket 'Flytande Fästningar' - mitt första Goda Skratt idag
.
Glad att du skrev 'europas' - där konkurrensen var svag......
jag tänker på MUTSU & NAGATO därborta hos risbönderna.....Men också en del på de interna skadorna på RODNEY efter (tjugo?) bredsidor mot BISMARCK. Hon låg på varv rätt länge efter den ansträngningen!
Varjag
Glad att du skrev 'europas' - där konkurrensen var svag......
Varjag
Ang Rodney's fart, när King Georg V (Tovey) och förstnämda (Dalrymple - Hamilton) möttes under Bismarckoperationen, utväxlades en rad signaler. En av dessa var Toveys fråga hur fort Rodney kunde gå. Han fick svaret att det äldre fartyget kunde prestera 22 knop, samma fart som King Georg V höll för ögonblicket. Tovey beslutade att man skulle gå med denna fart, men Rodney föll alltmer av bakom King Georg V och till slut kom en signal från Dalrymple - Hamilton: "Jag är rädd att era 22 knop är aningen snabbare än våra".
MVH
MVH
Always glad to be of service!varjag skrev:Tack FNP för uttrycket 'Flytande Fästningar' - mitt första Goda Skratt idag.
Glad att du skrev 'europas' - där konkurrensen var svag......jag tänker på MUTSU & NAGATO därborta hos risbönderna.....Men också en del på de interna skadorna på RODNEY efter (tjugo?) bredsidor mot BISMARCK. Hon låg på varv rätt länge efter den ansträngningen!
Varjag
Finns minst en tråd om NELSON vs NAGATO på warships forum. "Experterna" där är inte helt imponerade av layouten på NAGATOs pansar visavi NELSONs ej heller av prestandan på de japanska granaterna, om jag minns rätt. Så är det ju frågan om "topweight" med de där "pagoderna"
Förvisso fick hon åtnjuta en lång varvsvistelse, till skillnad från BISMARCK...
Ja, ja, jag vet!
Jag har alltid varit svag för dessa (orättvist?) undanskuffade fartyg.
FNP, skönt att nån mer tar strid för dess pampiga fartyg. När de var klara i mitten/slutet av 20-talet var det inte mycket som kunde mäta sig med dem, möjligtvis Nagato och Maryland men alla andra av världens slagskepp(utom QE, Nagato) (obs) var faktiskt långsammare än dem och Deutschlandklassen och Kirishima var betydligt tunnare iskalet.
Skulle varit intressant om G3 eller H3 projekten bliviy klara och fått möta Bismarck istället.
Skulle varit intressant om G3 eller H3 projekten bliviy klara och fått möta Bismarck istället.
-
M Corleone
- Medlem
- Inlägg: 361
- Blev medlem: 19 februari 2004, 11:54
- Ort: Luleå
G 3, visst var det efterföljaren till slagkryssarna av Hoodklass? H3 har jag då aldrig hört talas, vad var det?
Slagskryssarna hade väl egentligen spelat spelat ut sin roll vid andra världskrigets början redan Skagerakslaget visade dess svagheter i strid mellan tunga enheter. Även om Scharnost och Gneusai var utmärkta fartyg så hade de för klen beväpning för att ta upp kampen med RN:s tyngre enheter även om de passade bra för ren kaparverksamhet.
Slagskeppen av Vanguardklass var väl de sista som britterna lade fram varav bara ett blev färdig ställt, men visst planerade man för ytterligare en klass?
Slagskryssarna hade väl egentligen spelat spelat ut sin roll vid andra världskrigets början redan Skagerakslaget visade dess svagheter i strid mellan tunga enheter. Även om Scharnost och Gneusai var utmärkta fartyg så hade de för klen beväpning för att ta upp kampen med RN:s tyngre enheter även om de passade bra för ren kaparverksamhet.
Slagskeppen av Vanguardklass var väl de sista som britterna lade fram varav bara ett blev färdig ställt, men visst planerade man för ytterligare en klass?
Vanguard byggde man för att få använding av de 8 praktiskt taget oanvända kanonerna från Courgeous klassens lätta slagkryssare. Britterna planerade en efterföljare/variant av King George V klassen som hette Lion och är i nivå med Iowa, endast farten var lägre men skyddet bättre. Det var bara Vanguard planarad i den klassen.
Slagkryssarna spelade ut sin roll redan vid Skagerack, nja, till viss del beredd att hålla med. Dock kom ingen egentlig ersättare som tung spanings enhetet eller räd fartyg förrän de tunga krssarna gjorde entre. Dock så behövde man ju nått att möta dem med så fortsatte slagkryssarna utvecklas som tex Strassbourg eller Alaska. Slagkryssarens roll övertogs till viss del av flyg och tunga kryssare. Men de snabba slagskeppen gav ju slaglinjen mer fart. Notera att slahkryssaren egentligen bara användes för sitt ursprungliga syfte en gång, vid Falklandsöarna i November 1914, dvs strid fientliga kapare i form av pansarkryssare. De skulle egentligen ha flytt från fientliga slagskepp, men så fick de Beatty som chef, som inte gillade att retirrera och rapportera till chefen.
Slagkryssaren är lite av en fågelfenix, ständigt uträknad men av nån anledning kommer de ständigt tillbaka se bara på Kirov som Sovjet byggde under 70/80-talet.
Sorry den hette N3, H-klassen var ett tyskt projekt efter Bismarck i z-planen
N3 var en rätt vulgär slagskepps variant av G3, men med 18" kanoner mm.
G3
Displ: 48,400 tons normal; 53,909 tons full load
Dim: 856 x 106 x 35.5 feet
Prop: Steam turbines, 20 boilers, 4 shafts, 160,000 hp, 31-32 knots
Crew: 1716
Arm: 3 triple 16/45, 8 dual 6/50, 6 4.7/43, 10 quad 2 pound AA,
2 24.5 inch TT (sub)
Armor: 12-14 inch belt, 4-8 inch deck, 17 inch turrets, 14 inch CT
A powerful fast battleship design, based on post WWI theories.
4 ships ordered 26 Oct 1921 (from Beardmore, John Brown, Fairfield
and Swan Hunter). Suspended 18 Nov 1921, cancelled under the
Washington Treaty 13 Feb 1922, none laid down.
N 3 class battleships
Displ: 48,500 tons normal
Dim: 820 x 106 x 32-33 feet
Prop: Steam turbines, 4 shafts, 80,000 hp, 23.5 knots
Crew: ???
Arm: 3 triple 18/45, 8 dual 6/50, 6 4.7/43, 10 quad 2 pound AA
Armor: 13.25-15 inch belt, 8 inch deck, 18 inch turrets, 15 inch CT
Cancelled under the Washington Treaty, none ordered or authorized.
Four ships had been planned.
G3-slagkryssaren (artist impression) Notera likherna med Nelson

N3 slagskepp

Slagkryssarna spelade ut sin roll redan vid Skagerack, nja, till viss del beredd att hålla med. Dock kom ingen egentlig ersättare som tung spanings enhetet eller räd fartyg förrän de tunga krssarna gjorde entre. Dock så behövde man ju nått att möta dem med så fortsatte slagkryssarna utvecklas som tex Strassbourg eller Alaska. Slagkryssarens roll övertogs till viss del av flyg och tunga kryssare. Men de snabba slagskeppen gav ju slaglinjen mer fart. Notera att slahkryssaren egentligen bara användes för sitt ursprungliga syfte en gång, vid Falklandsöarna i November 1914, dvs strid fientliga kapare i form av pansarkryssare. De skulle egentligen ha flytt från fientliga slagskepp, men så fick de Beatty som chef, som inte gillade att retirrera och rapportera till chefen.
Slagkryssaren är lite av en fågelfenix, ständigt uträknad men av nån anledning kommer de ständigt tillbaka se bara på Kirov som Sovjet byggde under 70/80-talet.
Sorry den hette N3, H-klassen var ett tyskt projekt efter Bismarck i z-planen
N3 var en rätt vulgär slagskepps variant av G3, men med 18" kanoner mm.
G3
Displ: 48,400 tons normal; 53,909 tons full load
Dim: 856 x 106 x 35.5 feet
Prop: Steam turbines, 20 boilers, 4 shafts, 160,000 hp, 31-32 knots
Crew: 1716
Arm: 3 triple 16/45, 8 dual 6/50, 6 4.7/43, 10 quad 2 pound AA,
2 24.5 inch TT (sub)
Armor: 12-14 inch belt, 4-8 inch deck, 17 inch turrets, 14 inch CT
A powerful fast battleship design, based on post WWI theories.
4 ships ordered 26 Oct 1921 (from Beardmore, John Brown, Fairfield
and Swan Hunter). Suspended 18 Nov 1921, cancelled under the
Washington Treaty 13 Feb 1922, none laid down.
N 3 class battleships
Displ: 48,500 tons normal
Dim: 820 x 106 x 32-33 feet
Prop: Steam turbines, 4 shafts, 80,000 hp, 23.5 knots
Crew: ???
Arm: 3 triple 18/45, 8 dual 6/50, 6 4.7/43, 10 quad 2 pound AA
Armor: 13.25-15 inch belt, 8 inch deck, 18 inch turrets, 15 inch CT
Cancelled under the Washington Treaty, none ordered or authorized.
Four ships had been planned.
G3-slagkryssaren (artist impression) Notera likherna med Nelson

N3 slagskepp

Senast redigerad av 2 Psilander, redigerad totalt 30 gång.
Lion class battleships
Displ: 40,500 tons standard; 46,300 tons full load
Dim: 785 x 104 x 30 feet
Prop: Steam turbines, 8 boilers, 4 shafts, 130,000 hp, 30 knots
Crew: 1680 as flagship
Arm: 3 triple 16/45, 8 dual 5.25/50, 6 8-barrelled 2 pound AA
Armor: 5.5-15 inch belt, 12-15 inch barbettes, 15 inch turrets,
4.5 inch CT
Enlarged King George V class, designed to meet Washington Treaty
limitations after the escalation clause. All suspended 3 Oct 1940
due to urgency of other construction requirements. Some work resumed
later, but they were scrapped 1942-1943. Plans to restart the
class to a modified design were cancelled in 1944 after Tirpitz
was sunk.
Vanguard battleship
Displ: 44,500 tons standard; 51,420 tons full load
Dim: 814.5 x 108 x 30.5 feet
Prop: Steam turbines, 8 boilers, 4 shafts, 130,000 hp, 30 knots
Crew: 1893
Arm: 4 dual 15/42, 8 dual 5.25/50, 10 6-barrel, 1 dual, 11 single 40 mm
Armor: 4.5-14 inch belt, 11-13 inch barbettes, 13 inch turrets, 3 inch CT
Modified King George V class, used 15 inch turrets from the
Courageous class.
Vangaurd lär ha varit en överlägsen sjöbåt. När Iowa fick bryta för sjösjuka på en tidig Nato övning krigade Vanguard glatt vidare. Och snakar vi stora vågor när iowa får bryta.
Displ: 40,500 tons standard; 46,300 tons full load
Dim: 785 x 104 x 30 feet
Prop: Steam turbines, 8 boilers, 4 shafts, 130,000 hp, 30 knots
Crew: 1680 as flagship
Arm: 3 triple 16/45, 8 dual 5.25/50, 6 8-barrelled 2 pound AA
Armor: 5.5-15 inch belt, 12-15 inch barbettes, 15 inch turrets,
4.5 inch CT
Enlarged King George V class, designed to meet Washington Treaty
limitations after the escalation clause. All suspended 3 Oct 1940
due to urgency of other construction requirements. Some work resumed
later, but they were scrapped 1942-1943. Plans to restart the
class to a modified design were cancelled in 1944 after Tirpitz
was sunk.
Vanguard battleship
Displ: 44,500 tons standard; 51,420 tons full load
Dim: 814.5 x 108 x 30.5 feet
Prop: Steam turbines, 8 boilers, 4 shafts, 130,000 hp, 30 knots
Crew: 1893
Arm: 4 dual 15/42, 8 dual 5.25/50, 10 6-barrel, 1 dual, 11 single 40 mm
Armor: 4.5-14 inch belt, 11-13 inch barbettes, 13 inch turrets, 3 inch CT
Modified King George V class, used 15 inch turrets from the
Courageous class.
Vangaurd lär ha varit en överlägsen sjöbåt. När Iowa fick bryta för sjösjuka på en tidig Nato övning krigade Vanguard glatt vidare. Och snakar vi stora vågor när iowa får bryta.
-
M Corleone
- Medlem
- Inlägg: 361
- Blev medlem: 19 februari 2004, 11:54
- Ort: Luleå
De brittiska slagkryssarna byggdes väl egentligen med för tunt däckpansar (och dåligt skyddat ammoförråd) enligt förste sjölordens Jackie Fishers ideér om att "speed is armour", något som visade sig fatalt under skagerakslaget då beattys eskader blev hårt åtgången i inledning även om en del av de förlusterna kan tillskrivas Beattys djärvhet.
Klent däckpansar var något Hood led av även om den hade otur och allt gick fel den där dagen i danmarkssundet då den mötte bismark.
Bäst lämpad var som tidigare nämnts av Psilander slagkryssarna för spanings- och kaparverksamhet, snabba och nog starka för att ta hand om de lättare enheter som oftast fanns som eskortfartyg. Något som u-båtar och flyg tog över.
Roligt att vi verkar vara några som gillar att diskutera havens "riktiga" drottningar, slagskeppen och slagkryssarna
Klent däckpansar var något Hood led av även om den hade otur och allt gick fel den där dagen i danmarkssundet då den mötte bismark.
Bäst lämpad var som tidigare nämnts av Psilander slagkryssarna för spanings- och kaparverksamhet, snabba och nog starka för att ta hand om de lättare enheter som oftast fanns som eskortfartyg. Något som u-båtar och flyg tog över.
Roligt att vi verkar vara några som gillar att diskutera havens "riktiga" drottningar, slagskeppen och slagkryssarna
De hade generellt sätt tunt pansar, men det tunna däckspansaret kom till korta eftersom stridsavståndet var så stort så granaterna föll ner i fartyget isället för att träffa sidan.
Skälet till att britternas slagkryssare var så ömtåliga var snarare krutet eftersom det var sämre stuvat i både torn och magasin, saknade ordentliga skydd mot stickflammor och lägre flampunkt än det tyska. Dessutomsatt tändhatten i ändan på kardusen, iform av bomulskrut.
Notera att tyskarna även de fick sina torn penertreade av brittsika granater vid skagerack och Dogger Bank men fartygen kunde räddas och man kunde förnättra hanteringen ombord.
Speed is armour var fishers bärande tanke på nästan alla sina fartygskonstruktioner. Se på hans vansinga Furious och Glourius, som inte gjorde särskillt mycket nytta förrän de blev ombyggda till hangarfartyg på 20-talet.
Slagkryssaren som kil som skall skära av den flyende fiendens flank är också en tanke, men då skall fienden vara illa saragade eller den egna slaglinjen nära, annars blir det stelt och tråkigt. Flyget var den sanna ersättaren till slagkryssaren men som sagt fartygstypen lever fortfarnade.
Skälet till att britternas slagkryssare var så ömtåliga var snarare krutet eftersom det var sämre stuvat i både torn och magasin, saknade ordentliga skydd mot stickflammor och lägre flampunkt än det tyska. Dessutomsatt tändhatten i ändan på kardusen, iform av bomulskrut.
Notera att tyskarna även de fick sina torn penertreade av brittsika granater vid skagerack och Dogger Bank men fartygen kunde räddas och man kunde förnättra hanteringen ombord.
Speed is armour var fishers bärande tanke på nästan alla sina fartygskonstruktioner. Se på hans vansinga Furious och Glourius, som inte gjorde särskillt mycket nytta förrän de blev ombyggda till hangarfartyg på 20-talet.
Slagkryssaren som kil som skall skära av den flyende fiendens flank är också en tanke, men då skall fienden vara illa saragade eller den egna slaglinjen nära, annars blir det stelt och tråkigt. Flyget var den sanna ersättaren till slagkryssaren men som sagt fartygstypen lever fortfarnade.
-
M Corleone
- Medlem
- Inlägg: 361
- Blev medlem: 19 februari 2004, 11:54
- Ort: Luleå
'Jackie' Fisher hade ett oerhört inflytande, både inom - och utom, Amiralitetet. QE-klassen byggdes 'mest när han var utom'. Fisher avgick 1910, QE & WARSPITE gick av stapeln 1913, VALIANT & BARHAM 1914 och MALAYA den 18:e mars 1915. Fisher återkallades vid 1:a VK utbrott - men stannade bara i nio månader. Efter ett monumentalt gräl med Churchill om Gallipolioperationen - lämnade han in sin avskedsansökan.M Corleone skrev:Hade Fisher inflytande över hur slagskeppen ur QE-klassen byggdes? Dessa var ju utmärkta fartyg för sin tid, bla väl skyddade och tillräckligt grovt artilleri. Han blev väl åter 1:e sjölord 1914 när kriget bröt ut och QE-klassen började väl sjösättas runt 1915 om jag inte minns fel.
Troligen hade han 'inflytande' på konstruktionerna - men vid den tiden hade redan 'det snabba slagskeppet' vunnit kampen om stapelbäddarna. Churchill hade en del med det att göra, vad jag minns. QE-klassen tillsammans med fem R-klass, hade ju en fart av c:a 23 knop när de var nya - bättre än stackars 'Nelsoil' och 'Rodnoil' tjugofem år senare.....Varjag
Så vidt jeg vet var det noe med krengningen i grov sjø.varjag skrev:Psilander - det vore roligt höra mera om det där tillfället mellan USS IOWA och HMS VANGUARD i grov sjö....? Amerikansk sjösjuka...eller Brittisk Bravur? mvh, Varjag
Iowa var lang i forhold til lengden mens Vanguard var noe kortere i forrhold til lengden.
Tror nok det var skipenes utforming som gjorde utslaget.