Försvar mot luftalandsättning
- Radiolänkgruppchefen
- Medlem
- Inlägg: 520
- Blev medlem: 7 februari 2003, 20:47
- Ort: Skåne
- Kontakt:
Försvar mot luftalandsättning
Jag har funderat lite på det faktum att Ryssland som enda land i världen har möjligheten att luftalandsätta stridsvagnar med flygplan liksom att de kan luftlandsätta artellerie. Hur har/hade Sverige tänkt att skydda sig mot detta hot och hur ser de taktiska fördelarna ut med denna möjlighet? Hur mycket materiel kan ryssarna landsätta och på hur lång tid? Varför har tex inte USA utvecklat denna möjligheten?
- Radiolänkgruppchefen
- Medlem
- Inlägg: 520
- Blev medlem: 7 februari 2003, 20:47
- Ort: Skåne
- Kontakt:
När jag talar om luftlandsättning så menar jag att man "bombar" med dem. Enligt Discovery är ryssarna de enda som släpper stridsvagnar med fallskärm. Ryssarna har utvecklat fallskärm liknande de man använder när man landsätter rymdsonder osv på jorden samt att de ryska transport planen är större en något NATO har.
Väster om Örebro finns stora områden som skulle vara mycket bra för luftlandsättning. Och kanske är det därför som det ligger extra många mobförråd i skogsdungarna runt om dessa öppna slätter?
På andra sidan slätterna börjar sen Kilsbergen. En tydligt markerad "bergskedja". Och på sluttningarna där finns befästningar varifrån man kan tänka sig bekämpning av mål ute på slätten?
För övrigt är det väl artilleri som gäller?
Och skulle ryssen landsätta mekaniserade förband så återstår väl bekämpning med Bill från skogsbrynen...
På andra sidan slätterna börjar sen Kilsbergen. En tydligt markerad "bergskedja". Och på sluttningarna där finns befästningar varifrån man kan tänka sig bekämpning av mål ute på slätten?
För övrigt är det väl artilleri som gäller?
Och skulle ryssen landsätta mekaniserade förband så återstår väl bekämpning med Bill från skogsbrynen...
Nja, stridsvagnar fäller nog inte ens ryssarna med fallskärm. Det låter snarare som BMD, dvs lite mindre pansarskyttefordon.
Hur vi skulle skydda oss mot detta? Genom att ha förband över ytan. Hela armén skulle inte ligga precis innanför kusten och vänta på en landstigning. Dessutom fanns det särskilda snabbmobiliserande förband som nog var tänkta att snabbt kunna slänga fram mot en luftlandsättning. Sedan är det ju så att särskilt mycket trupp och mtrl kunde inte ens ryssarna fälla. När de var som bäst kunde de ta en division åt gången med tillgängliga transportplan. Därefter måste de fort som fan ta en lämplig flygplats för att kunna flyga in tyngre materiel. Vilket kan förklara varför alla våra flygplatser hade ett hyfsat försvar förberett.
Hur vi skulle skydda oss mot detta? Genom att ha förband över ytan. Hela armén skulle inte ligga precis innanför kusten och vänta på en landstigning. Dessutom fanns det särskilda snabbmobiliserande förband som nog var tänkta att snabbt kunna slänga fram mot en luftlandsättning. Sedan är det ju så att särskilt mycket trupp och mtrl kunde inte ens ryssarna fälla. När de var som bäst kunde de ta en division åt gången med tillgängliga transportplan. Därefter måste de fort som fan ta en lämplig flygplats för att kunna flyga in tyngre materiel. Vilket kan förklara varför alla våra flygplatser hade ett hyfsat försvar förberett.
- Radiolänkgruppchefen
- Medlem
- Inlägg: 520
- Blev medlem: 7 februari 2003, 20:47
- Ort: Skåne
- Kontakt:
- Olof Larsson
- Medlem
- Inlägg: 1739
- Blev medlem: 25 mars 2002, 19:08
- Ort: Östergötland
Ryssarna kan mig veterligen inte fälla stridsvagnar.
Däremot kan de fälla särkillda pansarskyttefordon (BMD-serien)
och andra lätta pansarfordon.
Denna kapacitet har även USA, med sina Sheridan.
USA torde även vara först med den kapaciteten med sin M56 från 1953.
Mig veterligen är jänkarna de enda som fällt stridsfordon skarpt,
vilket de gjorde 1989 i Panama.
Det gick så där. Många av fordonen landade fel och skadades,
eller var i behov av bärgning.
På det hela taget så ser man fällning, vare sig det gäller infanteri eller fordon
som ett allt mindre attraktivt val.
Idag strävar man snarare efter att initialt ta ett flygfält med helikopterburen
eller fälld trupp, för att sedan flyga in huvudstyrkan till taget flygfält
för avlastning på marken.
Luftlandsättningar skall nedkämpas genom snabbhet.
BMD-2
Utrymmet bakom tornet innehåller hela drivlinan och stridsrummet
som av förklarliga skäl är mycket trångt
M551 Sheridan
Däremot kan de fälla särkillda pansarskyttefordon (BMD-serien)
och andra lätta pansarfordon.
Denna kapacitet har även USA, med sina Sheridan.
USA torde även vara först med den kapaciteten med sin M56 från 1953.
Mig veterligen är jänkarna de enda som fällt stridsfordon skarpt,
vilket de gjorde 1989 i Panama.
Det gick så där. Många av fordonen landade fel och skadades,
eller var i behov av bärgning.
På det hela taget så ser man fällning, vare sig det gäller infanteri eller fordon
som ett allt mindre attraktivt val.
Idag strävar man snarare efter att initialt ta ett flygfält med helikopterburen
eller fälld trupp, för att sedan flyga in huvudstyrkan till taget flygfält
för avlastning på marken.
Luftlandsättningar skall nedkämpas genom snabbhet.
BMD-2
Utrymmet bakom tornet innehåller hela drivlinan och stridsrummet
som av förklarliga skäl är mycket trångt
M551 Sheridan
-
- Medlem
- Inlägg: 279
- Blev medlem: 2 november 2002, 22:44
- Ort: Främre ledningsplats
Re: Försvar mot luftalandsättning
Oj, oj, oj. Jag vet inte hur många gånger jag har övat anfall mot luftlandsättning. Jag tror att alla (i infanteriet och pansartrupperna) som gjorde värnplikten under 80- och 90-talet har övat detta om och om igen. Tänkbara fällningsområden gavs olika kodord och vips kunde kodordet XXX gå ut över etern. Eldledarna påbörjade sin eldsignalering och artilleriet och granatkastare trummade på. Kompanierna framryckte i högsta tänkbara tempo mot fällningsområdet. Om tätplutonen stötte på patrull gick bakomvarande plutoner runt. Allt för att komma fram till fältet för att kunna verka med alla vapen. Kort sagt, anfall mot luftlandsättning ingår (eller snarare ingick) som ett viktigt moment i utbildningen. Idag är fokus något annorlunda, givetvis med tanke på att hotbilden har förändrats.Radiolänkgruppchefen skrev:Hur har/hade Sverige tänkt att skydda sig mot detta hot och hur ser de taktiska fördelarna ut med denna möjlighet?
--
Jag har för mig att det egentligen inte gick så bra för ryssarna att släppa ned fordon med fallskärm - för mycket kunde gå fel för att det skulle vara värt att göra i skarpt läge. Bl.a. minns jag en film där de klipper precis när en BMD (tror jag det var) landat eftersom den ser ut att välta strax efteråt. Någon annan som känner igen detta?
- Hans Engström
- Medlem
- Inlägg: 468
- Blev medlem: 29 september 2002, 20:40
- Ort: Stockholm, Europa
- Per Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1186
- Blev medlem: 24 mars 2002, 21:51
- Ort: Stockholm
Jag tror inte amerikanerna har kvar Sheridans i tjänst, bortsett då från de som fungerar som 'fiendesimulatorer' på NTC. 82-a luftburna blev av med sin pansarbataljon (för visst var det en bataljon och inte en brigad?) någon gång under den senare halvan av 90-talet.Larsson skrev: Denna kapacitet har även USA, med sina Sheridan.
Planen var väl att Sheridan sedemera skulle ersättas av XM8 Buford, men då den vagnen var färdigutvecklad så behövdes pengarna som var avsedda för anskaffning på annat håll...