Förbättringar för engelska arbetare?

[ERland]

Jag har sett uppgifter om att de engelska arbetarna fick det mycket bättre under senare delen av 1800-talet. Vari bestod dessa förbättringar? Hur mycket högre standard hade en genomsnittlig engelsk arbetare år 1900 jämfört med 1850?

[Amund]

Det började redan 1802 med den första av de så kallade Factory acts som i första hand reglerade arbetstiderna. The Factory Act of 1847 kunde slutligen fastslå 10-timmars arbetsdag inom textilindustrin, något som senare utsträckte sig till andra sektorer. Innan dess hölls barn från fattighuset ofta fängslade i fabriken och tvingades arbeta 14-15 timmar om dygnet. Vad gäller löner och priser var det mesta starkt reglerat under denna tid, det då vetenskapliga idealiska löneläget ansågs ligga nere existensminimum, men man kan tänka sig att när landet fick konkurrens från främst Tyskland och USA och även tappade sin industriella dominans under 1800-talets andra halva så bör reallönerna ha pressats uppåt.

Man bör också komma ihåg att Storbritannien var ensamma om att under hela 1800-talets första halva ha en arbetarklass enligt vår moderna definition.

[Markus Holst]

Jag läste i någon stans att någon gång under 1800-talet började fabrikörerna se arbetarna som potentiella kunder och förstod att med mera lön och fritid skulle de konsumera mer av de produkter de tillverkade. Jag skall se om jag kan hitta texten. Hur som är väl det lite samma utveckling vi ser idag i Kina, där allt mer av produktionen konsumeras inom landet i takt med att löner och välstånd ökar.

[tyskaorden]

Det började redan 1802 med den första av de så kallade Factory acts som i första hand reglerade arbetstiderna. The Factory Act of 1847 kunde slutligen fastslå 10-timmars arbetsdag inom textilindustrin, något som senare utsträckte sig till andra sektorer. Innan dess hölls barn från fattighuset ofta fängslade i fabriken och tvingades arbeta 14-15 timmar om dygnet. Vad gäller löner och priser var det mesta starkt reglerat under denna tid, det då vetenskapliga idealiska löneläget ansågs ligga nere existensminimum, men man kan tänka sig att när landet fick konkurrens från främst Tyskland och USA och även tappade sin industriella dominans under 1800-talets andra halva så bör reallönerna ha pressats uppåt.

Man bör också komma ihåg att Storbritannien var ensamma om att under hela 1800-talets första halva ha en arbetarklass enligt vår moderna definition.

I alla fall till 1830-talet då Belgien började industrialiseras som första land på kontinenten.

[koroshiya]

Det började redan 1802 med den första av de så kallade Factory acts som i första hand reglerade arbetstiderna. The Factory Act of 1847 kunde slutligen fastslå 10-timmars arbetsdag inom textilindustrin, något som senare utsträckte sig till andra sektorer. Innan dess hölls barn från fattighuset ofta fängslade i fabriken och tvingades arbeta 14-15 timmar om dygnet. Vad gäller löner och priser var det mesta starkt reglerat under denna tid, det då vetenskapliga idealiska löneläget ansågs ligga nere existensminimum, men man kan tänka sig att när landet fick konkurrens från främst Tyskland och USA och även tappade sin industriella dominans under 1800-talets andra halva så bör reallönerna ha pressats uppåt.

Man bör också komma ihåg att Storbritannien var ensamma om att under hela 1800-talets första halva ha en arbetarklass enligt vår moderna definition.

Om man ser på genomsnittlig arbetstid verkar det som att britterna låg före resten av Europa, och att deras arbetsvecka var kortare fram till första världskriget. Man kan väl tänka sig att deras industrier var mer produktiva och att de hade råd med det.

I det du länkar till kan man se att det ganska snart dyker upp lagar om lördagen, att det bara skall vara en halvdag. Enligt någon gissning kom man fram till den lösningen därför att många arbetare annars inte dök upp på måndagen. Så enligt den anekdoten skall det vara någon form av kompromiss.

Halvdagen på lördag sägs i vissa böcker vara mycket viktig för fotbollens framväxt, både att man kunde träna, och gå och kolla på match på eftermiddagen.

[Amund]

Det började redan 1802 med den första av de så kallade Factory acts som i första hand reglerade arbetstiderna. The Factory Act of 1847 kunde slutligen fastslå 10-timmars arbetsdag inom textilindustrin, något som senare utsträckte sig till andra sektorer. Innan dess hölls barn från fattighuset ofta fängslade i fabriken och tvingades arbeta 14-15 timmar om dygnet. Vad gäller löner och priser var det mesta starkt reglerat under denna tid, det då vetenskapliga idealiska löneläget ansågs ligga nere existensminimum, men man kan tänka sig att när landet fick konkurrens från främst Tyskland och USA och även tappade sin industriella dominans under 1800-talets andra halva så bör reallönerna ha pressats uppåt.

Man bör också komma ihåg att Storbritannien var ensamma om att under hela 1800-talets första halva ha en arbetarklass enligt vår moderna definition.

I alla fall till 1830-talet då Belgien började industrialiseras som första land på kontinenten.

Ja Belgien var undantaget. Man hade de rätta strukturella förutsättningarna och kunde i viss mån undgå det brittiska exportförbudet av industriella maskiner, och emigration av know-how kunde man inte förbjuda.

[Amund]

Halvdagen på lördag sägs i vissa böcker vara mycket viktig för fotbollens framväxt, både att man kunde träna, och gå och kolla på match på eftermiddagen.

Tack för den - intressant om det finns ett samband.

Om man ser på genomsnittlig arbetstid verkar det som att britterna låg före resten av Europa, och att deras arbetsvecka var kortare fram till första världskriget. Man kan väl tänka sig att deras industrier var mer produktiva och att de hade råd med det.

Nej industriell effektivitet har inte varit en brittisk paradgren sedan de fick konkurrens utan deras fördelar har nog legat mer på att man varit ett finansiellt centrum, sjöfart och kommunikationer. Både Tyskland och USA passerade ganska snabbt Storbritannien, mycket beroende på att dessa länder kunde dra nytta av de brittiska erfarenheterna istället för att köra på med gammal teknik.

[koroshiya]

Nej industriell effektivitet har inte varit en brittisk paradgren sedan de fick konkurrens utan deras fördelar har nog legat mer på att man varit ett finansiellt centrum, sjöfart och kommunikationer. Både Tyskland och USA passerade ganska snabbt Storbritannien, mycket beroende på att dessa länder kunde dra nytta av de brittiska erfarenheterna istället för att köra på med gammal teknik.

Det var en bra iakttagelse. Kanske var det bara så att industrialismen var avsevärt mer utbredd i Storbritannien, plus de fördelar du nämner.

Många andra länder - liksom Tyskland - kände också att det fanns ett behov för "catching up", vilket kanske kan ha påverkat situationen.

[Amund]

Ja Storbritannien kallades länge för "Världens verkstad", en benämning som inte längre gällde när de fick konkurrens och det är som sagt inte alltid en fördel att vara först - Exempelvis var det brittiska järnvägsnätet omodernt när konkurrenterna började bygga sina, allt från vagnar till banvallar var underdimensionerade. En annan starkt bidragande faktor till deras tillbakagång var att man inte insåg behovet av ett utbildningssystem. Både USA och Tyskland anpassade skolor och universitet för att möta den nya teknologins krav och utbildning var ofta kostnadsfri för att dra till sig alla landets förmågor. Ett skolboksexempel är den tyska kemiska industrin men även den elektriska där Tyskland nästan alltid varit ledande. I Storbritannien infördes något så basalt som obligatorisk skolgång inte förrän så sent som 1876.

[ERland]

Men kan man då säga att en genomsnittlig engelsk arbetare år 1900 hade det någorlunda drägligt?

[a81]

BNP per capita var ungefär 1,5 gånger högre i Storbritannien än i Sverige år 1900, men jag vet inte hur mycket det speglade verklig standard. Skillnaden lär delvis ha berott på att fler lönearbetade i Storbritannien, medan Sverige fortfarande var ett ganska agrart samhället vid sekelskiftet 1900 med mycket självhushållning.

Jag tror ändå att en arbetare hade det bättre i Storbritannien än i Sverige. Ett viktorianskt radhus för arbetare hade ofta 3-4 rum och kök, men med små rum, kanske 60-70 m2. Visst kunde lite mera välbeställda arbetare i Sverige ha liknande standard, men många bodde avsevärt trängre, 1-2 rum och kök (40-60 m2?). Å andra sidan hade antagligen de flesta svenska arbetare finare omgivningar, bättre möjligheter till odling, ofta möjlighet att hälsa på släktingar på landet, etc. Troligen hade den svenska arbetaren också något högre utbildningsnivå. Allmän folkskola infördes en generation tidigare i Sverige jämfört med Storbritannien.

Allmän rösträtt för män infördes på 1880-talet i Storbritannien (har jag för mig), så alla manliga arbetare fick rösta i Storbritannien 1900, medan bara mera välbetalda svenska arbetare hade rösträtt 1900, gissningsvis snickare, metallarbetare och liknande.

[ERland]

Tack för dessa intressanta fakta a81. Standarden för både engelska och svenska arbetare omkring år 1900 var alltså inte helt outhärdlig. Man dock gissa att arbetsmiljön inte var så bra. Jag antar också att de lägenheter du nämner knappast hade rinnande vatten, för att inte tala om varmvatten, dusch/bad och toalett, och elektricitet fanns väl på den tiden knappt ens i högre ståndshem.

[von Adler]

BNP per capita var ungefär 1,5 gånger högre i Storbritannien än i Sverige år 1900, men jag vet inte hur mycket det speglade verklig standard. Skillnaden lär delvis ha berott på att fler lönearbetade i Storbritannien, medan Sverige fortfarande var ett ganska agrart samhället vid sekelskiftet 1900 med mycket självhushållning.

Jag tror ändå att en arbetare hade det bättre i Storbritannien än i Sverige. Ett viktorianskt radhus för arbetare hade ofta 3-4 rum och kök, men med små rum, kanske 60-70 m2. Visst kunde lite mera välbeställda arbetare i Sverige ha liknande standard, men många bodde avsevärt trängre, 1-2 rum och kök (40-60 m2?). Å andra sidan hade antagligen de flesta svenska arbetare finare omgivningar, bättre möjligheter till odling, ofta möjlighet att hälsa på släktingar på landet, etc. Troligen hade den svenska arbetaren också något högre utbildningsnivå. Allmän folkskola infördes en generation tidigare i Sverige jämfört med Storbritannien.

Allmän rösträtt för män infördes på 1880-talet i Storbritannien (har jag för mig), så alla manliga arbetare fick rösta i Storbritannien 1900, medan bara mera välbetalda svenska arbetare hade rösträtt 1900, gissningsvis snickare, metallarbetare och liknande.

1866 hade c:a 25% av männen rösträtt till andra kammaren. Eftersom förmögenhets- och inkomstkraven inte uppdaterades och en långsam inflation pågick så fick en större och större andel av männen rösträtt. Innan rösträttsreformen 1909 som tog bort inkomst- och förmögenhetskrav för att rösta till andra kammaren hade c:a 50% av männen rösträtt. Efter reformen hade ungefär 70% rösträtt - detta då man var tvungen att ha vandelsbetyg från prästen, inte ha skatteskulder och ha gjort sin värnplikt.

[a81]

Tack för dessa intressanta fakta a81. Standarden för både engelska och svenska arbetare omkring år 1900 var alltså inte helt outhärdlig. Man dock gissa att arbetsmiljön inte var så bra. Jag antar också att de lägenheter du nämner knappast hade rinnande vatten, för att inte tala om varmvatten, dusch/bad och toalett, och elektricitet fanns väl på den tiden knappt ens i högre ståndshem.

Framför allt var arbetstiderna hemska, 55-60 timmars arbetsvecka, alltså gissningsvis omkring 10 timmar/dag måndag-fredag, lite kortare arbetsdag på lördagen, ledig söndag, noll semesterdagar. I arbetarklassen hade man ofta inte råd att låta hustrun vara hemmafru, utan hon arbetade i viss mån också, men jag gissar att det oftast handlade om deltidsarbete, exempelvis städning. Barnomsorg fanns bara i mycket begränsad omfattning (och var väl i så fall inriktad mot de som hade störst behov, exempelvis änkemän med småbarn), så jag gissar att arbetarkvinnorna delvis turades om att se efter varandras barn. I praktiken såg nog ofta äldre barn efter de yngre.

[masase]

Tack för dessa intressanta fakta a81. Standarden för både engelska och svenska arbetare omkring år 1900 var alltså inte helt outhärdlig. Man dock gissa att arbetsmiljön inte var så bra. Jag antar också att de lägenheter du nämner knappast hade rinnande vatten, för att inte tala om varmvatten, dusch/bad och toalett, och elektricitet fanns väl på den tiden knappt ens i högre ståndshem.

Tjolöholmsslott byggdes i sekelskiftet och en av nyheterna där var elektricitet. Elektrifieringen av Sverige tog fart under det kommande årtionden och var inte slutförd förrän på 60-talet.

Intressant info: https://historia.vattenfall.se/stories/ ... trifiering