I den svenskspråkiga historieskrivningen brukar detta kallas Freden i Dorpat 1920.1920 I Tartu gör man upp ett fredsfördrag mellan Finland och Ryssland. Den ryska federationens delegation undertecknar en särskild resolution där delegationen garanterar ingermanfinländarnas rättigheter i St. Petersburgs län.
Var Ingermanland en stat under mellankrigstiden?????
-
Ralf Palmgren
- Medlem
- Inlägg: 2287
- Blev medlem: 17 juli 2004, 16:03
- Ort: Helsingfors
Re: Var Ingermanland en stat under mellankrigstiden?????
För att komplettera Örjans kronologi:varjag skrev:Jag är inte insatt i detaljerna här men omkring 1920 fanns det någon myndighet/stat? som tryckte egna frimärken på vilka det stod Pohjouis Inkeri.
För ett par evigheter sedan hade jag tre sådana frimärken i mitt album - naturligtvis sedan årtionden försvunnet - men tydligen värda storkovan idag. Vem tryckte dom?
Sedan Finland förklarat sig självständigt och Ryssland drabbats av starka inre konflikter passade ingermanländska patrioter på att försöka befria även Ingermanland från det ryska greppet. De hade lyckats uppnå autonomi för Norra Ingermanland (= Pohjois Inkeri, dvs den del som låg norr om Petrograd) efter februarirevolutionen 1917, men åter förlorat den efter oktoberrevolutionen, varefter de flydde till Finland och där satte upp en provisorisk nordingrisk regering. 1919 försökte de så utnyttja oredan under inbördeskriget i Ryssland till att befria Ingermanland under ledning av finska (från norr) och estniska (från väst) överbefäl, och lyckades vinna kontroll över en mindre del av området närmast finska gränsen (runt Kirjasalo).
Under 1920 försökte de stabilisera förhållandena och organiserade i samband med det eget postväsen (som sköttes från Rautu på den finska sidan av gränsen), men redan i freden i Dorpat samma år fick de ge upp, då gränsen mellan Finland och Sovjet definitivt fastslogs. Det nordingriska postverket hann innan dess ge ut 14 olika frimärken.
En liten karta kanske kan ligga upp: http://www.eccentrix.com/members/figge3 ... INKERI.gif
-
Von Bing
- Medlem
- Inlägg: 187
- Blev medlem: 14 november 2003, 13:53
- Ort: Riket där man lät Doktor Snuggles lära barn att knarka
Var inte ingermanlänningarna bara en minoritet inom ett större område? Leningrads län i detta fall. Ingrerna verkar med sitt ringa antal på den tiden bara kunnat förfoga över ett antal byar vid Ladoga i sin stat. Undrar hur riksäldste Elvfengren hade tänkt sig assimilera ryssarna i St Petersburg när han hade väl vunnit befrielsekampen.
Värt att notera är att St:Petersburgs läns nuvarande landshövding själv är ingermanlänning.
Värt att notera är att St:Petersburgs läns nuvarande landshövding själv är ingermanlänning.
-
Von Bing
- Medlem
- Inlägg: 187
- Blev medlem: 14 november 2003, 13:53
- Ort: Riket där man lät Doktor Snuggles lära barn att knarka
Re: Var Ingermanland en stat under mellankrigstiden?????
För den som vill läsa om det öde de ingermanlänningar som slogs för finnarna mot ryssen, kan jag rekommendera Brödrabataljonen skriven av Eino Hanski.Ralf Palmgren skrev:Efter oktoberrevolutionen 1917 försökte ingermanländarna bli självständiga med hjälp av både ester och finländare. Försöket misslyckades dock redan i och med freden i Dorpat år 1920. Ingermanländarna blev således aldrig självständiga. De fick inte ens statlig autonomi. Trots detta erbjöd ryssarna under 1920-talet stort lokalt och språkligt självstyre i Ingermanland. Detta förändrades dock under den så kallade förryskningsperioden under 1930-talet.
Se mer på http://hem.fyristorg.com/daurelio/nr64.html
Farfar till en bekant till mig var ingermanlänning, och trots att han var finsktalande så hade han ett ryskt namn, vilket kan bero på att vissa ingermanländska kustbyar var inte lutheranska utan ortodoxa. Personen ifråga flydde över gränsen till Finland och tog då ett finskt namn och slogs därefter i fortsättningskriget inte i brödrabataljonen (JR200) utan i ett vanligt finskt förband. Dock flydda han till Sverige efter fortsättningskrigets slut då Sovjet krävde att alla forna sovjetiska medborgare skulle överlämnas till Sovjet.Probstner skrev:Vad består hans ingermanländskhet i? Han heter ju inte Ville Jaakonen precis.
/ Probstner
/CvD
Jag är kanske lite petnoga men Ingermanlänningarna är per definition lutheranska. Dom som är ortodoxa och ändå talar finska heter inkerikko. De sist nämnda har ingen återinflyttare status.CvD skrev:Farfar till en bekant till mig var ingermanlänning, och trots att han var finsktalande så hade han ett ryskt namn, vilket kan bero på att vissa ingermanländska kustbyar var inte lutheranska utan ortodoxa. Personen ifråga flydde över gränsen till Finland och tog då ett finskt namn och slogs därefter i fortsättningskriget inte i brödrabataljonen (JR200) utan i ett vanligt finskt förband. Dock flydda han till Sverige efter fortsättningskrigets slut då Sovjet krävde att alla forna sovjetiska medborgare skulle överlämnas till Sovjet.Probstner skrev:Vad består hans ingermanländskhet i? Han heter ju inte Ville Jaakonen precis.
/ Probstner
/CvD
Senaste mätningen om liviska (1995) säger att det rör sig om 15-20 personer.Probstner skrev:Nån som vet om det fortfarande lever nån som talar votiska, ett annat finskt språk i Ingermanland? De flesta källor under efterkrigstiden anger 20 personer, min gissning är att språkte numera är helt utdött.
OT, men jag är lika intresserad av om det finns talare av liviska (också ett finskt minispråk, på Kurländska näset invid Irbensundet) i livet. Nån som vet?
/ Probstner
http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=liv
Har även hört något på radion om undervisning i vissa skolor på liviska i Lettland. men kommer inte exakt vilket program det var ens
Det verkar lite värre för votiskan antagligen.
http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=vot
Själv undrar jag om man kan kalla tungomålet Vôrö i Estland för ett eget språk? hur många kan tala det måntro?
Mer än vad jag visste.KP-31 skrev:Jag är kanske lite petnoga men Ingermanlänningarna är per definition lutheranska. Dom som är ortodoxa och ändå talar finska heter inkerikko. De sist nämnda har ingen återinflyttare status.CvD skrev:Farfar till en bekant till mig var ingermanlänning, och trots att han var finsktalande så hade han ett ryskt namn, vilket kan bero på att vissa ingermanländska kustbyar var inte lutheranska utan ortodoxa. Personen ifråga flydde över gränsen till Finland och tog då ett finskt namn och slogs därefter i fortsättningskriget inte i brödrabataljonen (JR200) utan i ett vanligt finskt förband. Dock flydda han till Sverige efter fortsättningskrigets slut då Sovjet krävde att alla forna sovjetiska medborgare skulle överlämnas till Sovjet.Probstner skrev:Vad består hans ingermanländskhet i? Han heter ju inte Ville Jaakonen precis.
/ Probstner
/CvD
En fråga dock, återinflyttarstatus, vilken period gäller det? Före kriget eller efter??
/CvD
Icke att förglömma så har det ju bott ryssar i Ingermanland hur länge som helst. Kanske området aldrig har haft finskugrisk språkmajoritet i historisk tid. Kanske man därför kunde föreslå begrepper ingermanländare för alla som bor där och något annat (ingermanlänning låter fult och otympligt...) för områdets finsktalande befolkning.CvD skrev:Farfar till en bekant till mig var ingermanlänning, och trots att han var finsktalande så hade han ett ryskt namn, vilket kan bero på att vissa ingermanländska kustbyar var inte lutheranska utan ortodoxa.
/ Probstner