Unionen var mer än en personalunion men hade ändå rätt mycket den karaktären. Det var en förening mellan två sidoställda, vart och ett fria folk.
Jag tror det är riktigt att säga att det fanns en hel del svenskar som inte riktigt begripit den grunden till föreningen. I Norge uppstod sedan en separatistisk opinion som drev utvecklingen hän mot en skilsmässa. Slutet blev att Norge förklarade unionen upplöst, vilket Sverige de facto accepterade. Värre var det inte. Att den här processen sedan väckte starka känslor i vissa läger är väl begripligt.
