Tolkienhumor
-
Den stegrande kamelen
- Medlem
- Inlägg: 991
- Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Nej, vet du vad, Lindir, det här är verkligen inte rätt situation att börja tala om kålsuperi och "befogad frihetskamp". Känner du ingen empati med offren för Moria-attacken? En tyst minut är påbjuden till fredag kl 12, och alla rättskaffens Skuggvarelser kommer naturligtvis att iaktta den.
Det är så likt dig och andra i röd-mirúvor-vänstern att gripa varje tillfälle att kasta dynga på Furst Sauron och Svarta Tornet. Förstår du inte hur absurt det är att ens komma på tanken att jämföra sådana här terrorhandlingar med Svarta Tornets legitima insatser för att försvara lag och rätt runt om i Midgård? Nästa gång är det kanske DIN håla som attackeras av dvärgar och alver och annat oknytt, och då kommer du att böna och be om att det Locklösa Ögat ser åt ditt håll.
Att dvärgarna är skurkar ser man ju förresten inte minst uppe i Erebor. Två gånger redan har Saurons ambassadör, i vänligare tonfall än situationen egentligen meriterar, bett Dáin om information rörande tjuven Bagger. Men dvärgarna bara förhalar och vägrar svara, trots att det är uppenbart att de vet något. Skulle inte förvåna om de rent av härbärgerar tjuven. Detta är ett solklart brott mot orchrätten! Det är dags att Sauron börjar ta i med hårdhandskarna och behandla de som skyddar tjuvar och terrorister på samma sätt som tjuvarna och terroristerna själva.
Det är så likt dig och andra i röd-mirúvor-vänstern att gripa varje tillfälle att kasta dynga på Furst Sauron och Svarta Tornet. Förstår du inte hur absurt det är att ens komma på tanken att jämföra sådana här terrorhandlingar med Svarta Tornets legitima insatser för att försvara lag och rätt runt om i Midgård? Nästa gång är det kanske DIN håla som attackeras av dvärgar och alver och annat oknytt, och då kommer du att böna och be om att det Locklösa Ögat ser åt ditt håll.
Att dvärgarna är skurkar ser man ju förresten inte minst uppe i Erebor. Två gånger redan har Saurons ambassadör, i vänligare tonfall än situationen egentligen meriterar, bett Dáin om information rörande tjuven Bagger. Men dvärgarna bara förhalar och vägrar svara, trots att det är uppenbart att de vet något. Skulle inte förvåna om de rent av härbärgerar tjuven. Detta är ett solklart brott mot orchrätten! Det är dags att Sauron börjar ta i med hårdhandskarna och behandla de som skyddar tjuvar och terrorister på samma sätt som tjuvarna och terroristerna själva.
haha. en poäng till kamelen här 
har ju lyckats skapa väldigt rolig tolkien-humor på egen hand
checka:
http://worship.to/marylin
rör inte tolkien, men det är mitt band ju(gjorde den nu denna mörka natt)
har ju lyckats skapa väldigt rolig tolkien-humor på egen hand
checka:
http://worship.to/marylin
rör inte tolkien, men det är mitt band ju(gjorde den nu denna mörka natt)
Nej, men hördu, din stinkande kamel! Här fösöker man vara konciliant och diplomatisk - och du har mage att till svar ösa ur dig vettlös sauronistisk propaganda, av svartaste och lömskaste slag!
Låt oss se närmare på saken: Mordor ockuperar orättfärdigt dvärgarnas rike Moria. Sauronisterna började med ett veritabelt terrorvälde, när tusentals dvärgar med våld och besinningslös terror fördrevs från sina gamla hemgruvor av beväpnade sauronistiska inkräktare som sprängde hela gruvgångar i luften, kallblodigt mördade och lemlästade kvinnor, barn och åldringar för att sedan förevisa stympade dvärgar och förkolnade lik i avsikt att skrämma de kvarvarande dvärgarna på flykt ur gruvan, varefter dessa terrorns ligor och förbrytarband självrådigt utropade ett orchiskt lydvälde under Mordors och Saurons överhöghet.
Kan detta barbari gälla för upplysta dvärgar och civiliserade fria folk i vår tid? Kan rättvisa skipas och fredlig lösning av Moria-frågan uppnås med en grym erövrarstat, som grundar sin existens på en Valar som gett sitt folk rätt att döda och fördriva ett annat folk och röva detta folks land? NEJ och åter NEJ!
DDT fördömer sauronismen som våldets, terrorns och det brutala förtryckets och skändliga svekets ideologi, en fiende inte bara till Durins folk utan till alla de fria folken, också till alla orcher, som bedragits av den sauronistiska propagandans hot och hat.
Låt oss se närmare på saken: Mordor ockuperar orättfärdigt dvärgarnas rike Moria. Sauronisterna började med ett veritabelt terrorvälde, när tusentals dvärgar med våld och besinningslös terror fördrevs från sina gamla hemgruvor av beväpnade sauronistiska inkräktare som sprängde hela gruvgångar i luften, kallblodigt mördade och lemlästade kvinnor, barn och åldringar för att sedan förevisa stympade dvärgar och förkolnade lik i avsikt att skrämma de kvarvarande dvärgarna på flykt ur gruvan, varefter dessa terrorns ligor och förbrytarband självrådigt utropade ett orchiskt lydvälde under Mordors och Saurons överhöghet.
Kan detta barbari gälla för upplysta dvärgar och civiliserade fria folk i vår tid? Kan rättvisa skipas och fredlig lösning av Moria-frågan uppnås med en grym erövrarstat, som grundar sin existens på en Valar som gett sitt folk rätt att döda och fördriva ett annat folk och röva detta folks land? NEJ och åter NEJ!
DDT fördömer sauronismen som våldets, terrorns och det brutala förtryckets och skändliga svekets ideologi, en fiende inte bara till Durins folk utan till alla de fria folken, också till alla orcher, som bedragits av den sauronistiska propagandans hot och hat.
-
Den stegrande kamelen
- Medlem
- Inlägg: 991
- Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Våga öppna ögonen, Blindir! Du tycks helt okritiskt ha svalt den grövsta dvärgpropaganda med hull och hår, och din "historieskrivning" är gravt felaktig. Låt oss se på fakta i målet istället:
Djupt under dvärgariket, klart utanför deras territorium, låg balrogen i djupaste sömn. I årtusenden låg han där, utan att störa någon. Men de giriga dvärgarna grävde djupare och djupare efter det mithril de byggde sitt välstånd på, kränkte balrogens gränser och väckte till slut upp honom. Detta kan kanske i någon mån ursäktas av att de inte visste att han fanns där. Men deras agerande därefter är oförlåtligt. Baserat bara på hans utseende (som han har emot sig, det medges) betraktade dvärgarna den fredsälskande balrogen som en fiende och gick till angrepp. Inte kan väl någon hålla det emot den yrvakne balrogen att han då försvarade sig? I handgemänget lär dvärgakungen Durin VI ha strykt med, men han hade naturligtvis helt sig själv att skylla. Och inte nog med det. I ett helt år därefter fortsatte dvärgarna att föra krig mot balrogen. Hade de varit villiga att sätta sig ner och diskutera så hade säkert en överenskommelse kunnat nås, men nej då. Och när deras militäristiska angreppspolitik slutligen visat sig slå fel (även den nye kungen Náin omkom), då flydde dvärgarna hals över huvud.
Trots dvärgarnas oprovocerade krigföring väntade balrogen i hela femhundra år på att de skulle ta upp en diskussion om Morias framtid. Men när de på hela den tiden inte gjorde några som helst anspråk på riket - ja, faktiskt inte hörde av sig överhuvudtaget - då stod det klart att de för alltid hade övergett Moria, varför balrogen istället, i samråd med sin vän Furst Sauron, bjöd in orcherna och trollen att bo där.
Det är föga överraskande för dem som känner till dvärgar och deras lömska sätt att de sedan, när de efter ytterligare några hundra år tydligen började intressera sig för Moria igen, återigen underlät att öppna förhandlingar med de nuvarande och helt orchrättsligt legitima invånarna. Kanske hade vissa överenskommelser kunnat göras, naturligtvis inte om överlåtelse av Moria till dvärgarna men kanske om inresetillstånd eller rent av upprättande av en permanent handelsstation. Men istället har de gång efter annan skickat in spioner och lönnmördare, och i ett fall till och med en stackars dåre som utropade sig till "Konung av Moria", i strid med alla rättsprinciper. Och nu senast kom alltså den här terrorattacken, där dvärgarna av allt att döma dessutom haft stöd av såväl alver och människor som av ärketerroristen Mithrandir. Att dvärgarna beblandar sig med sådana som han är bara ytterligare bevis på att de inte delar den civiliserade världens värderingar.
Furst Sauron och hans allierade bör nu, förutom givetvis att rädda den stackars balrogen, se till att spåra upp och straffa de skyldiga, varhelst de befinner sig. Alla medlemmar av världssamfundet måste naturligtvis göra vad de kan för att hjälpa till. Det går inte längre att sitta på gärdsgår'n och titta på. Den som inte är med oss är emot oss!
För övrigt, Lindir, noteras att du inte ens kommenterade situationen i Erebor. Tryter dig kanske argumenten i den frågan?
Djupt under dvärgariket, klart utanför deras territorium, låg balrogen i djupaste sömn. I årtusenden låg han där, utan att störa någon. Men de giriga dvärgarna grävde djupare och djupare efter det mithril de byggde sitt välstånd på, kränkte balrogens gränser och väckte till slut upp honom. Detta kan kanske i någon mån ursäktas av att de inte visste att han fanns där. Men deras agerande därefter är oförlåtligt. Baserat bara på hans utseende (som han har emot sig, det medges) betraktade dvärgarna den fredsälskande balrogen som en fiende och gick till angrepp. Inte kan väl någon hålla det emot den yrvakne balrogen att han då försvarade sig? I handgemänget lär dvärgakungen Durin VI ha strykt med, men han hade naturligtvis helt sig själv att skylla. Och inte nog med det. I ett helt år därefter fortsatte dvärgarna att föra krig mot balrogen. Hade de varit villiga att sätta sig ner och diskutera så hade säkert en överenskommelse kunnat nås, men nej då. Och när deras militäristiska angreppspolitik slutligen visat sig slå fel (även den nye kungen Náin omkom), då flydde dvärgarna hals över huvud.
Trots dvärgarnas oprovocerade krigföring väntade balrogen i hela femhundra år på att de skulle ta upp en diskussion om Morias framtid. Men när de på hela den tiden inte gjorde några som helst anspråk på riket - ja, faktiskt inte hörde av sig överhuvudtaget - då stod det klart att de för alltid hade övergett Moria, varför balrogen istället, i samråd med sin vän Furst Sauron, bjöd in orcherna och trollen att bo där.
Det är föga överraskande för dem som känner till dvärgar och deras lömska sätt att de sedan, när de efter ytterligare några hundra år tydligen började intressera sig för Moria igen, återigen underlät att öppna förhandlingar med de nuvarande och helt orchrättsligt legitima invånarna. Kanske hade vissa överenskommelser kunnat göras, naturligtvis inte om överlåtelse av Moria till dvärgarna men kanske om inresetillstånd eller rent av upprättande av en permanent handelsstation. Men istället har de gång efter annan skickat in spioner och lönnmördare, och i ett fall till och med en stackars dåre som utropade sig till "Konung av Moria", i strid med alla rättsprinciper. Och nu senast kom alltså den här terrorattacken, där dvärgarna av allt att döma dessutom haft stöd av såväl alver och människor som av ärketerroristen Mithrandir. Att dvärgarna beblandar sig med sådana som han är bara ytterligare bevis på att de inte delar den civiliserade världens värderingar.
Furst Sauron och hans allierade bör nu, förutom givetvis att rädda den stackars balrogen, se till att spåra upp och straffa de skyldiga, varhelst de befinner sig. Alla medlemmar av världssamfundet måste naturligtvis göra vad de kan för att hjälpa till. Det går inte längre att sitta på gärdsgår'n och titta på. Den som inte är med oss är emot oss!
För övrigt, Lindir, noteras att du inte ens kommenterade situationen i Erebor. Tryter dig kanske argumenten i den frågan?
TRUE STORY OF THE BALROGS:
Som ordförande i BFF (Balrogarnas Fack Förening) måste jag få yttra mig:
Balrogarna har varit syndabockar länge, och vart dom än gått har alla misstrott dem.
Första fallet var när Gothmog (vår förenings grundare) steg ut vid Dor Daedeloth (Morgoths land) för att välkomna alverna under Fëanor och Fëanor blev helt hysterisk och anföll Gothmog. Gothmog agerade sen i självförsvar och olyckligtvis råkade han av misstag fälla Fëanor som föll så illa att han stupade. Gothmog fördes sen tillbaka till Angband och dömdes, trots att Fëanor hade dött i självförsvar, till 10 år Samhällstjänst som han avtjänade. Alverna kallade dock Gothmog för "Fëanor-styckaren" och hatade honom. Gothmog bröt tillslut ihop och efter många år i psykatri lyckades man friskförklara, men anklagelser om att han dödade Fëanor skulle alltid få honom att gråta.
Andra fallet var då alverna hade hetsat sitt folk till ett korståg mot det fredliga orcher-folket i Angband. Gothmog gick då ut (klar med sin psykiatriska behandling) och försökte förmedla fred, ty han var trött på krigandet. Gothmog tog sin stora svarta yxa och högg med den mot Fingon som stod närmast (alla vet att när en balrog hugger med en svart yxa önskar dom fred, vänskap, kärlek och förståelse). Fingon som inte var vis nog att veta det föll bakåt och då rappade en annan balrog (vår förenings svarta får) honom över ryggen med en piska. Fingon blev då arg och kastade sig upp från marken och av en ren olyckshändelse kom huvudet så nära yxan att den klöv hans huvud. Efter slaget, uteslöts den balrogen som nu vill kalla sig "Nils" ur vår förening och Gothmog återgick i terapi för långa år med skuldkänslor.
Tredje fallet gäller staden Gondolin. När den grundades fick balrogarna inget veta, och eftersom balrogarna är ett fredens folk och ville ge Gondolin en massa gåvor fick det vänta tills dom fick reda på stadens läge. När dom fick reda på det avgick ett stort festtåg från Angband med orcher, vargar, drakar och balrogar. Musiken flödade, orcherna sjöng och drakarna anordnade fyverkeri till allas förtjusning. När festtåget kom fram till Gondolins portar anfölls tåget av själviska alver som ville ha alla balrogarnas gåvor själva, men balrogarna insisterade att ge dom till Kungen av Gondolin själv. Helt plötsligt anfölls Gothmog i ryggen av feg-girig alven Ecthelion och Gothmog snurrade runt för att bemöta anfallet och hans hand råkade träffa Ecthelion i huvudet samtidigt som denne högg Gothmog i magen. Båda dog av sina skador, Gothmog gav alla sina ägor till sin lärjunge "Otto", som senare dräptes av Glorfindel då Otto försökte beskydda Idril och Eärendil då andra giriga alver försökte plundra sina egna. Gothmog lämnade efter sig fem barn och en hemmafru som tvingades leva på bidrag tills de alla dog i sorg efter saknaden av deras älskade far.
Sen dess förföljdes balrogarna tills Beleriand störtade ner i havet och alla utom två dog (en av dom är jag). Denna balrog som var känd för oss som "Claes" bosatte sig i Moria där hans far hade byggt en koja för länge, länge, länge, länge sen innan dvärgarna kom dit. Där sov han tills dom grävde ner till, då blev han överlycklig över att ha någon att prata med men alla dvärgarna blev helt hysteriska (Claes säng var gjord i mithril) och giriga som dvärgar är försökte de ta hans säng. Claes var känd för sin lugna temperament men hans säng var helig för honom, hans föräldrar hade gjort honom där en gång för länge sedan. Claes hade inget val än att...skakar sitt överkast. Claes gjorde ett stort misstag, han visste inte att dvärgarna inte tålde så mycket som honom och alla dvärgar dog och flydde. Efter det blev Claes så ensam i Moria att han bjöd in trollen och orcherna att bo där med honom. Vilken inflyttningsfest det var, den var nästan lika stor som festtåget till Gondolin (fast utan drackar).
Det sista fallet gäller då terrorattacken då terrorledaren kallad Gandalf ledde en skara av terrorister in i Moria. Claes blev utom sig av lycka och uppmanade orcherna och trollen att gå och välkomna sällskapet. Inga orcher återkom till Claes. Claes gick då för att bemöta sällskapet själv, och han klädde sig i sin finaste vingskrud och kammade mannen och gick för att möta Gandalf vid "Vänskapsbron". Gandalf sprängde då bron i en feg terrorattack och Claes föll ner i mörkret...
Sen dess har jag inte haft någon kontakt med honom och vi letar efter honom dag och natt:
Claes, vi tänker på dig.
(Följande ord tillägnas Gothmog, Otto och Claes)
I amar prestar aen, han mathou ne ned, han mathou ne chae, a han nostron ned wilith.
Som ordförande i BFF (Balrogarnas Fack Förening) måste jag få yttra mig:
Balrogarna har varit syndabockar länge, och vart dom än gått har alla misstrott dem.
Första fallet var när Gothmog (vår förenings grundare) steg ut vid Dor Daedeloth (Morgoths land) för att välkomna alverna under Fëanor och Fëanor blev helt hysterisk och anföll Gothmog. Gothmog agerade sen i självförsvar och olyckligtvis råkade han av misstag fälla Fëanor som föll så illa att han stupade. Gothmog fördes sen tillbaka till Angband och dömdes, trots att Fëanor hade dött i självförsvar, till 10 år Samhällstjänst som han avtjänade. Alverna kallade dock Gothmog för "Fëanor-styckaren" och hatade honom. Gothmog bröt tillslut ihop och efter många år i psykatri lyckades man friskförklara, men anklagelser om att han dödade Fëanor skulle alltid få honom att gråta.
Andra fallet var då alverna hade hetsat sitt folk till ett korståg mot det fredliga orcher-folket i Angband. Gothmog gick då ut (klar med sin psykiatriska behandling) och försökte förmedla fred, ty han var trött på krigandet. Gothmog tog sin stora svarta yxa och högg med den mot Fingon som stod närmast (alla vet att när en balrog hugger med en svart yxa önskar dom fred, vänskap, kärlek och förståelse). Fingon som inte var vis nog att veta det föll bakåt och då rappade en annan balrog (vår förenings svarta får) honom över ryggen med en piska. Fingon blev då arg och kastade sig upp från marken och av en ren olyckshändelse kom huvudet så nära yxan att den klöv hans huvud. Efter slaget, uteslöts den balrogen som nu vill kalla sig "Nils" ur vår förening och Gothmog återgick i terapi för långa år med skuldkänslor.
Tredje fallet gäller staden Gondolin. När den grundades fick balrogarna inget veta, och eftersom balrogarna är ett fredens folk och ville ge Gondolin en massa gåvor fick det vänta tills dom fick reda på stadens läge. När dom fick reda på det avgick ett stort festtåg från Angband med orcher, vargar, drakar och balrogar. Musiken flödade, orcherna sjöng och drakarna anordnade fyverkeri till allas förtjusning. När festtåget kom fram till Gondolins portar anfölls tåget av själviska alver som ville ha alla balrogarnas gåvor själva, men balrogarna insisterade att ge dom till Kungen av Gondolin själv. Helt plötsligt anfölls Gothmog i ryggen av feg-girig alven Ecthelion och Gothmog snurrade runt för att bemöta anfallet och hans hand råkade träffa Ecthelion i huvudet samtidigt som denne högg Gothmog i magen. Båda dog av sina skador, Gothmog gav alla sina ägor till sin lärjunge "Otto", som senare dräptes av Glorfindel då Otto försökte beskydda Idril och Eärendil då andra giriga alver försökte plundra sina egna. Gothmog lämnade efter sig fem barn och en hemmafru som tvingades leva på bidrag tills de alla dog i sorg efter saknaden av deras älskade far.
Sen dess förföljdes balrogarna tills Beleriand störtade ner i havet och alla utom två dog (en av dom är jag). Denna balrog som var känd för oss som "Claes" bosatte sig i Moria där hans far hade byggt en koja för länge, länge, länge, länge sen innan dvärgarna kom dit. Där sov han tills dom grävde ner till, då blev han överlycklig över att ha någon att prata med men alla dvärgarna blev helt hysteriska (Claes säng var gjord i mithril) och giriga som dvärgar är försökte de ta hans säng. Claes var känd för sin lugna temperament men hans säng var helig för honom, hans föräldrar hade gjort honom där en gång för länge sedan. Claes hade inget val än att...skakar sitt överkast. Claes gjorde ett stort misstag, han visste inte att dvärgarna inte tålde så mycket som honom och alla dvärgar dog och flydde. Efter det blev Claes så ensam i Moria att han bjöd in trollen och orcherna att bo där med honom. Vilken inflyttningsfest det var, den var nästan lika stor som festtåget till Gondolin (fast utan drackar).
Det sista fallet gäller då terrorattacken då terrorledaren kallad Gandalf ledde en skara av terrorister in i Moria. Claes blev utom sig av lycka och uppmanade orcherna och trollen att gå och välkomna sällskapet. Inga orcher återkom till Claes. Claes gick då för att bemöta sällskapet själv, och han klädde sig i sin finaste vingskrud och kammade mannen och gick för att möta Gandalf vid "Vänskapsbron". Gandalf sprängde då bron i en feg terrorattack och Claes föll ner i mörkret...
Sen dess har jag inte haft någon kontakt med honom och vi letar efter honom dag och natt:
Claes, vi tänker på dig.
(Följande ord tillägnas Gothmog, Otto och Claes)
I amar prestar aen, han mathou ne ned, han mathou ne chae, a han nostron ned wilith.
Svettiga kamelen!
Jag börjar förlora hoppet om dig!
Att just du av alla skulle börja sprida den försåtliga och fräcka sauronistiska lögnpropagandan! Den sauronistiska propagandan är farlig ur flera aspekter: den sprider inte bara lögner och kan i alltför stor utsträckning i kraft av intensiva och välregisserade påtryckningsaktioner hejda sanningen och driva förtalskampanjer mot sina motståndare, den är dessutom - på de suggestiva mediernas område - psykologiskt och moraliskt destruktiv genom sin våldsfixering.
Att du ens nänns försvara den lömskt ondskefulle Balrogen som hållit sig gömd i Moria bara för att när tiden var inne släppa helvetet lös, med brutalt våld mörda, tortera och fördriva de oskyldiga dvärgarna, Morias stolta och rättmätiga innebyggare, samvetslöst slakta deras heliga kungar (frid över deras minne!) och sedan inrätta ett ondskans rike som saknar sin like i gemenhet, befolkad av orcher - detta hånets avbild av civiliserade varelser, blodtörstiga, kannibalistiska, hatande allt och alla, även varandra, förstörande allt i sin väg av skönhet, renhet och ädelhet. Jag saknar ord! Vart skall denna sauronistiska propaganda föra oss?
Att dessutom på detta fullkomligt respektlösa, barbariska och pietetslösa sätt tala om den ärorike ärkemartyren kung Durin VI (frid över hans minne), som så tappert gav sig själv som offer för sitt folk, för sanningen och mot den ofattbara ondskan, och på så vis för evigt vann sig en ärofull plats bland martyrernas heliga skara, visar verkligen vilka ondskans makter vi här har att göra med.
Den sauronistiska propagandan är en ständig utmaning mot fred och samförstånd mellan folken och olika länder, sedan Sauron kunnat tillskansa sig ett grepp om det mörka landet Mordor, varifrån han utövar sin terrormakt och sin ondska mot alla angränsande folk och länder. Därför måste den sauonistiska propagandan blottställas inför opinionen bland alla fria folk, så att sauronismen kan oskadliggöras och Mordor isoleras som ett hot mot världsfreden.
Det är dags att utropa ett heligt krig mot Sauron och hans svarta orcher.
Må det hädanefter vara en helig personlig plikt för varje dvärg, och för alla de andra fria folken, att döda orcherna och deras allierade, för var och en som kan göra det, i vilket som helst land han kan göra det, för att uppfylla avsikten att befria Moria, Dimmiga Bergen, Mörkmården, Minas Morgul och varje plats de lagt sina långa armar och stinkande skuggor över, för att så tvinga deras krigiska horder ut ur de ockuperade områdena, besegrade och oförmögna att längre utgöra ett hot mot något av de fria folken.
Må var och en se som sin plikt att döda dem urskillningslöst, och att plundra dem på vad de har med sig, ty allt de bär har de själva plundrat till sig med gemen list och nedrigaste våld. Och må var och en veta att den som ger sitt liv i denna ärofulla strid kommer att belönas med det ärofulla martyrskapets aldrig vissnande krans, och kommer att besjungas in i femte och sjätte åldrarna.
Framåt, framåt, ädla dvärgaskaror och andra fria folk! Alla heliga makter kräver blod och hämnd, hämnd och blod! Driv orcherna och de usla sauronistiska skarorna dit de förtjänar - i döden!
Jag börjar förlora hoppet om dig!
Att just du av alla skulle börja sprida den försåtliga och fräcka sauronistiska lögnpropagandan! Den sauronistiska propagandan är farlig ur flera aspekter: den sprider inte bara lögner och kan i alltför stor utsträckning i kraft av intensiva och välregisserade påtryckningsaktioner hejda sanningen och driva förtalskampanjer mot sina motståndare, den är dessutom - på de suggestiva mediernas område - psykologiskt och moraliskt destruktiv genom sin våldsfixering.
Att du ens nänns försvara den lömskt ondskefulle Balrogen som hållit sig gömd i Moria bara för att när tiden var inne släppa helvetet lös, med brutalt våld mörda, tortera och fördriva de oskyldiga dvärgarna, Morias stolta och rättmätiga innebyggare, samvetslöst slakta deras heliga kungar (frid över deras minne!) och sedan inrätta ett ondskans rike som saknar sin like i gemenhet, befolkad av orcher - detta hånets avbild av civiliserade varelser, blodtörstiga, kannibalistiska, hatande allt och alla, även varandra, förstörande allt i sin väg av skönhet, renhet och ädelhet. Jag saknar ord! Vart skall denna sauronistiska propaganda föra oss?
Att dessutom på detta fullkomligt respektlösa, barbariska och pietetslösa sätt tala om den ärorike ärkemartyren kung Durin VI (frid över hans minne), som så tappert gav sig själv som offer för sitt folk, för sanningen och mot den ofattbara ondskan, och på så vis för evigt vann sig en ärofull plats bland martyrernas heliga skara, visar verkligen vilka ondskans makter vi här har att göra med.
Den sauronistiska propagandan är en ständig utmaning mot fred och samförstånd mellan folken och olika länder, sedan Sauron kunnat tillskansa sig ett grepp om det mörka landet Mordor, varifrån han utövar sin terrormakt och sin ondska mot alla angränsande folk och länder. Därför måste den sauonistiska propagandan blottställas inför opinionen bland alla fria folk, så att sauronismen kan oskadliggöras och Mordor isoleras som ett hot mot världsfreden.
Det är dags att utropa ett heligt krig mot Sauron och hans svarta orcher.
Må det hädanefter vara en helig personlig plikt för varje dvärg, och för alla de andra fria folken, att döda orcherna och deras allierade, för var och en som kan göra det, i vilket som helst land han kan göra det, för att uppfylla avsikten att befria Moria, Dimmiga Bergen, Mörkmården, Minas Morgul och varje plats de lagt sina långa armar och stinkande skuggor över, för att så tvinga deras krigiska horder ut ur de ockuperade områdena, besegrade och oförmögna att längre utgöra ett hot mot något av de fria folken.
Må var och en se som sin plikt att döda dem urskillningslöst, och att plundra dem på vad de har med sig, ty allt de bär har de själva plundrat till sig med gemen list och nedrigaste våld. Och må var och en veta att den som ger sitt liv i denna ärofulla strid kommer att belönas med det ärofulla martyrskapets aldrig vissnande krans, och kommer att besjungas in i femte och sjätte åldrarna.
Framåt, framåt, ädla dvärgaskaror och andra fria folk! Alla heliga makter kräver blod och hämnd, hämnd och blod! Driv orcherna och de usla sauronistiska skarorna dit de förtjänar - i döden!
-
Den stegrande kamelen
- Medlem
- Inlägg: 991
- Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Gilithil: Tack!
Lindir: En i sanning imponerande harang! Jag får förstås formulera ett svar, men det tar nog sin lilla tid. Jobbig tråd det här, börjar nästan ångra att jag drog igång den...
Får jag förresten fråga: Det här stycket som börjar "Må det hädanefter", är det ett direkt (om än dvärgificerat) citat från någon islamextrem organisation? Det låter lite som om det var det...
Medan alla otåligt väntar på mitt svar
så kan det kanske vara trevligt att läsa "The Filmarillion". En fantastiskt välskriven liten text, enligt min ringa mening... 
Lindir: En i sanning imponerande harang! Jag får förstås formulera ett svar, men det tar nog sin lilla tid. Jobbig tråd det här, börjar nästan ångra att jag drog igång den...
Får jag förresten fråga: Det här stycket som börjar "Må det hädanefter", är det ett direkt (om än dvärgificerat) citat från någon islamextrem organisation? Det låter lite som om det var det...
Medan alla otåligt väntar på mitt svar
så kan det kanske vara trevligt att läsa "The Filmarillion". En fantastiskt välskriven liten text, enligt min ringa mening... JomenvisstDen stegrande kamelen skrev:Får jag förresten fråga: Det här stycket som börjar "Må det hädanefter", är det ett direkt (om än dvärgificerat) citat från någon islamextrem organisation? Det låter lite som om det var det...
Kanske inte direkt citat, men retoriken i det stycket är mycket riktigt hämtad från Usama Bin Ladins (och fyra andra extremislamistiska ledares) utlysande av heligt krig (jihad) mot "jews and crusaders", där de anger som plikt för alla muslimer att döda "amerikanerna och deras allierade, såväl civila som militära". Detta heliga krig proklamerades 28 februari 1998, dvs långt före "11-september".Du är välkommen att svara när (om) du vill. Eftersom jag påtagit mig rollen som fanatiker, kommer jag naturligtvis inte vara den som ger mig!
... tror jag ...
För undvikande av eventuella missförstånd (man vet aldrig vad den tillfällige besökaren här kan få för sig): Dra inga förhastade slutsatser av mitt framställande av den "goda sidan" i LotR som islamistiska extremister. Jag tar personligen undantagslöst avstånd från all terrorism och våld mot civila, och är högst tveksam till ens våld mot militär eller terrorister som medel för att lösa konflikter, oavsett vem det utövas av. Nog om detta.
Ni är galna... totalt galna!
Men kul är det...
-
Den stegrande kamelen
- Medlem
- Inlägg: 991
- Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Extra! Ett hittills okänt kommentarsspår till den utökade FoTR-DVD:n har nu hittats! Här avslöjas bl a hobernas midgårdsomspännande drogsyndikat och hur Gondors hårda blockad mot Mordor tvingar invånarna där till desperata åtgärder för att trygga sin råvaruförsörjning. Och pågår det kanske rentav ett folkmord mot orcherna?
[Kommentatorsspår del 1] [Kommentatorsspår del två]
(De som fiktivt håller den här diskussionen, Noam Chomsky och Howard Zinn, är kanske inte så kända i Sverige. Själv har jag bara hört namnet på den ene, Chomsky, och jag vet inget om honom. Men man kan byta ut dessa personer mot vilken svensk vänsterdebattör som helst, det dräller ju av dem. Det förtar ingenting av humorn i texten! Mycket roligt, väl värt en genomläsning, tycker jag!)
[Kommentatorsspår del 1] [Kommentatorsspår del två]
(De som fiktivt håller den här diskussionen, Noam Chomsky och Howard Zinn, är kanske inte så kända i Sverige. Själv har jag bara hört namnet på den ene, Chomsky, och jag vet inget om honom. Men man kan byta ut dessa personer mot vilken svensk vänsterdebattör som helst, det dräller ju av dem. Det förtar ingenting av humorn i texten! Mycket roligt, väl värt en genomläsning, tycker jag!
)-
B Hellqvist
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 5627
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:05
- Ort: Skövde
- Kontakt:
