Om granatkastare

[millgard]

Vad är det för skillnad på granaten från en haubits m/77 och en 12cm GRK förutom diametern?

[Vysotskij]

Hastigheten.

EDIT: Och kanske mer specifikt utskjutningsanordningens förmåga att skjuta direkt på lite avstånd.

[MD650]

Vad är det för skillnad på granaten från en haubits m/77 och en 12cm GRK förutom diametern?

Utformningen på granaten bl.a. 12 cm svinggr (sprängvinggranat) har en "droppform" med en stjärt med vingar vilket inte en 15.5 cm sgr har.

[perfetto]

Vi bevittnade direkt verkanseld mot ett utrangerat trupptransportfordon med just H77. Jag vet inte hur långt avståndet var, men det var en extremt flack projektilbana så det var ingen kilometer eller så.

Man såg i kikaren hur vagnen skakade till och sedan bara ett rökmoln. Jag undrar hur en stridsvagn skulle ta emot en sådan projektil som inte är pansarbrytande men 40 kilo spräng? Det bör ju vara rejäl anslagsenergi åtminstone, med tanke på sådär 20 km indirekt räckvidd.

[MD650]

Jag undrar hur en stridsvagn skulle ta emot en sådan projektil som inte är pansarbrytande men 40 kilo spräng? .

Som Lena PH skulle ha sagt: -"Det gör ont".

[perfetto]

Som Lena PH skulle ha sagt: -"Det gör ont".

- Stödkrage närmaste veckorna för besättningen förmodligen ja : )

[perfetto]

Rätt i sida, minska 100!

- Rätt i sida, bortom 100 sa man väl, vad jag minns : )

[MD650]

Rätt i sida, minska 100!

- Rätt i sida, bortom 100 sa man väl, vad jag minns : )

Jo det gjorde man förr.
Nu mer så har man NATO-anpassat vilket innebär att man talar inte om var elden tar utan var den ska flyttas.

[millgard]

Vad är det för skillnad på granaten från en haubits m/77 och en 12cm GRK förutom diametern?

Utformningen på granaten bl.a. 12 cm svinggr (sprängvinggranat) har en "droppform" med en stjärt med vingar vilket inte en 15.5 cm sgr har.

Oj, jag tänkte på sprängkraft eller "verkan" vid träff i tex pansartak...

[ERO]

I amfibiebataljonen av 90-talsmodell sköttes indirekt understöd av 8 cm granatkastare (kan modellåret vara 1984?), samma som i jägarförbanden. Ett kompani per bataljon; jag vet inte antalet pjäser.

I verkligheten kan det ha funnits kvarvarande 12 cm från gamla kustjägarkompanier, särskilt i början av 90-talet, och efter 2000 kan det ha hänt annat.

Amfibiebataljonens Granatkastarkompani hade 2 plutoner med 4 pjäser 8 cm m/84 per pluton med möjlighet till att dela plutonen i 2 troppar vid till exempelvis fjärruppdrag utom bataljon/brigadartilleriets räckvidd. På Kustjägarkompanierna och amfibiekompaniet fanns det E-grupp i deras stabsputoner. Ammunitionen bestod av 8 cm Sving m/80 Z där Z står för zonrör som höjer brisaden till några meter över marken för att öka splittereffekten.

I Spärrbataljoner fanns det rörliga granatkastarpluter med samma 12 m Grkpjäser som de gamla KJ-komp hade Det var en bärbar fransk pjäs Thomson-Brand med svensk beteckning 12cm m/62 där bördorna vägde ca 30 kilo per börda. Eldrör, Lavett, Bottenplatta. Med Sving M42 och 58 var räckvidden ca 4 km. Till ammunitionsuppbörden fanns även 12 Sving m/63 som hade rakettillsats och då blev räckvidden 6 km

På 12/70 batterierna fanns det en fast GRK pluton i bunkrar. De hade 3 st 12 cm m/41-75 som var en modifierad armétolva där lavettbenen gick på en räls med streckmarkering runt om. Lavettbenen kunde förlängas likt en kryckkäpp vid höga uppsättningar.
I och med att streckskalan fanns på golvet så hade riktinstrument enbart uppsättningskala.
På liknande sätt fanns det fasta 8 cm troppar på de äldre tunga batterierna för närförsvar.På samma sätt så var det modifierade pjäser med sidriktskalan på bottenplattan

[Erik Ljungberg]

Vad är det för skillnad på granaten från en haubits m/77 och en 12cm GRK förutom diametern?

Utformningen på granaten bl.a. 12 cm svinggr (sprängvinggranat) har en "droppform" med en stjärt med vingar vilket inte en 15.5 cm sgr har.

Oj, jag tänkte på sprängkraft eller "verkan" vid träff i tex pansartak...

Hänger nog mer på tändaren än typ av granat. Zonrör som briserar en bit ovanför gör betydligt mindre skada än tex inträgningsbrisad.

Vid takträff och ingen explosion blir det nog genomslag för både 12 cm och 15,5 cm.

[perfetto]

Rätt i sida, minska 100!

- Rätt i sida, bortom 100 sa man väl, vad jag minns : )

Jo det gjorde man förr.
Nu mer så har man NATO-anpassat vilket innebär att man talar inte om var elden tar utan var den ska flyttas.

- Tackar för uppdateringen. Men...med ett "minska"-kommando säger man ju precis samma sak. Minskar man, så innebär det att man lagt elden bortom tidigare. Man minskar ju inte en redan för kort projektilbana.

[MD650]

- Man minskar ju inte en redan för kort projektilbana.

Nä, för då måste man öka! Eller som förr tala om att elden tar hitom.

[erep]

I Finland högaktas grk. Varje skyttekompani har en grkplutn med 2 lätta grk (81 mm), vilket utökas till tre pjäser i den nya organisationen. En skyttebataljon har dessutom ett granatkastarkompani, som har tunga 120 mm pjäser. Antalet hittar tunga kastare hittar jag inte nu. I den nya finska organisation som kommer att skolas fr.o.m. nu, kommer varje stridsavdelning (en eller två bataljoner) att ha organiskt artilleri med 18 st. 122 mm rör.

Indirekt eld anses fortfarande viktigt i Finland.

[perfetto]

- Man minskar ju inte en redan för kort projektilbana.

Nä, för då måste man öka! Eller som förr tala om att elden tar hitom.

- Vänta här nu en smula. (för att jag ska få ordning på mina synapser)
Om man eldsignalerar "minska" isf "bortom" så menar man ju samma sak, dvs. att elden ligger - från eldledarens position sett - för långt bakom fiendeställning. "Minska" är ju då alltid en korrigering för att korta projektilbanan. "Minska" kan, precis som "bortom", aldrig innebära att man lägger elden ännu längre bakom fiendeposition.
Summa = båda kommandona röjer eldläget för en eventuell avlyssnare.
(som ändå inte hinner omgruppera snabbt nog för att undkomma en nedkämpningsyta av 300x300 m utan förluster : )