Poängen var väl huruvida den industriella utvecklingen ökade i Sovjetunionen efter revolutionen, fortsatte i samma takt som tidigare, eller rent av avstannade i jämförelse? Både Martin och din beskrivning tyder på samma sak: industrialiseringstakten ökade under sovjettiden.Charles skrev:Poängen är nog att det sovjetiska systemet i sig inte hade några förutsättningar för industriell utveckling -- man var tvungna att skaffa sig den från den förhatliga kapitalismen. Om du inte ser någon betydelse i det så gjorde i alla fall den sovjetiska propagandaapparaten det under 70 år.Dûrion Annûndil skrev:Den utförliga beskrivningen av Charles för hur utländskt kapital bygger upp industrin i Sovjeunionen verkar inte motsäga vad Martin Lundvall säger: Sovjetunionen uppmuntrade en kraftig industrialisering, på anstiftan av Lenin och senare Stalin. Att kapital och kunskaper importerades hindrar inte att incitamentet alltså måste ha kommit (vilket Charles själv beskriver) från just Kommunistpartiets ledning. Hur Sovjetledningen fick till stånd det hela är väl alltså egalt, om i slutändan resultatet är ett industrialiserat Sovjetunionen, vilket väl är vad både Martin och Charles beskriver?
Eftersom din karta inte visar Västeuropa så är det väl ganska svårt att göra några jämförelser med Probstners karta? Om du menar att Probstners karta är missvisande, så måste du väl rimligen producera en karta som illustrerar din ståndpunkt istället? Dessutom verkar det saknas mindre järnvägslinjer i Sverige på din karta (konkret exempelvis Roslagsbanan nordöst om Stockholm).Charles skrev:En tydlig karta ger ett tydligt svar. Följande påståenden är fel:Dûrion Annûndil skrev:Kartan som Probstner visat och den som Charles visat verkar inte skilja sig nämnvärt. På Probsters karta verkar någon enstaka järnvägssträckning dessutom tillkommit (Murmansk tillexempel) genom åren. Vad som hindrar Charles karta att vara till någon nytta, är att kartan inte visar västra Europa så att det går att jämföra med hur linjetätheten är där i förhållande med Probstners karta. Och båda kartorna brister i tydlighet pga skalan. Mindre linjer kanske inte visas på Charles karta? Eller försvinner de i gröten på Probstners karta?
"Järnvägsnätet var glest" -- det var det inte. Det fanns inte förbindelser mellan alla orter men det gör det i få länder. Stora områden som är förhållandevist glest bebyggda har dåliga förbindelser. Så var fallet i liknande områden i många länder, och är fortfarande.
"det räcker med att titta i vilken historisk atlas som helst för att se att en mer utvecklad infrastruktur tar tvärstopp vid Tysklands och Österrike-Ungerns östgräns. Järnvägslinjerna var få och lämnade de flesta platser helt utan reella kommunikationsmöjligheter." -- det syns klart och tydligt att det inte tar stopp vid Tysklands (kartan sträcker sig inte långt nog att räkna gränsöverskridande förbindelser) och Österrike-Ungerns östgräns (8 gränsöverskridande förbindelser). Det fanns i tätare befolkade områden rätt hyggligt med linjer och många städer och till och med byar har reella kommunkationsmöjligheter.
Mvh -Dan
