Var det torka, missväxt och hungersnöd i Småland 1848-49?

[ERland]

"Utvandrarna", den första boken i Vilhelm Mobergs svit, utspelar sig i Småland, huvudsakligen 1848-49. I romanen är det svår torka i åtminstone Ljuders socken sommaren 1848, vilket leder till missväxt, och hungersnöd följande vinter, vilket är den utlösande faktorn till att Karl Oskar och Kristina väljer att utvandra till Amerika.

Men var det verkligen torka, missväxt och hungersnöd i den delen av Småland 1848-49, eller var det något Moberg hittade på? Jag har inte sett några uppgifter om att detta verkligen förekommit.

Däremot känner jag förstås till de stora problem med missväxt och hungersnöd som drabbade stora delar av Sverige åren 1867-69, men förekom det alltså något sådant i mindre skala i Småland redan 1848-49?

[von Adler]

Potatispesten härjade ju även i Sverige. Vi var inte alls lika hårt drabbade som Irland, då vi dels odlade flera olika sorters potatis och dels hade ett mer diversifierat jordbruk, med "cash crops" och olika grödor, men visst kan det ha drabbat vissa regioner hårt - potatis ersatte bönor och ärtor som gröda på sekundärt land och var mycket produktiv jämfört med tidigare grödor, så man blev om inte beroende av potatis så i alla fall påverkad av bortfallet.

[Sarvi]

Landshövdingarna i länen var ålagda att med jämna mellanrum lämna statistik och andra uppgifter till kronan. Detta gjordes genom ämbetsberättelser, som också publicerades. Början av Utvandrarna utspelar sig som bekant i Ljuders socken i södra Kronobergs län, och det finns en digitaliserad ”Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes uti Kronobergs Län till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifna Embets-berättelse för åren 1848, 1849 och 1850”, som man kan titta i: https://www.scb.se/hitta-statistik/sok/ ... xact=False

Där omnämns ingen missväxt, snarare tvärtom:

”Häraf synes, att folkmängden är i jemnt stigande, hvartill orsaken torde böra sökas uti jordbrukets tillväxt och näringsflitens jemväl tilltagande utbild- ning. Dessa årens goda skördar och uteblifna farsoter äro äfven inverkande
orsaker till stigande folkökning och minskad dödlighet bland allmogen.”

[Stefan Lundgren]

I Sverige inrättades sockenmagasinen med start omkring mitten av 1700-talet och som pågick även in på nästkommande sekel. Dessa gjorde att man kunde spara spannmål till kristider eller om en gård skulle brinna ner i samband med nyskörden. Varje gård fick lämna en tionde av sin skörd till sockenmagasinen varje år. Med tanke på det så blev inte Sverige som sagt vad så hårt drabbat. I den nämnda Ljuder kunde jag inte hitta något sockenmagasin i Åmarks bok.

Sockenmagasinen i Småland i ett urval (källa Åmark)

Forserum och Barkeryd 1806
Visingsö 1767
Skärstad 1814
Adelöv 1810
Marbäck 1817
Vetlanda 1811
Svennarum 1775
Dädesjö 1829
Drev 1784
Skede 1804
Dörby 1785
Lofta 1770 och 1794
Söderåkra 1815 och 1818.

T ex Locknevi socken i Kalmars län inrättades sockenmagasinet 1812 och rymde 200 tunnor spannmål samt bidrag till diverse ändamål 25 tunnor. I den nämnda Dörby socken utanför Kalmar så rymdes det 125 tunnor, penningfonden uppgick till 215 riksdaler och diverse ändamål två tunnor.

Ni som har Sveriges jordbrukshistoria som utkom omkring 2000 i fem band kan läsa i det tredje bandet på sidorna 185-193 (främst den sjunde sidan i denna länk; https://www.ksla.se/wp-content/uploads/ ... 85-193.pdf). Om ni skulle hitta Karl Åmarks bok ”Spannmålshandel och spannmålspolitik” från 1915 så finns det en förteckning över när spannmålsmagasinen upprättades i varje socken samt hur mycket dessa rymde, som lite kuriosa kan nämnas att Leksand socken hade nio sockenmagasin. Det är inte så utforskat ämne inom agrarhistoria och det är bara Åmarks bok som denna förteckning finns. Spannmålsmagasinen var viktiga och såvitt vad jag känner till så finns vissa av sockenmagasinen kvar vid kyrkorna (bl a Danmark utanför Uppsala trots att kyrkbyn råkade ut för eldsvåda under 1860-talet).
Har för mig att jag tagit upp sockenmagasinen tidigare på Skalman och jag har också skrivit om dessa. I eftertanke så har vi nog lite svårt eller omedvetna hur viktiga sockenmagasinen var förr i tiden.

https://okandahandelser.blogspot.com/20 ... n.html?m=0

Stefan

[ERland]

Tack för informationen. Tycks som om Moberg hittade på det, alltså.

[HJ]

"Hitta på" är kanske ett bryskt sätt att beskriva hur författare använder lånar in många olika delar för att få ihop en berättelse. Historien behöver en anledning till att ge sig av (missväxt), men samtidigt känslan av att ge sig ut på något helt okänt (måste ske innan emigrationen tar fart på allvar). Mobergs lösning: Förlägga 1867-69:s missväxt till 1848-49. Boken är äkta, inte sann.

Fast med det sagt, så är jag glad att du ställde frågan och att den besvarades. Och att jag på köpet fick en datering till sockenmagasinen. Trodde att det var en något äldre företeelse.

/Håkan

[a81]

Några saker som jag tycker att Moberg beskrivit lite konstigt:

1. Varför kallas huvudpersonen "Karl-Oskar"? Ingen (kanske någon såklart) stavade Karl med K i mitten av 1800-talet. Bindestreck är än mer fel, förekom väl knappt förrän på 1930-talet. Han borde ha hetat "Carl Oscar".

2. "Karl-Oskar" upplevs (vad jag minns) som lite väl progressiv och sekulär för att vara en småländsk småbonde omkring 1850.

3. Även om "Karl-Oskar" med familj var skuldsatta och hade en liten gård, så skulle de som bondefamilj ändå ganska klart ha varit på den övre halvan i samhället socioekonomiskt sett. Misären skulle ha varit mycket djupare bland backstugstittare, statdrängar, många torpare, etc. Ser man på svälten på 1860-talet så drabbades de som var lite utanför samhället extra hårt, alltså t.ex. de som led av psykisk sjukdom och inte orkade söka hjälp, de som bodde mycket avsides i Norrlands inland, de som hade ett kriminellt förflutet och inte var så sugna att söka nödhjälp hos länsman, etc.

[ERland]

Några saker som jag tycker att Moberg beskrivit lite konstigt:

1. Varför kallas huvudpersonen "Karl-Oskar"? Ingen (kanske någon såklart) stavade Karl med K i mitten av 1800-talet. Bindestreck är än mer fel, förekom väl knappt förrän på 1930-talet. Han borde ha hetat "Carl Oscar".

Namnet skrivs inte med bindestreck i romanerna, utan "Karl Oskar".
Men du tycks ha rätt angående K och C. I första upplagan an Nordisk Familjebok, som gavs ut 1876-99, finns inte uppslagsordet Karlsson (eller Karlson), däremot Carlsson, och Andersson, Johansson m.fl. De historiska kungarna skrevs dock redan i denna som Karl, inte Carl, så förändringarna var på gång, och i andra upplagan (1904-26) finns det folk under uppslagsordet Karlsson.

2. "Karl-Oskar" upplevs (vad jag minns) som lite väl progressiv och sekulär för att vara en småländsk småbonde omkring 1850.

Jag vet inte det jag. Han var ju en trogen kyrkobesökare hemma i Småland. Men lite upprorisk var han till sin läggning. Det var han nog inte ensam om.

3. Även om "Karl-Oskar" med familj var skuldsatta och hade en liten gård, så skulle de som bondefamilj ändå ganska klart ha varit på den övre halvan i samhället socioekonomiskt sett. Misären skulle ha varit mycket djupare bland backstugstittare, statdrängar, många torpare, etc. Ser man på svälten på 1860-talet så drabbades de som var lite utanför samhället extra hårt, alltså t.ex. de som led av psykisk sjukdom och inte orkade söka hjälp, de som bodde mycket avsides i Norrlands inland, de som hade ett kriminellt förflutet och inte var så sugna att söka nödhjälp hos länsman, etc.

Det var knappast de allra fattigaste som utvandrade, i alla fall i inte i det tidigaste skedet. Om inte annat skulle de allra fattigaste inte kunnat bekosta överfarten. Det var de mer driftiga, som sökte en (som de hoppades) bättre framtid. Från mina hemtrakter, närmare bestämt Bjurtjärn och Karlskoga, var det ett stort sällskap som utvandrade på 1850-talet, och bland dessa fanns rätt välbärgade bönder, som hoppades på guld och gröna skogar. Tyvärr dog många av dem i kolera vid framkomsten. Jag kan tänka mig att Moberg kände till dessa och delvis använde dem till förlaga till böckernas sällskap.
Sen utvandrade ju en del av religiösa skäl. Erik Jansson och hans anhang utvandrade redan 1846.

[a81]

Jo, håller egentligen med. Det var länge sedan jag läste Utvandrarna och såg filmen (den gamla, inte sett den nya), men jag tänker ändå att han framstår som lite mer progressiv och rebellisk än hur jag tänker mig en självägande bonde omkring 1850.

Ska man dra en parallell till dagens samhälle, så är väl Karl Oskar med familj den där högbelånade medelinkomsttagarfamiljen som får problem när ena föräldern blir av med jobbet, räntorna stiger och inflationen gör att dyrare.

[Markus Holst]

Progressiv och rebellisk är nog en bra sammanfattning av dem som emigrerade. Det var trygghetsdyrkarna som blev kvar och entreprenörerna som reste. Tror jag.

[Hans]

Det gäller även idag. Vi modiga har emigrerat och tråkmånsarna blev kvar.

Skämt åsido så visst krävs det lite extra för att rycka upp bopålarna efter det vi blev jordbrukare.

MVH

Hans

[dersa]

Moberg var en författare som ville skriva en fängslande historia, han hämtade så klart lite här och lite där för att beskriva några skeenden, precis som moderna författare gör, med den skillnaden att flera av moderna författare ofta hämtar saker, händelser osv från flera hundra år?

[cats]

Fast med det sagt, så är jag glad att du ställde frågan och att den besvarades. Och att jag på köpet fick en datering till sockenmagasinen. Trodde att det var en något äldre företeelse.

/Håkan

Besluten om sockenmagasinen kom redan i slutet av 1600 som ett resultat av de svåra svältåren i slutet av det århundradet. Men på grund av bland annat Stora ofreden blev det beslutet om sockenmagasin inte implimenterat förrän i mitten på 1700 och framåt. Lite ojämnt i olika socknar.