Iowa hade en en speciell skrovform för att uppnå sin höga fart, sk Sea Plow, sjö plog, hon var nästan flaskformad dvs långsmal Back (som dessutom var rätt tungt lastad) och en bred häck. Med Vanguard var balanserad och byggd för det Tuffa vädret i Nord sjön och Ishavet (Tirpitz hotet??) var Iowa byggd för stilla havet och skydda hangarfartygsgrupper, eldunderstöd och jaga japanska slagkryssare som aldrig byggdes.
När Nelson och Rodney sjösattes var bara QE och Nagato snabbare, Andra fartyg som kunde Mäta sig med dem som West Virginia och Bayern var ett par knop långsammare. Dessutom höll de jämna steg med R-klassen.
Det jag skulle tycka var intressant hade varit en modernisering av HMS Tiger i mitten av 30-talet, i likhet med Kusinerna i Kongo klassen.
Royal Navy i förhållande till US Navy
Tack Psilander för klargöringen om IOWA versus VANGUARD och ja, du har rätt - VANGUARD är känd som det sjövärdigaste av alla brittiska slagskepp. I dåligt väder kör man ju inte fort om inte nödvändigt. I verkligt dåligt väder k a n man inte köra med gasen i botten, då påfrestningarna på skrovet och däcksutrustning blir farliga. På rak arm erinrar jag mig bara duellen mellan DUKE OF YORK och SCHARNHORST där bägge tvingades trampa spiken i botten - men HUR dåligt var vädret och sjögången? Samt det flyktiga mötet med RENOWN 1940 då det också skall ha gått undan i hög sjö - men skjutresultaten blev därefter....Varjag
Inget kul i kuling! Kan jag lätt föreställa mig....Psilander skrev:Jag har provat det med en korvett en gång, högsta möjliga mot sjön i styv kuling, det var inget kul.
Renown prickade ju faktiskt Schanhorst på 20000m i den orkanen, sen drog tyskarna så fort de kunde.
Sådana förhållanden gör ju filmning nästan omöjlig. Men nog hade det varit mäktigt att se en filmad bit av ett slagskepp i verkligt grov sjö och sådär 27-29 knops fart. Gissar att det mesta som syns vore yrande skum - och bottenfärgen...... Varjag