Kulsprutegevär m/40

[G:son]

Hittade denna (halvfärdiga?) artikel som tangerar ämnet i Wikipedia, synbarligen har den reviderats, men inte godkänts? Klistrar in texten i alla fall:

Knorr-Bremse MG35/36

This Machine Gun originated in Sweden & was designed by Lauf & Przkalla in 1933. Known as the LH33 it was supplied to the Swedish Army under the designation of KG m/40 (Kulsprutegevär m/40) in 6.5mm Caliber.


Lauf then sold the patents to a German company, Knorr-Bremse, A company renowned for it's innovative manufacture of Locomotive & Automobile pneumatic braking systems, Hence the word "Bremse" (Brake) in the company's name.

It seems likely that Knorr-Bremse was attracted by the prospect of large Military contracts to the rapidly expanding Wehrmacht & decided to enter the Arms Business & making some modifications produced the weapon as the MG35/36.

Modifications from the original Swedish LH33 design included a simplified Gas feed channel, Deletion of the Incremental Gas Feed Regulator, simplified Bi-pod including moving the Bi-pod approximately 100mm rearward from the muzzle end for stability, simplified Trigger Group & Housing, deleting the double Trigger & adding a simplified pistol grip.

As such the Knorr-Bremse MG35/36 is a conventional gas operated light Machine Gun using a tipping bolt & which fed rounds from a box magazine on the left hand side, A quick release nut on the Breech end facilitated quick barrel changes & for reasons never understood or explained the last 75mm of the barrel at the muzzle end was smooth-bored.

Faults inherent in the design included a safety catch which if not properly applied could hold the operating Bolt three quarters cocked without the sear being engaged, subsequent release of the safety with a loaded Magazine in place would release the bolt, chamber a round of ammunition & fire.

Firing vibrations & a weak mounting point for the butt often led to the butt coming loose & falling off. These design faults & a lack of features that would have set it apart from other contemporary Light Machine Guns forced the German Army to turn the weapon down, However numbers were sold to the emerging Waffen SS since procurement through a Hostile Wehrmacht control system limited the availability of the most modern weapons from Germany's ordinance industries.

Use even by the Waffen SS seems to have been limited to use in a training role until sufficient stocks of Czech ZB26 & MG34's were available, whereupon the MG35/36 was offloaded to the various SS Foreign Legions by then engaged in fighting on the Russian Front.

Despite an assumption made on this page http://en.wikipedia.org/wiki/Kg/1940_Light_machine_gun that the weapon led to the development of the FG42 & H&K series there is absolutely no indication within the design of the MG35/36 in which one can draw this conclusion, quite simply there is not a single design feature which either weapon shares. In fact the Swedish LH33 (MG35/36 predecessor) used a tipping Double Trigger for semi or Full Automatic fire as used in Waffenfabrik Solothurn AG's MG30 & Mauserwerke's improved MG34. One could infer from this, that rather than the LH33 influencing the design of the FG42, Solothurn's MG30 influenced the Swedish LH33.

Knorr-Bremse MG35/36
Caliber 7.92mm
Length 51.48in
Weight 22lb
Barrel 27.25in Long, 4 grooves, right hand twist
Feed System 20 Round Detachable Box Magazine
System of Operation Gas, tipping bolt
Rate of Fire 500rpm
Manufacturer Knorr-Bremse AG, Berlin-Lichtenberg
User Nazi Germany


Encyclopedia of Infantry Weapons of WWII Ian V. Hogg, Bison Books

http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia: ... _MG35.2F36

[varjag]

Tack för posten G:son och länken!
Vi har e n detalj till om 'LH 33' som jag inte visste - att det var försett med 'dubbelavtryckare' för halv- och helautomatisk eld av Solothurn-typen.

'Break cover LH 33! - we're closing in on you!'

Varjag

[Martin Lundvall]

( Jag har bett vår 'Forumryss' - Martin Lundvall om hjälp med översättning av den ryska texterna på både min bild och länken ovan - hoppa att ngn liten ledtråd skall hittas )

Bildtexten säger att grunkan mest användes som utbildningsvapen, förmodar av Wehrmacht.

Här nedan är en snabb översättning av texten från det anra forumet, jag kan inget om vapen så det kan mycket väl vara så att jag har gjort fel, hojta till då. Särskilt den teknisk biten översatte jag slarvigt, ska kolla mer på den vid senare tillfälle

Redan i slutet av 1920-talet konstruerade direktören Hans Lauf detta orginella vapen som arbetade med principen att leda krutgasen ut från gevärspipan. Kompakt, lätt, relativt billig och med ett magasin med plats för 20 patroner intresserade detta inte Wehrmacht som vid denna tid försökte konstruera ett eget gevär. Lauf vände sig då till utlandet för att få avsättning av sin egenhändigt konstruerade produkt. Hans projekt uppmärksammades i Sverige där man letade efter den optimala kulsprutan. Hans modell fick benämningen 6,5 kulsputa LH/33. Grunkan blev tillverkad i Sverige och utsatt för test. Testen var emellertid inte lyckade och Lauf fortsatte sitt arbete.
Snart såg en moderniserad version av Knorr-Bremse dagens ljus. Förbättringen innefattade gassystemet, avtryckaren, pipan förlängdes, nytt stöd. Allt detta togs in i det tyska patentet N 430 641 år 1936. Två varianter, LH/35 och LH/36 producerade för att kunna användas till patron 7,92* 57 - mm och testades av HWaA, men vid denna tid hade serieproduktionen av MG 34 redan satts igång.
Det nya geväret var mycket bra och fanns med i många tävlingar, i USA, Storbritannien. Den största mängden Knorr-Bremse som köptes var av Finland. Den verkliga framgången kom först 1939 då direktören lyckades sälja sitt system till den österrikiska firman Steyr-Daimler-Puch i staden Steyr för tillverkning av 500 gevär. Firman skulle leverera gevär till Waffen-SS.
Geväret hade två lägen, manuellt och automat, geväret hade också en specialmekanism somgjorde det möjligt att ställa in hastigheten på elden. 500 eller 100 skott per min. Geväret kunde också riktas mot luftmål. Pipan kyldes av luften. Efter 200 skott var man tvungen att byta pipa. Effektiv skottvidd var 2000 meter. 1943 i samband med ombeväpningen av Waffen-SS gavs M.35/36 till de utländska delarna av Waffen-SS.

/Martin

[Martin Lundvall]

Kanske underlättar om, för mig som oinsatt, berättar vad det exakt ni vill veta. Var det tillverkades? Hur många?

/Martin

[varjag]

Kanske underlättar om, för mig som oinsatt, berättar vad det exakt ni vill veta. Var det tillverkades? Hur många?

/Martin

FÖRST Martin - tusen tack för översättningen!
Jag har tidigare läst bråkdelar av denna artikel, bl.a. patentnumret - men inte 'det hele' vilket var mycket lärorikt.
Vad vi vill veta - Var och av Vem det tillverkades?, vilket din översättning kanske kastat en del ljus över.
Jag har alltid förvånats över kunskaperna hos ryska kännare och entusiaster - och denna text är typisk för dessa, ehuru ett par uppgifter från den ryska länken är felaktiga. Som jag skrev i en tidigare post är vapnet och dess historia i både Tyskland och Sverige omgivet av många frågetecken.
Stellan Bojerud - och inte minst jag, välkomnar alla nya detaljer oavsett hur små och till synes obetydliga de kan vara - för att göra det möjligt att skapa en fylligare helhetsbild av föregångarna till det svenska Kg m/40.
Så fort jag hör/läser Kg m/40 blir jag som en terrier......

Din hjälp uppskattas mycket, Varjag

[G:son]

"The Swiss Connection"

Tack vare Martins översättning, konstaterade jag att herr Lauf faktiskt hette Hans i förnamn, och hittade därmed ett intressant dokument, som behandlar Schweiz förhållande till Tyskland och nationalsocialismen. Dokumentet nämner en viss direktör Hans Lauf, som var vd för Magdeburg Werkzeugmaschinenfabrik AG. Lauf deltog i det hemliga tyska upprustningsprogrammet, och flyttade 1924 utvecklingen och tillverkningen av vapen, bl.a. den s.k. Becker 20mm-kanonen till Schweiz, till sitt bolag Werkzeugmaschinenfabrik Oerlikon (WO), nära Zürich-Oerlikon. Detta pga att Versailles-fördraget lade stränga restriktioner på den tyska vapenindustrin. Hans Lauf var alltså på 30-talet redan en gammal räv i den internationella vapenhandeln. Om Hans Lauf var delägare i WO ännu på 30-talet, är osäkert, då Emil Georg Bührle torde ha blivit majoritetsägare 1929. Kanske Lauf blev tvungen att lämna Oerlikon, och hitta nya projekt, LH33 t.ex.?

Intressant är, att Tyskland meddelade officiellt, att man struntar i Versailles-fördraget 1933, i samband med Hitlers maktövertagande. Frågan är väl då, om LH33 kanske utvecklades före det i Schweiz, eller om den var ett resultat av en hastigt gjord utveckling i Tyskland? Eller i Sverige? Osäkerheten kring, om LH33 var svensk eller tysk, kan ju också ha ett samband med hemlighetsmakeriet kring den tyska vapenindustrin, och Versailles-fördraget.

Faktauppgifterna finns på sidorna 206-207 i ett pdf-dokument på 597 sidor, som hittas här, resten är mina funderingar:

http://www.uek.ch/en/schlussbericht/synthesis/ueke.pdf

[Martin Lundvall]

Jag är också förvånad över de ryska vapengalningarnas kunskap, om ni har tillräckligt många frågor kanske det kan vara värt att registrera sig där och fråga.

/Martin

[Stellan Bojerud]

Stort tack till alla bidragsgivare! Detta är smått sensationellt. Men hur kommer bokförläggaren Torsten Lindfors in i bilden. Herr Lauf verkar ju "självgårende".

[varjag]

En djup bugning för G:son!!!

Stellan Bojerud skrev

Detta är smått sensationellt.

Jag instämmer 200%igt! ÄNTLIGEN har ngn lyckats 'ta struptag' på denne nebulöse tysk.....Hans Lauf. Vår G:son måste ha gudomligt tålamod - att läsa 206 sidor - innan han träffar 'paydirt'. Men vilken malmåder!
Pusselbitarna ramlar på plats....VD vid Magdeburger Werkzeugmaschinenfabrik.....M.a.o. han var chef för just ett sånt företag som tillverkar maskiner för att göra 'maskiner'. Eller vapen . Jag har hela tiden gissat att det bara fanns en e n d a verktygssats för tillverkning av LH33/Kg m/40 - men måste kanske revidera den uppfattningen med denna nya information.
Ett problem med anonyme Hans Lauf, var alltid att en okänd tekniker 'åker till Sverige, uppfinner ett Kg - och droppar ur historien'' - ytterst otroligt.

Nu har G:son lyft mera av ridån - vi har att göra med en erfaren maskiningenjör och vapentekniker som arbetat hos Oerlikon i Schweiz innan han försöker sälja en egen (enbart egen?? - Przkalla??) konstruktion i den tyska återupprustningens högkonjunktur.

Hela historien om MG 35/36 och Kg m/40 har fått en ovärderlig knuff framåt tack vare G:son ( ) - och står inför omskrivning!

I tip my hat, Varjag

[varjag]

Jag är också förvånad över de ryska vapengalningarnas kunskap, om ni har tillräckligt många frågor kanske det kan vara värt att registrera sig där och fråga.

/Martin

Tack Martin för erbjudandet - kanske 'will take you up' på det. Men måste först hämta mig från chocken av G:son post - och samla mig till några få - men specifika, frågor. mvh, Varjag

[G:son]

Jag instämmer 200%igt! ÄNTLIGEN har ngn lyckats 'ta struptag' på denne nebulöse tysk.....Hans Lauf. Vår G:son måste ha gudomligt tålamod - att läsa 206 sidor - innan han träffar 'paydirt'. Men vilken malmåder!

Lyckligtvis hade schweizarna, som de brukar, gjort ett gediget arbete med en ordentlig innehållsförteckning, så jag insåg att det intressanta finns någonstans på sidorna 200-220. Över 200 sidor på datorskärmen tror jag inte att jag skulle klara av. Men visst var han svår att hitta, och ytterligare information om Hans Lauf tycks vara svårt att gräva fram.

En idé kunde ju vara, att fråga Lindfors barn om de vet någonting. Själv tycker jag, att det verkar som om Lindfors och SAV fungerade mest som bulvaner för Hans Lauf.

Przkalla tycks vara ett fullständigt mysterium, alla sökresultat leder till liknande diskussioner på ett fåtal forum. Kanske namnet, om det är ett namn, är felstavat?

[varjag]

Som jag antytt i ovanstående post - betraktar jag Torsten Lindfors lite grann som en, för sin generation, typiskt sprättig officer, men med goda kontakter och intresserad av av att tjäna (lätta?) pengar på vänner och inflytande. Att han mest fungerade som en bulvan (för vilka?) - är jag övertygad om.

Tanken med Torsten Lindfors 'barnbarn' - blir det nog - överlåter jag åt den svenska sidan av forumet! Any takers???

Vad Przkalla beträffar - har jag kört in i samma tegelvägg som du .
Men - vi har en eller två polska medlemmar - jag skall fråga dem om namnet är tjeckiskt eller polskt - den skriande bristen på vokaler pekar i den riktningen.....Varjag

[Stellan Bojerud]

Jag tror jag har det.

Den hemliga underrättelsetjänsten C-byråns chef, major Carl Petersén, anklagades efter kriget för att ha skott sig på internationella vapenaffärer. Han var född 1883 och blev officer vid A 5 1903, där den ett år yngre Torsten Lindfors blev officer 1905. CP och TL kände alltså varandra sedan mer än trettio år.

Jag tror att CP var den som skaffade Knorr-Bremse till Sverige, men att han höll sig dold bakom TL.

[varjag]

Jag tror jag har det.

Den hemliga underrättelsetjänsten C-byråns chef, major Carl Petersén, anklagades efter kriget för att ha skott sig på internationella vapenaffärer. Han var född 1883 och blev officer vid A 5 1903, där den ett år yngre Torsten Lindfors blev officer 1905. CP och TL kände alltså varandra sedan mer än trettio år.

Jag tror att CP var den som skaffade Knorr-Bremse till Sverige, men att han höll sig dold bakom TL.

Whoopeee!

Gulaschbaroner....i Kg m/40-affären - har jag alltid trott.....

Stellan, kan du specifiera anklagelserna mot Petersén??

Varjag

[Stellan Bojerud]

Emil Georg Bühle arbetade fram till 1924 vid Magdeburg Werkzeugmaschinenfabrik (MW) och var 1924-56 VD för Werkzeugmaschinenfabrik Oerlikon (WO) i Schweiz. Hans Lauf var 1924 VD för MW och synes haft intressen i WO eller möjligen ägt fabriken.

Det var fram till 1935 förbjudet att utveckla vapen i Tyskland. Herr Lauf satt och ritade i Magdeburg och någon svarvade och skruvade i Oerlikon. Denne var sannolikt den mystiske herr Przkalla. Resultatet blir LH/33.

1935 då vapen på nytt kan göras i Tyskland kommer Knorr-Bremse in i bilden med LH/35 och LH/36 som blir MG 35/36.

1939 kommer Steyr-Daimler-Puch in i bilden och skall tillverka 500 vapen.

1939 är Gevärsfaktoriet och Husquarna översysselsatta och kan inte producera fler kulsprutegevär.

C-byråns chef Carl Petersén får en idé. Han skaffar några prototyper till kg från Steyr (vi importerade vapen för fullt från Tyskland 1939).

Carl Petersén går till sin gamle kamrat Torsten Lindfors, som satsar lite pengar i projektet alternativt ställer upp som bulvan.

Det är ju hemvärnets tillkomst 1940 som motiverar produktionen av kg m/40. Det går inte att ta fram ett kg på ett år och som framgått ovan är det ju först 1941 som kg m/40 börjar bli klart. Varifrån kom då prototypen som antogs som m/40 ett år tidigare.

Gissningsvis från Steyr. Tyskarna sålde efter Anschluss ut fd österrikiska arméns vapen som inte passade tysk standard.

Det kan eventuellt förhålla sig så att Steyr gjorde delarna till kg m/40 som importerades till Sverige och att TL hyrde någon fabrikslokal där dessa delar monterades ihop.