För att fortsätta med "Eldsläckningssystem i svenska hangarer?"
När man bekämpar brand på ett fartyg har man sprintler så eller tar man slangar? Pumpar man ombord de eller finns de lagrat. Pumpar man ut lika mycke vatten som man pumpar in. Alltså måste man länspumpa samtidigt eller tar man hand om det sen när branden e under kontroll?
Eldsläckningssystem i på fartyg
Re: Eldsläckningssystem i på fartyg
Inom den civila sjöfarten har man CO2 system, fasta installationer för maskinrummet och även ibland för lastrum. I flottan används samma system, man har dock använt halongas denna är ju dock nu förbjuden, vet inte om marinen fortfarande har dispens för att använda den. Annars förekommer ju sprinklersystem också, vilka i regel använder sjövatten.predator skrev:För att fortsätta med "Eldsläckningssystem i svenska hangarer?"
När man bekämpar brand på ett fartyg har man sprintler så eller tar man slangar? Pumpar man ombord de eller finns de lagrat. Pumpar man ut lika mycke vatten som man pumpar in. Alltså måste man länspumpa samtidigt eller tar man hand om det sen när branden e under kontroll?
MVH Stefan
Här är en PDF som utvärderar brandriskerna på HMS Visby. Kanske inte helt onödigt arbete med tanke på vad som hände den norska minsveparen Orkla (också byggd i glasfiberarmerad plast) för snart fyra år sedan.
http://www.brand.lth.se/bibl/5084.pdf
/Per
http://www.brand.lth.se/bibl/5084.pdf
/Per
- Bilagor
-
- KNM Orkla i brann nordøst for Ålesund. Fartøyet deltok i øvelse Flotex 2002 da brannen brøt ut tirsdag morgen..jpg (27.88 KiB) Visad 3318 gånger
Re: Eldsläckningssystem i på fartyg
Ubåtar hade halon (med dispens) på 90-talet. Vet inte om detta ändrats sedan dess. Dispensen fick man bla pga att man inte kansteben skrev: Inom den civila sjöfarten har man CO2 system, fasta installationer för maskinrummet och även ibland för lastrum. I flottan används samma system, man har dock använt halongas denna är ju dock nu förbjuden, vet inte om marinen fortfarande har dispens för att använda den. Annars förekommer ju sprinklersystem också, vilka i regel använder sjövatten.
MVH Stefan
ventilera ut gaser på ett smidigt sätt.
Stora mängder CO2 är inte önskvärt i en ubåt.Civilt på landbacken har jag sett flera installationer med halon så sent som förra året. Verkar som man får behålla befintliga
system men inte fylla på.
OT: Jag var med när halonsystemet löstes ut i en datorhall en gång (kollega tappade en "ruta" datorgolv på
en rökdetektor=. Det var en ganska högjudd och dramatisk upplevelse vill jag lova. Jag var nära att behöva byta kalsonger efteråt.
/Otto
Huvudorsaken till att branden på Orkla fick ett sånt olyckligt slut var att släcksystemet var underdimensionerat samt att det säckade ihop efter 30 sekunder. Utrymmet där branden startade (fläktrum) var heller inte brandskyddat. Fartyget som helhet inte målat med brandtålig färg. Inga brandförstyvningar fanns. Det gjordes inte en ordentlig riskkalkyl med hänsyn till kompositmaterial när det designades.Perman skrev:Här är en PDF som utvärderar brandriskerna på HMS Visby. Kanske inte helt onödigt arbete med tanke på vad som hände den norska minsveparen Orkla (också byggd i glasfiberarmerad plast) för snart fyra år sedan.
Två minuter efter att branden startade kom bekämpningen igång. Då släcksystemet lade av lyckades man få igång dieselpumpar men då var det försent. Sju minuter efter att brandlarmet gått gavs ordern överge fartyget.
Allt, plus mer därtill finns att läsa i Orklarapporten: (Intressant är att Kockums kompositkunnige Sven-Erik Hellbratt finns med i den tekniska expertgruppen)
http://www.mil.no/multimedia/archive/00 ... 27673a.pdf
En fördel med kompositer, jämfört med metall, som det inte talas så mycket om är att det kan isolera/stänga in hetta bättre men utan brandskydd förlorar det sin bärighet vid ca 100 grader Celsius.
Mvh, och glad påsk, Sören
Edit: Orkla och Visby är inte byggda i samma material utan av GRP/FRP (glasfiber) respektive CFRP (kolfiber) men ingetdera är ju speciellt brandtåligt utan ytterligare åtgärder.
Jo det gick ruskigt fort, tack och lov så klarade sig alla utan fysiska skador.
Mvh,Sören
Edit: Att det läckte hydralolja bidrog ju också, som det står i undersökningen, till att att det gick som det gick. Man kan spekulera om vad som hänt om ett fartyg byggt i stål råkat ut för samma sak, bortsett från att axelbrottet kanske inte orsakat samma skada i väggen?
Mvh,Sören
Edit: Att det läckte hydralolja bidrog ju också, som det står i undersökningen, till att att det gick som det gick. Man kan spekulera om vad som hänt om ett fartyg byggt i stål råkat ut för samma sak, bortsett från att axelbrottet kanske inte orsakat samma skada i väggen?
Som ovan antydits är Halon totalförbjudet i civila sammanhang sedan några år tillbaka. Dess värre får man säga därför att det var ett effektivt släckmedel som var enkelt att installera. En CO2 anläggning är mycket mer komplicerad och kostar betydligt mer. Väldigt många Halon-anläggningar har å andra sidan ersatts med Inergen vilket också är komplicerat och kostbart. Men inte på samma nivå som CO2.
Psilander skrev:Får jag föreslå att ni läser skyddstjänstkapitlet i örlogsboken, (fanns tidigare att ladda ner)
Förutom fasta installationer av sprinklers (med länspump) finns ju också rökdykare, rörlig släckutrustning(brandmannautr) fasta och rörliga brandspumpar och brandposter mm.
Huu ja... Så är det ju, även inom handelsflottan( min uppgift faktist
) Men fasta installationer är ju att föredra före att riskera liv och lemm a`la Rambo 
Men finns inte såna att tillgå så är det ju det sista alternativet, före att överge skeppet då /Stefan 
Faktum är att Halon inte är kvävande på samma sätt som kolsyra, dock blir det giftigt i högre koncentrationer. Redan några få volymprocent halon i ett utrymme dödar eld, men skonar människor. Principen är genial för halonet, att det förhindrar reaktionen mellan det brännbara ämnet och luftens syre - förgiftar branden kan man säga förenklat. Nackdelen är att det förstör miljön.
En halvny grej i fartygssammanhang är vattendimma-sprinklers ("HiFog") som utnyttjar att vatten utvidgas oerhört när det kokar - 1 liter flytande vatten blir nästan två kubikmeter vattenånga! Om det brinner i ett slutet utrymme, och fartyg är ju byggda med små utrymmen bl.a. för att försvåra brandspridning, sprutar detta in vattenaerosol som förångas och förhoppningsvis kväver elden med en ganska liten mängd vattten. "Vanliga" sprinklers eller vatten sprutat från slang blöter ner och kyler, men väldigt lite av detta vatten förångas. Vid stora bränder ombord blir släckvattenmassorna ett stabilitetsproblem.
Tillägg: vissa haloner (1301) är icke-giftiga, 1211 är tokgiftigt om det reagerar fel, så ni inte sitter lugnt kvar vid Halonlarmet.
En halvny grej i fartygssammanhang är vattendimma-sprinklers ("HiFog") som utnyttjar att vatten utvidgas oerhört när det kokar - 1 liter flytande vatten blir nästan två kubikmeter vattenånga! Om det brinner i ett slutet utrymme, och fartyg är ju byggda med små utrymmen bl.a. för att försvåra brandspridning, sprutar detta in vattenaerosol som förångas och förhoppningsvis kväver elden med en ganska liten mängd vattten. "Vanliga" sprinklers eller vatten sprutat från slang blöter ner och kyler, men väldigt lite av detta vatten förångas. Vid stora bränder ombord blir släckvattenmassorna ett stabilitetsproblem.
Tillägg: vissa haloner (1301) är icke-giftiga, 1211 är tokgiftigt om det reagerar fel, så ni inte sitter lugnt kvar vid Halonlarmet.