Nej, det tycker jag inte. Begreppet "revolution" är svårdefinierat. Jag menar bara att något som inte är känt omöjligen kan ha förankring. Att februarirevolutionen pågick var känt för många redan innan den fällde tsaren. Oktoberrevolutionen var inte förrän efteråt känd för några andra än de som var direkt inblandade, dvs den närmaste kretsen runt Lenin och delar av Petrogradsovjeten, och kan därmed knappast ha förankring i någon större grupp än så.LasseMaja skrev:Nu kommer du återigen in på en lite speciell definition, "känd i förväg av ett fåtal", är det så man skall definiera "revolution"?Henke skrev:Visst kan det finnas en gråskala där, men att ge oktoberrevolutionen, som var känd i förväg endast av ett fåtal, samma status som februarirevolutionen
Det behöver inte bli så farligt. Oktoberrevolutionen märktes knappt av någon medan den pågick. Revolutioner modell den franska, amerikanska eller februarirevolutionen har en tendens att märkas åtminstone någon dag innan de orsakar ett maktskifte. Tågordningen i dessa fall är inte "maktskifte först, sedan eventuellt en folkrörelse", utan tvärtom.Då återstår alltså att gå igenom världens alla revolutioner och försöka beräkna hur många som visste om när och hur de skulle ske i förväg, jag undrar om vi kommer att få något annat än kupper då?
Han sympatiserade med Nordkorea på 70-talet i alla fall. Han har emellanåt skrivit i tidningen Clarté. Men att det luktar revisionism beror främst på att hans argumentation inte tycks vara helt rationell. Lenins maktövertagande uppfyller uppenbarligen helt hans egen definition av en statskupp, men ska av någon anledning ändå inte betraktas som en sådan, utan det mer hedersamma begreppet "revolution" ska användas istället.Det tycker inte jag, vad finns det för anledning att tro att Anders Björnsson skulle sympatisera med bolsjevikerna?tycker jag luktar revisionism i syfte att legitimera bolsjevikernas maktövertagande.
Jag har inte läst boken, och kan inte bedöma det. Det finns givetvis möjligheten att han inte återger boken korrekt, och det är mycket svårt att avgöra vilka av tankegångarna som presenteras som han hämtat från boken och vilka som han kommit på själv.Vad finns det för anledning att tro att författarna till boken han läst skulle sympatisera med bolsjevikerna?
Därmed torde väl även en del av de slutsatser han drar baserat på detta felaktiga konstaterande kunna vara felaktiga? Teoretiskt skulle det kanske till och med kunna påverka trovärdigheten i hans övriga argumentation?Orden kommer ifrån radioprogrammet.Detta är direkt fel, händelserna benämndes "coup d'etat" redan i samtida diplomatisk korrespondens
Jag upprepar, något som inte är känt kan per definition inte vara förankrat. Det som var känt var att allmänna val skulle hållas. Om bolsjevikpartiet i sig hade folklig förankring eller ej är en helt annan sak. Bara för att man tycker att den sittande regeringen är dålig behöver man inte tycka att bolsjevikpartiet är bra eller stödja ett odemokratiskt maktövertagande och inställda allmänna val.Precis de argument han nämner att kuppförespråkarna brukar ha, vad har du för fakta som styrker att bolchevikerna vid tillfället inte hade någon folklig förankring?
Vidare så är det är faktiskt du som hävdar att det spelar roll hur det folkliga stödet såg ut, så du får nog leva med något slags bevisbörda också. Enligt min uppfattning så är ett eventuellt folkligt stöd ganska irrelevant dels för om något ska kallas statskupp eller ej, dels för huruvida kuppen hade gått att genomföra eller ej.
Det spelar ingen roll enligt den definition Björnsson ger på "statskupp" om man utnyttjar reguljär eller irreguljär trupp för maktövertagandet.Pinochet tar ju makten med hjälp av militären, en del av den befintliga statliga maktapparaten även Gustav III är ju en del av den sittande makten. Det är inte så svårt att se skillnaderna här tycker jag.
Henrik
