Missväxtåren på 1860-talet - dåligt väder eller??

Diskussioner kring händelser under revolutionernas & imperialismens tid.
Skriv svar
Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 9 april 2002, 11:10

Missväxtåren på 1860-talet - dåligt väder eller??

Inlägg av Stefan » 21 februari 2011, 10:30

En liten avknoppning från Övrig historia.

Ett vittnesmål som jag återger:
"Jag läste en gamling berätta i Lidköpingsbygden om sin farfar som var torpare i mitten av 1850 talet nära egendomen Stola, nämnd i det tidigare inlägget. Skörden slog fel flera år på 1860-talet, men denna torparfamilj klarade sig bra. Hur då?
Jo, grevinnan på Stola (Louise Piper) tillät - ja uppmuntrade och uppmanade dem att göra i ordning släntarna på bergsskrevor tillhöriga Stola. Sagt och gjort, efter några dagars arbete fick de fram ett antal små men fungerande jordplättar (det fanns spår att de varit i bruk under medeltiden). Hon hjälpte dem därefter att få tag i utsäde via Hushållningssällskapet.
Och de fick flera tunnor potatis det året. Nästa år fick de flera säckar råg. Detta var givetvis skillnaden mellan drägligt existens och ren svält för dem under dessa år...
(Nu kan man fråga sig hur kunde de få flera tunnor potatis från pytte små åkerlappar mitt under missväxtåren - men det är en annan fråga. Kanske så att missväxten berodde delvis på överanvändning och utsugning av jord??)."

Som sagt. Det antas ha varit missväxtår, men den familjen fick påfallande bra skörd på dessa marginella åkerlappar.

Så en fundering. Det var kanske inte vädret som var extremt dåligt, det var kanske något slags jordbrukskris av annat slag. Säg att gödningen kraschade av någon anledning. Eller det nyss genomförda skiftet fungerade illa - säg att man odlad samma sak på samma jord flera år i rad...
Nåt var det iaf, och jag är inte säker på att det var enbart vädret.

Vad säger ni andra??

Användarvisningsbild
millgard
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 3790
Blev medlem: 23 mars 2007, 16:36
Ort: Luleå

Re: Missväxtåren på 1860-talet - dåligt väder eller??

Inlägg av millgard » 21 februari 2011, 10:39

Jag säger att 1867 gått till historien som "ett satans år" av en anledning... Snön låg kvar långt in i sommaren, tex körde ett bröllopsfölje över Storsjöns is på midsommarafton och det finns ett rätt känt tidigt foto från en sjösättning av ett fartyg i Härnösand strax före midsommar. Där ser man djupa snödrivor nämligen.

Eftersom frosten kom redan i mitten av juli blev det tufft med skörden om man säger så. I stort sett hela Norrland blev drabbat, och de som kunde lämnade bygderna för att söka sin utkomst söderut, tex kom många jämtlänningar till Hälsingland, som inte drabbats lika mycket alls av kylan. Då blev det stort överskott av arbetskraft och det är en av anledningarna till träslotten... (en annan är pengar från linet).

Den svenska staten förstod väldigt sent vidden av katastrofen i Norrland, och hjälpsändningar kom igång sent och/eller i alldeles för liten grad. 1868 blev också ett tufft år, men eftersom det i princip inte blev någon skörd alls 1867 hade man inget att överleva vintern med, och inget utsäde fanns heller att så våren 1868. Då rök alla husdjur och i inlandet blev barkbröd basfödan tillsammans med smågnagare, kvanne, tolta, olika lavar osv.



"Dåligt väder" innebar något helt annat på den tiden, kanske värt att reflektera över när vi idag klagar på att elpriset blir högre under några månader.

Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 9 april 2002, 11:10

Re: Missväxtåren på 1860-talet - dåligt väder eller??

Inlägg av Stefan » 23 februari 2011, 08:05

Tack Millgard för svaret.
Men vad skall det här vittnesmålet betyda då? Dvs bra skörd mitt i missväxttider?

Vi kan givetvis göra det lätt för oss och avfärda saken med att det blev ett minnesfel i något led, och det inte alls var något hungersår, utan helt enkelt en fattig torparfamilj som fick oegentyttlig hjälp av den varmhjärtade godsägaren i trakten, Louise Piper-Hamilton. *
Men det är ingen sport.





* Anm. Det är jag som skapar epitafum över grevinnan Louise Piper-Hamilton. Sagesmannen talade enbart om en namnlös grevinna. Dessutom vid en tid när egendomen ifråga var obebodd. Dvs, ägaren residerade nån helt annanstans.

Användarvisningsbild
Olof Trätälja
Utsparkad
Inlägg: 1456
Blev medlem: 16 april 2006, 09:36
Ort: Sverige

Re: Missväxtåren på 1860-talet - dåligt väder eller??

Inlägg av Olof Trätälja » 23 februari 2011, 08:20

Det kan vara en konstruerad historia utifrån hur man borde ha gjort också. Jag tror att det är en ganska utbredd uppfattning bland bönder att man kan få bra skördar på en åker som legat i träda mycket länge just genom att första året odla potatis och därefter något annat innan åkern blir utaramad igen.

Detta borde alltså ha varit ett möjligt sätt att undvika enstaka svältår. Dvs (och detta är det viktiga) om man på förhand kunnat veta vilka år det skulle bli missväxt. -Men det kunde man ju inte !
-----------
Ett enda är det visa, det vill och vill inte kallas vid namnet Zeus. -Herakleitos

Användarvisningsbild
Sarvi
Medlem
Inlägg: 5929
Blev medlem: 25 mars 2002, 09:00
Ort: Sverige

Re: Missväxtåren på 1860-talet - dåligt väder eller??

Inlägg av Sarvi » 23 februari 2011, 09:05

Det finns faktisk rätt så detaljerade beskrivningar av årsväderleken för varje enskilt år och län i de ”Befallningshavandes femårsberättelser” som finns för varje län. Länstyrelsen ingav dessa rapporter om högt och lågt i länet och däribland väder, speciellt då med avseende på dess betydelse för jordbruket. För 1860-talet kan vi då för Skaraborgs läns del läsa följande (ej korrekturlästa) text:
Afseende å årsväxt och väderleksförhållanden under hvarje särskildt år i femårsperioden får Landshöfdinge-Embetet i underdånighet afgifva följande, i korthet affattade redogörelse:
På sätt i senast afgifna Femårsberättelse för Länet omförmäles, var hösten år 1860 mera än vanligt regnig och våt, så att höstsådden ej i behörig ordning kunde verkställas. Mera än en tredjedel och nära hälften af den till höstutsäde afsedda jord blef obesådd och innan marken hann tillfrysa föll snö, som ofördelaktigt inverkade på brodden. Efter vårsådden år 1861 inträffade snö, yrväder och frost och senare hälften af Maj var kall och torr, hvilket fortfor större delen af Juni. Den i följd af samtliga dessa missöden tynande växtligheten upphjelptes dock i Juli och Augusti månader af välgörande regnskurar, och ehuru nederbörden temligen ihärdigt fortsatte in i September, lyckades man dock under mellanstunder af klar luft temligen väl inberga grödan, så att den, med afseende dera, att Länets hufvudsäden bestå af råg och hafre, i sin helhet blef bättre, än man väntat och kunde betecknas såsom ej fullt medelmåttig. Potatis, den hufvudsakligast odlade rotfrukten, gaf god skörd 8:e à 9:e kornet men visade stark benägenhet för torröta. En temligen rik andra skörd af foderväxter ökade höförrådet, så att grässkörden uppskattades vara medelmåttig och i allmänhet af god beskaffenhet. Höstsådden försiggick i Augusti och September under gynnsam väderlek och å betydligt större areal än nästförutgångna året. Ej ofta inträder något år med väderleksförhållanden så gynnsamma för växtligheten, som år 1862. Den vackert uppkomna brodden gömdes tidigt af ett skyddande snötäcke, som länge låg qvar och sedermera i April månad hastigt upptinade under en blid och mild vår. I följd af dessa för växtligheten välgörande förhållanden utvecklade sig gräs och sädesväxter på det kraftigaste, och ljumma regnskurar i Maj stärkte landtmannens hopp om rik afkastning af fälten. Juni kom likväl med förändring. Nästan oafbrutet regn med köld och blåst under berörda månad förmörkade de glada utsigterna. Juli var mindre regnig, men kall, och först i Augusti inträdde åter värma, nu åtföljd af blåst; I September inträffade lindrig frost, som likväl icke skadade grödan. Hafrens mognad påskyndades tvertom deraf, och då bergningsvädret blef fördelaktigt, kom säden i temligen godt skick i ladorna. Afkastningen var fullt medelmåttig och grässkörden var ymnig. I följd af olika väderleksförhållanden i särskilda delar af Länet, blef höstsådden mera eller mindre väl verkställd, och snigel samt mask gjorde flerestädes skada å brodden. Vintern år 1863 omvexlade med töväder och barfrost, så att marken endast undantagsvis täcktes af snö till skydd för de späda sädesplantorna. Grödan hade likväl i allmänhet på våren ett vackert utseende, som ännu mera förhöjdes af varma och för växtligheten gynnsamma dagar i Mars och April. I slutet af April inträdde emellertid kylig luft med blåst, som varade hela Maj, hvarunder såväl höst- som vårsäd angrepos af frost och blefvo åkertunna, särdeles på högländta trakter och styf lerjord, eller illa afdikad mark. Landtmannens förhoppningar, sålunda nära att svikas, lifvades åter af den mer än vanligt fördelaktiga, med milda regn och värma omvexlande, väderleken i Juni och första hälften af Juli. Väderleken blef väl sedermera torr och kall till i början af Augusti, men då inträdde högre temperatur och i slutet af månaden åtskilliga varma dagar, under hvilka regn tidtals föll. Sålunda upphjelptes åter den under Maj inåaad illa tilltygade grödan, hvilken, särdeles hvad potatiskålen och på flera ställen jemväl vårsäden angår, ytterligare skadats af stark frost nätterna till den 18 och 19 Juli. I början af September var väderleken kall, regnig och ostadig. Emellertid blef grödan temligen väl inbergad och betecknades såsom medelmåttig. Höstsådden verkställdes under regnig och föga tjenlig väderlek, men brodden visade sig dock temligen vacker. Härjningar å densamma af mask å sank och fet jord omtalades från flera orter. Vintern år 1864 var fattig på snö och omvexlande med töväder och blåst på dagarne, samt frost om nätterna, till men för årsväxten, som ännu mera tillbakasattes af den kalla, stormiga och på nattfroster rika våren, hvarunder höstsäden betänkligt förtunnades och den sent sådda vårsäden ämmades i sin tveckling. Värma, omvexlande med välgörande regn, ifrån början af Juni till medlet af Augusti, skänkte likväl åter lif och växtkraft åt åker och äng, så att, oaktadt stark frost nätterna till den 12 och 13 Augusti, hvaraf potatiskålen mycket skadades, samt derpå följande rå och regnig väderlek ända till Oktober månad, grödan, sedan skörden i sistnämnda månad gynnsamt försiggått, kunde uppskattas till mera än medelmåttig. Höet af god beskaffenhet lemnade fullt tillräcklig fångst. Höstsådden verkställdes under tjenlig väderlek och brodden uppkom jemn och vacker. På vintern 1865 bredde ett djupt snölager sitt täckelse öfver den förut väl frusna marken. Detta qvarlåg till April månad, då en mild och behaglig vår småningom och utan häftiga flöden upplöste snömassorna och möjliggjorde vårsådden under särdeles gynnsamma förhållanden, men i slutet af Maj inträdde kall, torr och blåsig väderlek, som varade till början af Juli och, i förening med flera svåra frostnätter de första dagarne af Juni, väsendtligen skadade grödan och i synnerhet verkade menligt på foderväxterna. I första hälften af Juli lifvades väl växtligheten något af värma, omvexlande med regn, men derefter inträdde stark torka. En brännande sol och en temperatur af stundom -J- 33 à 35% Celsius i skuggan bragte höstsäden till brådmognad samt förtunnade vårsäden, som stannade i växten. Regn, stundom åtföljdt af häftig blåst samt en mera tempererad värmegrad från slutet af Juli till den 20 Augusti, upphjelpte väl i någon mån hvete och rotfrukter, men kunde eljest föga verka till ökad frodighet hos åkerväxterna, hvilka dertill på några ställen nedslogos af hagelbyar. Värst led dock gräset, som, skadadt af frosten j Juni, dess egentliga utvecklingsperiod, sedermera icke synnerligt förkofrade sig, lemnande en afkastning, omkring en tredjedel à hälften mindre än i medelgoda år, helst stark torka i September gäckade förhoppningarne om en någorlunda tillfredsställande efterskörd. Detta år, otvifvelaktigt det kargaste under femårsperioden, var i afseende å skördebeloppet icke obetydligt under medelmåttan, hvarjemte den minskade fodertillgången tvingade landtmannen till en betydlig reduktion af ladugården, hvilket åter på den öfverfyllda marknaden vållade prisfall å kött, till förlust för producenten.
Nu övergår vi till nästa femårsberättelse:
Beträffande årsväxt och väderleksförhållanden får länsstyrelsen meddela följande:
År 1865 var hösten serdeles vacker och gynnsam för jordens beredning samt temperaturen i allmänhet mild till J;muari månads slut år 1866, då ymnig snö föll. Som emellertid marken dessförinnan ej hunnit nog tillfrysa och våren, sedan snön hunnit smälta undan, kom med kall och torr väderlek, skadades höstsäden, isynnerhet på styf lera och illa afdikad jord. Kall väderlek i April fördröjde vårsådden, som skedde i mindre tjenlig jord, och ehuru sedermera under Juni och Juli månader inträffad varm och fuktig väderlek förbättrade grödan, blef dock skörden, i anseende till ständiga strida regnskurar under hösten, som försenade bergningen och bragte isynnerhet vårsäden grodd och mältad i ladorna, endast medelmåttig. Höstsådden verkställdes ock senare än vanligt, i anseende till den starka nederbörden, och groningen hade knappast försiggått, innan stadig vinter inträdt. Vintren år 1867 omvexlade med köld och töväder och när snö föll, var marken ej tillräckligt undeifrusen. Rik på kalla regn och nattfroster var våren ända tills långt fram i Maj månad, då såväl höstsäden som den sent sådda vårgrödan tagit skada. Varmare dagar i Juni med milda regnskurar gjorde ej heller tillfyllest för att upphjelpa den svaga växtligheten, och när sedermera kall och regnig väderlek från medlet af Augusti månad, fördröjde sädens mognad och försenade bergningen samt starka nattfroster och snö i September skadligt inverkade på grödan, kunde denna efter verkställd skörd endast uppskattas såsom mindre ån medelmåttig. Höet gaf fullt medelmåttig afkastning af god beskaffenhet. Höstsådden verkställdes lyckligt ehuru sent och, af brist på utsäde, till mindre belopp än i vanliga år. Den uppkomna brodden såg lofvande ut när frost inträffade. Blidvinter i Februari och Mars månader år 1868 med solsken under dagarne och frost nattetid verkade menligt på höstsädena, hvilka ditintills varit höljda af ett tjockt snötäcke. I April månad vidtog en mild och varm väderlek, som fortfor tills i medlet af Maj och serdeles fördelaktigt inverkade på växtligheten; men en då börjad och nästan oafbrutet till de förste dagarne af Juli månad fortsatt, af blåst åtföljd torka förtunnade gräs- och sädesväxten, i det den beröfvade jorden dess näringskraft. Ett någorlunda ymnigt regn i början af Juli upphjelpte föga den tynande växtligheten och då sedermera torr väderlek ånyo inträffade och utan nämnvärdt afbrott fortfor till medlet af September samt derefter en fortsatt regntid inträdde under jemförelsevis låg temperatur och med 2:ne frostnätter till den 1 och 2 Oktober, så blef grödan i sin helhet mindre än medel-måttiff, ehuru potatisen gaf ovanligt rik skörd. Grässkörden uppgick till knappt hälften så mycket som i medelgoda år och då halratillgången var knapp, måste ladugårdarnes besättning betydligt minskas, till stor skada för jordbrukaren, serskildt med afseende på det genom marknadens öfverfyllnad förorsakade prisfallet på nötkreatur. Höstsådden skedde i god tid och väl beredd jord med godt utsäde. Brodden kom jemnt upp. 1869 års vinter var i allmänhet snöfattig. Senare delen af densamma samt våren var kall. I slutet af April inträdde varmare väderlek, som gynnade vårsådden, men under Maj samt en del af Juni månad hämmades växtligheten af serdeles kall och torr väderlek. I medlet af Juni föll ändtligen ett efterlängtadt regn, som fortsatte till midsommartiden, hvarefter värme med tidtals återkommande regnskurar befordrade grödans utveckling och mognad. Några starka frostnätter i början af September skadade väl potatisen, men verkade i öfrigt ej ofördelaktigt. Årsväxten bedömdes såsom mera än medelmåttig, nära god och grässkörden var ymnig till stor fördel för de decimerade ladugårdarne. Höstsådden försiggick under fördelaktiga väderleksförhållanden och utsädet var godt. Vintren år 1870 var ej missgynnande för höstsäden. Våren kall och bitande, verkade menligt på åker och äng, men en varm och skiftesvis af regn gynnad sommar återupphjelpte hvad våren skadat, och skörden blef mera än medelmåttig, nära god, fastän frostnätter i senare hälften af Augusti och början af September verkade ofördelaktigt på potatiskålen och hindrade denna rotfrukts fullständiga utveckling. Vallarne gåfvo andra skörden och gräsgrödan var af god beskaffenhet samt fullt tillräcklig för behofvet.
Vill man ha mer detaljerade uppgifter om skörd, grödor, åkerbruk, växelbruk, mm kan man lämpligen själv läsa i respektive publikation:

Befallningshavandes femårsberättelse Skaraborgs län 1860-1865
Befallningshavandes femårsberättelse Skaraborgs län 1866-1870

Om jag får komma med en spekulation, så är det inte omöjligt att småskalig potatisodling i moränfyllda, väldränerade och skyddade bergskrevor under blöta och kalla år kunde ge bättre utbyte än odling på den styva och svårdränerade leran som utgör större delen av åkermarken på Kållandsö. Men det är ren spekulation och det kan helt enkelt vara så att vissa år (t.ex. år 1868) råkade vara gynnsamma för potatis men inte för spannmål.

Användarvisningsbild
millgard
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 3790
Blev medlem: 23 mars 2007, 16:36
Ort: Luleå

Re: Missväxtåren på 1860-talet - dåligt väder eller??

Inlägg av millgard » 23 februari 2011, 09:28

De stora missväxtområdena var främst i Norrland.

Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 9 april 2002, 11:10

Re: Missväxtåren på 1860-talet - dåligt väder eller??

Inlägg av Stefan » 23 februari 2011, 11:10

Sarvi skrev:Om jag får komma med en spekulation, så är det inte omöjligt att småskalig potatisodling i moränfyllda, väldränerade och skyddade bergskrevor under blöta och kalla år kunde ge bättre utbyte än odling på den styva och svårdränerade leran som utgör större delen av åkermarken på Kållandsö.
Jag köper den spekulationen. Det förutsätter väl också att grevinnan hade bättre näsa för praktiskt jordbruk än man i vanligen tror om fruntimmer i allmänhet, och grevinnor i synnerhet.

Men eftersom Louise Piper Hamilton bevisligen var både förnuftig och handlingskrafig - så tillskriver jag henne med varm hand alla dessa egenskaper, inklusive en stor portion sund bondförnuft.


Tack guys för denna här gemensamma analysen. :)

Användarvisningsbild
Sarvi
Medlem
Inlägg: 5929
Blev medlem: 25 mars 2002, 09:00
Ort: Sverige

Re: Missväxtåren på 1860-talet - dåligt väder eller??

Inlägg av Sarvi » 23 juli 2013, 08:46

Kom att tänka på den här gamla tråden när jag läste om det eländiga året 1867 på SMHI:s blogg. SMHI skriver om eländet i tre inlägg:

http://www.smhi.se/Bloggar/vaderleken/2 ... vi-kanner/

http://www.smhi.se/Bloggar/vaderleken/2 ... ellt-kall/

http://www.smhi.se/Bloggar/vaderleken/2 ... sekvenser/

Skriv svar