De Åländska segelskeppen
De Åländska segelskeppen
Återigen från Corren 1943.
MVH
Hans
edit- a-ä
MVH
Hans
edit- a-ä
- Bilagor
-
- Åland1.JPG (111.19 KiB) Visad 3868 gånger
Senast redigerad av 1 Hans, redigerad totalt 10 gånger.
Skoj läsning! 
Kan starkt rekommendera ett besök på museifartyget Pommern i Mariehamns hamn för den som är intresserad av Gustaf Erikson och hans fartyg. Titta gärna in i Sjöfartsmuséet också, men Pommern är egentligen mer intressant.
I Gustaf Eriksons flotta ingick förutom Pommern bl a barken Viking som numera är konferenshotell i Göteborg.
Henrik
Kan starkt rekommendera ett besök på museifartyget Pommern i Mariehamns hamn för den som är intresserad av Gustaf Erikson och hans fartyg. Titta gärna in i Sjöfartsmuséet också, men Pommern är egentligen mer intressant.
I Gustaf Eriksons flotta ingick förutom Pommern bl a barken Viking som numera är konferenshotell i Göteborg.
Henrik
Denna tjusiga fyrmastbark fick ett sorgligt slut. Den 21 september 1957 på resa från Buenos Aires till Hamburg med last av spannmål kom hon ivägen för en orkan SSW om Azorerna. Dom bärgade desperat segel men PAMIR fick svår slagsida då lasten förskjöt sig och strax efter kl. 13.oo kantrade hon och sjönk. Av hennes besättning - 86 man, mest sjökadetter (hon funkade som skolfartyg) - omkom alla utom sex - en katastrof som satte punkt för vidare djuphavsseglande med betalande last av Gustav Erikssons många barkskepp. Vi hade länge i Stockholm en annan av dem, MOSHULU, som avmastad fungerade som flytande magasin vid Essingen till långt in på sextiotalet. Hon såldes senare till amerikanska intressen och är numera, åter riggad till sin forna prakt, en flytande restaurang i Philadelphia i USA.
Kan tillägga att "Passat" idag ligger i Travemünde.

http://www.luebeck.de/tourismus_freizei ... index.html (på tyska)
Vidare är det ryska skolfartyget "Kruzensjtern" också ett tidigare Gustaf Erikson-skepp (då under namnet "Padua"):

Henrik
EDIT: Kruzensjtern är inte en fullriggare.

http://www.luebeck.de/tourismus_freizei ... index.html (på tyska)
Vidare är det ryska skolfartyget "Kruzensjtern" också ett tidigare Gustaf Erikson-skepp (då under namnet "Padua"):

Henrik
EDIT: Kruzensjtern är inte en fullriggare.
Senast redigerad av 1 Henke, redigerad totalt 14 gånger.
Tack Henke för tjusiga bilder av PASSAT och KRUZENSHTERN. Men någon fullriggare är inte den sistnämnda - utan igen, barkriggad. D.v.s. hon saknar råsegel på den aktersta, d.v.s, mesanmasten. Erikssons flotta, vad jag minns, innefattade inga fullriggare - om han köpte någon - riggades de genast om till barkrigg. Orsaken var att en bark krävde mindre besättning = lägre kostnader och var lättare att hantera (= segla) än de mera temperamentsfulla fullriggade skeppen. KRUZENSHTERNS välskötta rigg och eleganta port-målning (= förfalskade kanonportar) gör nog henne till den vackraste av de överlevande barkskeppen.
[quote="hangatyr"]rnasonering[quote]
Jag skall inte dra upp en annan tråd här
Tidningarna var mycket intressanta ur den synvinkeln att de speglade ett vardagsliv som inte var så mycket annorlunda mot idag. Det fanns annonser för det mesta, kaffesurrogat som sagt, konserverad makrill (mot X kupong typ Y), tvättmedel, biofilmer, damfrisörskor, konsumbutiker, gengasapparatreperationer, skräddare, o.s.v. - myndigheterna informerade allmänheten om den förestående gummiinventeringen. Många lottakårer och luftskyddsföreingar informerade om sin verksamhet. Det söktes husor och lantarbetare, tvätterskor sökte jobb - folk dog, föddes och gifte sig. Några yngre och äldre män sökte "bekanstkap med lämplig dam för ev. äktenskap".
MVH
Hans
Jag skall inte dra upp en annan tråd här
Tidningarna var mycket intressanta ur den synvinkeln att de speglade ett vardagsliv som inte var så mycket annorlunda mot idag. Det fanns annonser för det mesta, kaffesurrogat som sagt, konserverad makrill (mot X kupong typ Y), tvättmedel, biofilmer, damfrisörskor, konsumbutiker, gengasapparatreperationer, skräddare, o.s.v. - myndigheterna informerade allmänheten om den förestående gummiinventeringen. Många lottakårer och luftskyddsföreingar informerade om sin verksamhet. Det söktes husor och lantarbetare, tvätterskor sökte jobb - folk dog, föddes och gifte sig. Några yngre och äldre män sökte "bekanstkap med lämplig dam för ev. äktenskap".
MVH
Hans
Hans skrev:hangatyr skrev:rnasonering
Jag skall inte dra upp en annan tråd här![]()
![]()
Tidningarna var mycket intressanta ur den synvinkeln att de speglade ett vardagsliv som inte var så mycket annorlunda mot idag. Det fanns annonser för det mesta, kaffesurrogat som sagt, konserverad makrill (mot X kupong typ Y), tvättmedel, biofilmer, damfrisörskor, konsumbutiker, gengasapparatreperationer, skräddare, o.s.v. - myndigheterna informerade allmänheten om den förestående gummiinventeringen. Många lottakårer och luftskyddsföreingar informerade om sin verksamhet. Det söktes husor och lantarbetare, tvätterskor sökte jobb - folk dog, föddes och gifte sig. Några yngre och äldre män sökte "bekanstkap med lämplig dam för ev. äktenskap".
MVH
Hans
mm, intressant att det är så mycket likheter men samtidigt skojiga tidsberoende företeelser!
Härlig att se hur mkt lägre i vattnet Passat ligger jmf med Pamir. Det är på "rikt" som ett skepp som det skall seglas.
Pamir på "lätten" är inte vackert som skepp. Ser mest handikappat ut, vilket det skulle vara om man skulle segla det på så lätt deplacement.
Nåväl, en liten quiz på segelfartyg:
De små vita stagseglen (trekantiga) mellan masterna på Passat, varför har man dom?
Pamir på "lätten" är inte vackert som skepp. Ser mest handikappat ut, vilket det skulle vara om man skulle segla det på så lätt deplacement.
Nåväl, en liten quiz på segelfartyg:
De små vita stagseglen (trekantiga) mellan masterna på Passat, varför har man dom?
Intressant fråga.Bagheera skrev:De små vita stagseglen (trekantiga) mellan masterna på Passat, varför har man dom?
Jag antar att du är ute efter något mer specifikt än att man genom att hänga segel även i utrymmet mellan masterna ökar segelytan, och därmed den framåtdrivande kraften.
Kan de ge en mer lättskött rigg och bättre prestanda på kryss? Latinsegel har ju överlag bättre kryssegenskaper än råsegel, och behöver inte pillas så mycket med vid stagvändningar?
Henrik
Ja nu skrev jag då fel, Pamir på bilden går med last, Passat ligger vid kaj utan last, på lätten.varjag skrev:Bagheera dom är inte stagsegel utan stängsegel. Och dom hjälper styrförmågan i lätta till moderata vindar. Speciellt när man var 'på lätten' som PAMIR. Fast segling på lätten var ju en styggelse - bara LAST gav inkomster.
Seglen ifråga på bilden heter stagstängsegel om de är hissade på ett stag. Vad jag kan se så är de hissade mot en salning, dvs ett fäste för stag o vant.
Är de inte hissade på ett stag utan med enkelt fall borde det vara som du säger, ett stängsegel. Typ seglet Físherman som hissas mellan stor- och fockmasten på en skonare. Mellan stängerna, med halsen ovanför storfockens klo.
Rätta mig gärna, vill ha koll på vokabulären.
De små segel vi ser på bilden hjälper inte styrförmågan såvitt jag vet, utan genererar en snabbare och styrd luftström på framsidan av råseglen, vilket genererar ett större undertryck pga snabbare luftström över seglet/vingen. Som ger mer kraft framåt, afaik.