Svenska rustningar 1790-1809

[koroshiya]

Jag tänkte vi kunde ha en tråd om dessa, och kanske hur det såg ut när finska kriget började.

Orsaken till att jag kom att tänka på det här är den stora skillnaden i antalet skepp som byggdes under Gustav IIIs regeringstid, jämfört med senare. Räknar jag rätt byggdes det från 1774 till 1788 runt 17 linjeskepp och 14 fregatter. Förutom det byggdes skärgårdsfregatter och andra skepp till skärgårdsflottan. Men från 1790 till 1809 verkar det bara ha byggts ett linjeskepp och två fregatter, och skärgårdsflottan verkar inte heller ha fått särskilt många nya båtar eller skepp.

Vad berodde det på?

Gustav III fick pengar från Frankrike och hans krig var dyrt, men kan det verkligen förklara hela skillnaden?

Spontant tänker jag att Karl XIII förmodligen inte alls var lika intresserad av det krigiska, och kanske inte Gustav IV Adolf heller, som ju ändå blev myndig redan 1796.

Kanske fanns det en allmän uppfattning om att det inte behövdes så mycket, om de styrande inte längre var intresserade av några krigiska äventyr? Helt klart fanns det tidigt en opposition mot Gustav III, och minnet av hans krig kan ha gjort dem mer benägna till att inte sätta för stora leksaker i händerna på Gustav den IV Adolf, men jag vet inte.

Tror ni det hade gjort någon skillnad ifall Gustav III inte hade startat krig, och kanske att han hade kunnat styra på ett sätt som gör att han inte blir skjuten? Rent teoretiskt skulle han ha kunnat vara kung 1808, då han borde ha varit 62 år gammal, om jag räknar rätt.

Skriv gärna också om arméns utveckling, och politik och samhälle.

[StefanZ]

För ordningens skull, varför nämner du Karl XIII? Han var ju inte aktuell vid den tidsperioden, han kom först strax efter, när Gustav IV avpolletterades.

Även om han iofs var säkerligen fredlig, men han har ingenting med den nämnda rustningen eller brist på den att göra.

[koroshiya]

För ordningens skull, varför nämner du Karl XIII? Han var ju inte aktuell vid den tidsperioden, han kom först strax efter, när Gustav IV avpolletterades.

Även om han iofs var säkerligen fredlig, men han har ingenting med den nämnda rustningen eller brist på den att göra.

Han var förmyndare för Gustav IV Adolf.

[von Adler]

Rustningarna, Gustav IIIs olika äventyr och framförallt hans krig mot Ryssland kostade stora summor pengar. Gustav IV Adolf var en av de mest sparsamma och ekonomiskt sinnade monarker vi haft, helt i klass med Karl XI eller Gustav I.

Kring år 1800 hade svenska staten ungefärliga årliga inkomster på 6,5 miljoner riksdaler banco och av det vanligtvis ett överskott på mellan 0,4 och 0,6 miljoner riksdaler. Gustav III hade finansierat sin flotta och många andra äventyr med franska subsidier, lån och massiv inflatorisk utgivning av pappersvaluta, vilket man fortsatte med tills man gjorde en reform 1803 och i princip avskrev pappersvalutans värde och löste in den till marknadsvärde (omkring en fjärdedel till en tredjedel av det tryckta värdet på sedlarna). Den utgivna valutan uppgift till lite över 20 miljoner daler, för vilket det inte fnans någon som helst täckning. Sparsamhet och ekonomiska reformer var vad som stod på schemat. Förutom valutareform, vilket till slut skapade stabilitet genomfördes en lång rad liberaliseringar i merkantilistisk politik, reduceringar av subsidier och skattelättnader för diverse industrier som inte kunde bära sig själva och man startade en omfattande restrukturering och effektivisering av jordbruket med enskfitet och flerskiftet. Man gjorde också insatser för att samla och reducera kostnaderna för skulderna, med att ta enhetliga och säkra lån i London, Mecklemburg, Antwerpen och Amsterdam till lägre ränta. På så vis pantsattes Wismar för ett lån på 1,25 miljoner daler.

Trots det började man finska kriget med en statsskuld på lite över 6 miljoner daler, och själva kriget kostade 23 miljoner. När Karl XIV Johan 1812 beslöt sig att gå emot Frankrike var statsskulden på kring 30 miljoner daler, en intern tredjedel som han personligen betalade med hjälp av pengarna från Guadeloupe (9,2 miljoner daler) och två externa tredjedelar som man helt enkelt vägrade betala.

Det fanns helt enkelt väldigt lite pengar att rusta för 1790-1808 och man prioriterade att försöka beta av den enorma statsskulden och få ordning i valutan för att kunna rusta i framtiden vid behov.

[koroshiya]

Tack von Adler, det att Gustav III fick franska pengar och att staten var skuldsatt kände jag till, men knappast något om tiden efter.

Har du något boktips om Gustav IV Adolfs regering? Det hade varit intressant att läsa mer.

[pgup]

Tveksamt om en amatör som jag kan bidra med nåt. Var det inte så att Gustav III:s ryska krig bidrog mycket till att Ankarström (och de sammansvurna) bestämde sig för att mörda Gustav III när Ankarström såg avrättningen av anjalamannen Hästesko och att Ryssland såg Sverige och Sveaborg som ett hot mot S:t Petersburg så de ville ha en ordentlig skyddszon.

[koroshiya]

Vet inte om det direkt finns några bekännelser eller så, men det verkar uppenbart att kriget och dess olika result var en mycket viktig faktor. Han blev ju skjuten bara sju månader efter fredsslutet.

Jag ska också passa på att hälsa dig välkommen hit

[FredH]

Gustav III gick ganska hårt åt adeln generellt. Drev ut dem från rikssalen vid riksdagen, gjorde det möjligt för ofrälse att inneha vilket ämbete som helst samt att ofrälse skulle kunna köpa frälsemark. Så han arbetade ganska hårt på att trycka undan adelns privilegier bl.a. till förmån för han själv som enväldig kung.