Jack the Ripper - Jack Uppskäraren

[Anders Nyman]

Det brukar ju pratas om var kännda personer ligger begravda. En tanke jag fick nu när jag satt och läste här,, vart ligger Jack Uppskäraren begravd?

[tyskaorden]

Hej tyskaorden,

Kul att du hörde Vetenskapsradion Historia på P1 - även om jag var mer nöjd med mitt framträdande i TV4 Nyhetsmorgon Halland Öresund. Jag funkar bäst i direktsändning. Men det var kul att reportaget fick så mycket programtid i etern.

Hade inte möjlighet att se dig i TV4, men tyckte allt att det var en gedigen insats i radion.

I ärlighetens namn ska sägas att jag knappast är den första att ha haft ambitionen att spräcka dessa otaliga myter och felaktigheter om Jack Uppskäraren - i England påbörjade åtskilliga researchers detta arbete redan för 20 år sedan.
Men för de flesta svenskar som inte är särskilt insatta i morden i East End lever myterna fortfarande i högsta välmåga, inte minst tack vare Hollywood. Jag har till och med stött på svenskar som tror att det är en uppdiktad figur och att morden är fiktiva.
Därför kändes det kul och fruktbart att skriva en grundbok i ämnet direkt ämnat för den svenska publiken, eftersom det var (till skillnad från i Storbritannien och USA, där det sedan slutet av 80-talet kommit ut ett tiotal böcker om året av skiftande kvalitet) som att utforska och presentera ett helt nytt område.

Ja det finns ju inte så mycket skrivet om Jack Uppskäraren på svenska. Sökte i Libris och förutom din bok fanns det några översättningar från engelskan samt Birgitta Leufstadius Jack the Rippers tredje offer, Jan-Ingvar Olsson Jack Uppskäraren och ett svenskt offer samt ett verk från 1889 med titeln Hwem är Jack uppskäraren? : Berättelse om den fasawäckande qwinnomord, som under loppet af trenne år blifwit begångna i stadsdelen Whiteschapel i engelska hufwudstaden London. Sedan en bok av Lars Forsell Jack Uppskäraren och andra visor tryckta i år, men den befattar sig nog inte så mycket med själva morden. Så nog kan man säga att din bok är ett välkommet tillskott.

[Marcus]

Jag har "The Complete History of Jack the Ripper" av Philip Sugden stående i bokhyllan, än så länge oläst, hur bedömmer du den boken?

/Marcus

[Glenn Lauritz Andersson]

Det brukar ju pratas om var kännda personer ligger begravda. En tanke jag fick nu när jag satt och läste här,, vart ligger Jack Uppskäraren begravd?

I Solna.

[Glenn Lauritz Andersson]

ja det finns ju inte så mycket skrivet om Jack Uppskäraren på svenska. Sökte i Libris och förutom din bok fanns det några översättningar från engelskan samt Birgitta Leufstadius Jack the Rippers tredje offer, Jan-Ingvar Olsson Jack Uppskäraren och ett svenskt offer samt ett verk från 1889 med titeln Hwem är Jack uppskäraren? : Berättelse om den fasawäckande qwinnomord, som under loppet af trenne år blifwit begångna i stadsdelen Whiteschapel i engelska hufwudstaden London. Sedan en bok av Lars Forsell Jack Uppskäraren och andra visor tryckta i år, men den befattar sig nog inte så mycket med själva morden. Så nog kan man säga att din bok är ett välkommet tillskott.

Ja, det enda översatta verken jag känner till förutom Patricia Cornwells eländiga verk är den svenska utgåvan av Rumbelows bok, men den översättningen är som sagt byggd på hans första engelska upplaga från 1975 och mycket vatten har runnit under broarna sedan dess i Ripperforskningen, och den känns knappast tillförlitlig idag, och innehåller också många felaktigheter som i senare böcker har rättats till. Lefustadius bok verkar mestadels fokusera på offret Elizabeth Stride. Någon modern, objektiv och övergripande bok som ingående behandlar fallet med utgångspunkt från fakta och polisutredning samt med de nyaste forskningsrönen finns inte på svenska och det var därför jag fann det av yttersta vikt att en sådan borde göras.

[Glenn Lauritz Andersson]

Jag har "The Complete History of Jack the Ripper" av Philip Sugden stående i bokhyllan, än så länge oläst, hur bedömmer du den boken?

/Marcus

Tja, Marcus, sämre bok kan man ju ha i bokyllan. Vad gäller faktaresearch, tillförlitlighet och korrekthet så anses ju Sugdens bok som den stora klassikern (Sugden är ju akademisk historiker). Personligen anser jag att det är en bok man bör ha om man är intresserad av ämnet.
Mina främsta problem med boken är emellertid att den dels inte varit uppdaterad på länge och vissa gamla föreställningar (som det att Uppskäraren tog livet av fem offer etc.) behandlas som fakta (den saknar också fullständigt de nya forskningsrön som gjorts - och det har hänt otroligt mycket de senaste tio åren), dels att den är lite tungläst och torr. Sugden är kanske inte den mest underhållande författaren.
Jag anser som sagt att det är en bok man måste ha eftersom den är så tillförlitlig och oerhört noggrann i sin hantering av fakta och källor, men det är knappast en bok jag skulle rekommendera till någon som läser om Uppskäraren för allra första gången, eftersom den helt enkelt innehåller för MYCKET fakta, och som sagt kan kännas lite inaktuell. Den hade tjänat på en rejäl uppdatering.

[Marcus]

Tack för det, får väl läsa in mig lite i ämnet innan jag ger mig på den.

/Marcus

[Anders Nyman]

Det brukar ju pratas om var kännda personer ligger begravda. En tanke jag fick nu när jag satt och läste här,, vart ligger Jack Uppskäraren begravd?

I Solna.

HA HA HA HA Solna, var han en svensk engelsman.

[Glenn Lauritz Andersson]

[
Jag är inte heller någon kriminilog, men jag har stött på "krim-berättelser" tidigare och av detta så kan man dra slutsatsen att Jack Uppskäraren hade/var.

Allmänt

Personen

1) Kunnig i anatomi
2) Hade viss form av hat mot prostiturerade eller ville befira dem från dessa synder.
3) Valde ut sina offren väl.
4) Ett viss tidsmönster.
5) Lämnade sina offren mer eller mindre synliga

Vem var han?

1) Läkare eller urspårad läkarstuderande
2) Släkt med nån kunglighet
3) Slaktare
4) Psykopatisk mördare
5) En som fick en fluga att döda och sedan försvinna plötsligt.
6) Snurrig politiker(har hört det också)

Åtgärder mot honom

1) Satte in patruller som bestod av frivilliga
2) Polisen stod på strategiska platser

Stefan

Såg just detta intressanta inlägg, och kan inte motså att lämna en och annan kommentar. Stefan har många intressanta punkter här som ska tas i beaktande Sifferposterna i listan motsvarar de i Stefans inlägg (se citatet).


Personen

1) Inte nödändigtvis mer än gemene man eller möjligen en lokal slaktare eller barberare (se punkt längre ner).

2) Psykologiska spekulationer som är svåra att belägga, men åtminstone det första påståendet är en högst trolig tes. En annan orsak till valet av offer är helt enkelt att gatuprostituerade - då som nu - är de absolut mest utsatta och tacksamma offren att attackera. Dessutom lever de irreguljära liv utan någon fast punkt eller familj och är därför svåra att identifiera eller spåra.

3) Kanske, men å andra sidan fanns det 1200 prostituerade bara i Whitechapels distrikt och det fanns hundratals kvinnor som var i samma situation som offren. Om där i övrigt finns något mönster hos offren att beakta så skulle det (om man bortser från Mary Jane Kelly) vara åldern - det vill säga 40-årsåldern - men återigen, majoriteten av de kvinnor som extraknäckte genom att sälja sin kropp var inte sällan just i medelåldern.
Dessutom är hela resonemanget baserat på att morden var planerade, vilket det inte finns några överbevisande belägg för. Det är fullt möjligt att de föregåtts av en impuls och att mördaren (liksom många andra) bar kniven på sig som ett arbetsredskap (det är intressant att FBI hävdar i sin gärningsmannaprofil att mördaren kan ha varit paranoid och därför burit kniven på sig i självförsvar). Men återigen, om detta kan vi bara spekulera.

4) Där finns onekligen ett tidsmönster, även om vi bara räknar in Nichols, Chapman och Eddowes bland hans offer, och där tiden kring den 8 och siste i varje månad verkar ha varit av betydelse. Eftersom morden ofta inträffade på storhelger kan det betyda att han kan ha haft ett arbete och varit ledig vid de tidpunkterna. Å andra sidan tyder också de sena nattimmarna/tidiga morgontimmarna på att han sannolikt levde ensam, annars borde dessa nattliga promenader på dessa datum ha väckt hans frus eller anhörigas uppmärksamhet.

5) Det stämmer. Det behöver dock inte betyda en medveten intention att skapa en "shock value"-effekt, utan kan ha en praktisk, enkel förklaring. År 1888 fanns inte någon möjlighet för honom att ta med kroppen och dumpa den någon annanstans, och han hade också en enorm tidsbrist att ta hänsyn till. Då hans offer var gatuprostituerade blev det också hans brottsplats och han hade få möjligheter att påverka den.

Vem var han?

1) Även om rättsläkaren doktor Bagster Phillips var den som låg bakom myten om mördaren som "medicinskt kunnig", så var en del av hans kollegor inte överens med honom. Idag finns det inget som tyder på att mördaren hade den typen av kunskaper, då liknande brott och stympningar har utförts av andra som haft absolut noll erfarenhet av anatomi eller medicin och flertalet av stympningarna var de facto hafsigt gjorda och en del av organen i dåligt skick.

2) Denna myt bör avfärdat en gång för alla, då det finns inte några indikationer i polisutredningen på att någon ur den ståndsklassen skulle vara inblandad, inte heller på någon konspiration. Polisen sökte generellt efter någon från området med lokalkännedom och som inte stack ut från offrens övriga klientel och det var säkerligen en helt riktig bedömning - myten om kunglig inblandning är en skröna skapad på 1970-talet och inget annat och fortlever tack vare Hollywood.

3) Mycket troligt och enligt min personliga åsikt den mest trovärdiga förklaringen. Även om han knappast hade någon läkares kunskaper, måste man ta hänsyn till att mördaren haft mycket begränsad tid på sig på brottsplatsen (särskilt på Buck's Row och Mitre Square, som patrulluerades av en poliskonstapel varje kvart eller tjugonde minut), vilket indikerar en viss vana vid att hantera kniven under dåliga förhållanden. East End kryllade av slakterier och brotten kunde mycket väl vara utförda av någon med slaktar- eller styckarbakgrund.

4) Fullt möjligt, även om en del kriminologer och profilers har velat diagnostisera honom som en "desorganiserad" paranoid schizofren. Där fnns dock tecken på både rationalitet och irrationalitet i hans beteende. sanninegn att säga svävar vi i okunnighet på den här punkten eftersom vi helt enkelt har för lite information.

5) Mycket troligt. Han kan förstås ha avlidit, blivit sjuk, flyttat utomlands eller åkt i fängelse för andra förseelser. Men kriminalhistorien saknar inte seriemördare som stoppar helt plötsligt eller gör längre uppehåll på flera år eller decennier, så det är mycket möjligt att han bara fått nog.

6) Den där kan vi allt skrinlägga och förpassa till papperskorgen.

Åtgärder mot honom

1) Nja, man överförde polisresurser och konstaplar från andra distrikt för att utöka bevakningen. I övrigt bestod väl det "frivilliga" mest i att en krets av affärsmän bildade Whitechapels Medborgargarde efter mordet på Martha Tabram, som nattetid gick egna rundor eller propagerade i pressen för att man skulle utfästa en belöning.

[Glenn Lauritz Andersson]

Hade inte möjlighet att se dig i TV4, men tyckte allt att det var en gedigen insats i radion.

Tack för det - trevligt att någon fann det intressant. Själv satt jag mest förbluffad över att jag lät som en bakfull Mikael Wiehe efter en blöt midsommarafton i Malmö. Låter jag verkligen så där? Huga!

[Martin Lundvall]

Ett orelevant inlägg togs bort.

För övrigt mycket intressant diskussion, förstår att man lätt kan bli insnöad i detta ämne.

/Martin

[Giancarlo]

Något intressant är hur det kommer sig att Jack the ripper blev så uppmärksammad. Liknande fall verkade ju inte finnas på den här tiden? eller?

Det finns ju alltid London-legenden om Sweeney Todd. - Berättelsen om hur en ond barberare mördade folk och sen malde ned dem och serverade dem som köttpajer, en historia som dyker upp i britisk fiktion runt 1846.
(Nyligen filmatiserad av Tim Burton som "Sweeney Todd: The deamon barber of fleet street".) en historia som få anser ha verklig förlaga. Dock finns det ett fall som påminner starkt om historien, men i fel stad:

In 1800 Joseph Fouche, the Parisian chief of police, documented a series of murders undertaken by a barber and baker on this street. They are often cited as the first serial killers, and also it is argued that the pair were a significant influence in the famous story of the barber Sweeney Todd of Fleet Street, London, and his baker accomplice Mrs. Lovett. [1]

[Glenn Lauritz Andersson]

Något intressant är hur det kommer sig att Jack the ripper blev så uppmärksammad. Liknande fall verkade ju inte finnas på den här tiden? eller?

Det finns ju alltid London-legenden om Sweeney Todd. - Berättelsen om hur en ond barberare mördade folk och sen malde ned dem och serverade dem som köttpajer, en historia som dyker upp i britisk fiktion runt 1846.
(Nyligen filmatiserad av Tim Burton som "Sweeney Todd: The deamon barber of fleet street".) en historia som få anser ha verklig förlaga. Dock finns det ett fall som påminner starkt om historien, men i fel stad:

In 1800 Joseph Fouche, the Parisian chief of police, documented a series of murders undertaken by a barber and baker on this street. They are often cited as the first serial killers, and also it is argued that the pair were a significant influence in the famous story of the barber Sweeney Todd of Fleet Street, London, and his baker accomplice Mrs. Lovett. [1]

Det fanns spektakulära fall redan före Uppskäraren - jag har tidigare bland annat nämnt Burke och Hare, som under 1827-28 mördade ett antal personer, bland annat prostituterade, för att sälja deras organ till mindre nogräknade medicinska institutuioner.

Anledningen till att Uppskäraren redan på sin tid såväl som idag (trots att hans gärningar inte ter sig särskilt imponerande jämfört med moderna seriemördare) fick så enormt mycket uppmärksamhet, beror inte så mycket på att det saknas fall, utan snarare på att Uppskärarens brott sammanföll med framväxten av de billiga och oerhört populära tabloidtidningarna, varav flera var rikt illustrerade med teckningar, och som utnyttjade morden för att sälja lösnummer. Detta var något nytt och det var exempelvis Illustrated Police News och Penny Illustrated Papers bevakande av morden som lade grunden för våra dagars kvällstidningars behandling av mordfall.

En annan aspekt var att morden blev politiskt sprängstoff eftersom de i det pryda viktorianska England sågs som sexualbrott och kopplades till den "avskyvärda prostitutionen". Dessutom inträffade morden i fattiga distrikt, som i sig var en pinsam nagel i ögat på det engelska parlamentet eftersom morden gav uppmärksamhet till de sociala förhållanden som rådde i East End och likannde områden - något som de radikala vänsterliberala tidningarna inte var sena att utnyttja i politiska syften för att störta eller kritisera regeringen.

[Stefan Lundgren]

Hittade en notis i Aftonbladet från 19 december 1888.

Anser att denna notis speglar det som har hänt och hur mycket resurser som polisen i London lade ner på att få fast honom.

Kvinnomördaren i Whitechapel är ännu oupptäckt. Till i början af förliden vecka hade polisen såsom misstänkta häktat närmare 800 personer, hvilka dock snart blifvit lössläppta. För att förhindra ett nytt mord, gå hvarje natt från mörkrets inbrott patruller genom Whitechapels alla gator och gränder, huru små de än äro. Den, som en gång finner mördaren, kan skatta sig lycklig, ty han är säker om en belöning af 8 000 pd st(==140 000 kr).

Stefan

[Glenn Lauritz Andersson]

Hej Stefan,

Ja den där atikeln är kort men intressant (det är märkvärdigt hur lite intresse fallet väckte i svensk myhetsmedia - endast ett fåtal mycket små notiser - jämfört med tidningsrapporteringen i en del andra länder).

Siffran 800 är nog ganska trolig, även om det mig veterligt inte finns några exakta uppgifter om antalet misstänkta i de polisiära handlingarna som kan bekräfta det. Men vi vet att polisen förhörde hundratals misstänkta och jobbade på bred front. Det stämmer också att polisen utäkade sina aktiviteter efter dubbelmordet den 30 september och i allt högra grad flyttade över extra polispersonal och detektiver från andra distrikt. Dessa extra tillsatta personalresurser började inte dras in förrän januari 1889, vilket dessutom skedde i omgångar.