Denna outsinliga militärtekniska kunskapskälla

[Hans]

Efter leo2's fråga huruvida vi kan allt eller bara använder Internet så tänkte jag starta en liten tråd där vi kan diskutera detta.

Personligen kan jag mycket - och det leder mig rätt när jag letar efter saker jag inte kan (via Google). Då kommer naturligtvis frågan hur kommer sig det att kan jag så mycket?

---

För länge, länge sedan i ett Kungarike fanns det en liten pojke som hette Hans. Hans pappa hade den trevliga smaken att ha valt Flygvapnet som karriär så lilla Hans fick se på många flygplan och senare när han var lite större fick han följa med (Sk50, 60, och 61). Som alla små pojkar ville Hans bli som sin far och började med att bygga flygplansmodeller, över årens lopp blev det ganska många, dessutom slank ett och annat pansarfordon och någon enstaka båt med. När man har byggt en modell brukar man komma ihåg vad modellen heter. Hans pappa hade en befattning som innebar att han fick ett antal militärpornografiska tidskrifter, dessa tog pappan hem och som omväxling mot att tjuvläsa pappans Playboy ögnade Hans igenom dessa tidskrifter, efter många års snabbt tittande på bilder så fastnar alltid något. Sedermera när Hans började lära sig att läsa utrikiska språk så spenderade han avsevärd tid att läsa ”böcker”– det var en sorts Internet fast på plana papperskivor, ofta ihoplimmad med andra papperskivor, man kunde inte skrolla utan var tvingad att ta fram en ny papperskiva om man ville ha mer information – så var det faktiskt förr i tiden!

För att väcka ännu mera avsky hos de medlemmar på forumet som tillika är medlemmar i Svenska Freds- och skiljedomstolen så spelade Hans krigsspel, både med pappbrickor och med miniatyrstridsvagnar samt blev ovanpå allt annat elände vapengalning och skaffade sig egna vapen senare i livet. En vacker dag så blev det dags för Hans att göra sin miltärtjästgöring – turligt nog för Flygvapnets flygplansbestånd var Hans för stor och dessutom hade han färgfel på synen så han fick söka sig till Armén i stället. För den oinvigde kan vi berätta att på denna tid försvarades Konungariket mot de bolschevistiska horderna av Krigsmakten som i sin tur bestod av Armén och diverse paramilitära organisationer såsom lottakåren, hemvärnet, flygvapnet, scoutkåren samt marinen.

Hans hamnade, ja han sökte ju själv dit den token, på ett jägarförband där spaning var en av de viktigare uppgifterna. Nu kom Hans snabbt på att han hade något större kunskap om fiendens (bolschevikernas och de nästan allierades) vapen och utrustning än sina kamrater. Inte nog med detta, Hans insåg också att han kunde mer än de officerare som skulle utbilda honom. Eftersom Hans inte kunde hålla sin stora käft när han upptäckte fel så kom denna kunskap till officerarnas kännedom. Tvärtemot vad man skulle kunna tro var denna kunskap inte en merit utan snarare en belastning, efter det att Krigsmakten bytte namn till det mer fjantiga försvarsmakten infördes nämligen jantelagen som dogm.

Jag skall berätta en anekdot om Hans uppförande vid en föreläsning om Stormakten för ett antal värnpliktiga kadetter något år senare. Vid ett mellansvenskt regemente samlades dessa, ett hundratal mer eller mindre motiverade, kadetter i en filmsal en vacker augustimorgon. Efter avlämning så börjar en major med sin väl förberedda föreläsning om den presumtiva motståndaren. Det visas OH-bilder över den fiktiva organisationen och detta varvas med diabilder på vapen, fordon, flygplan etc. från Stormakt röd och från Stormakt blå. Hans sitter som vanligt i sina egna tankar och retar sig på att man hycklar neutralitet, Handbok Stormakten del III som var grunden till föredraget sades vara neutral men var i verkligheten en lätt modifierad variant av Sovjetisk organisation och utrustning. Majoren har precis kommit fram till Amfibiepansarkyttevagn 1 – som då skulle vara någon form av syntes av västliga och östliga fordon. Nu var den inte det, utan den var så gott som en identisk med en BMP 1. Nåja, majoren visade nu som exempel på en Amfibiepansarkyttevagn 1 en bild på just en BMP 1 och då kunde den obstinata kadetten inte hålla klaffen utan sade ”Major, är detta inte hyckel på hög nivå, det finns ju ingen motsvarighet till Amfibiepansarkyttevagn 1 i väst. Det fattar ju alla att den är en BMP 1” Majoren nu lätt irriterad av den uppkäftiga kadetten växlar snabbt bild på diaprojektorn och säger triumferande ”Finns ingen motsvarighet i väst, ha, vad säger kadetten om den här då?” och förväntar sig en tillplattad kadett som naturligtvis inte vet vad det är och som nu har lärt sig att hålla truten. Till allas förvåning och majorens bestörtning svarar kadetten lugnt ”Det där är en fransk AMX 10 och kan knappast jämföras med en BMP 1, den är exempelvis inte utrustad med pansarvärnsrobot och den har bara en 20mm akan och inte en 73mm kanon – eller 75mm som den så kallade Amfibiepansarkyttevagn 1 sägs ha.” Majoren bläddrar febrilt i sina papper och konstaterar att det kadetten säger faktiskt stämmer. ”Öhrm, ja, ja då går vi vidare” säger majoren överslätande då han tänker för sig själv att den där j*vla kadetten måste ju ha haft en rackans tur som kunde gissa rätt - men nu ska han allt få! Nästa fråga går till kadetten ”Det där är en tysk Marder och precis som AMX 10 så har den ingen pvrb och bara en 20mm akan” Nästa fråga går återigen till kadetten och kadetten kan svaret. Nu börjar de övriga åhörarna inse att något är på gång och all uppmärksamhet riktas nu mot den tvekamp som har utbrutit mellan majoren och den obstinata kadetten. Majoren försöker följa planen för lektionen men har gett sig tusan på att sätta åt den där kadetten, han kan ju inte kunna allt. Fråga efter fråga ställs till kadetten och fråga efter fråga besvaras, korrekt! Flygplan, svävare, stridsvagnar, robotar, handeldvapen och helikoptrar ja allt som tänkas kan men ingen tvekan, alla saker identifieras korrekt under de övriga kadetternas jubel. Majoren svettas allt mer och lektionen liknar mer en boxningsmatch där den ena boxare slår och slår men aldrig lyckas få in en träff. Majoren börjar sakta men säkert ge upp. Alla diabilderna, kanske en 75 stycken, har nu blivit korrekt identifierade utav en enda kadett. Majoren ser fram emot att få gå på lunch och beklaga sig för sina kollegor och nu håller han pliktskyldigast på med att gå igen Stormaktens C kapacitet och har just lagt på en OH bild med organisationen av ett ISB-förband och ställer av gammal vana frågan till den där sabla kadetten ”Och kadetten kanske kan berätta vad ISB står för?” ”Ja major, det står för indikering, sanering och brand” Plötsligt flyger majoren upp och skriker med illa dold glädje i rösten ”FEL, FEL, FEL kadetten har FEL, det står inte för indikering, sanering och brand det står för indikering, sanering och brandBEKÄMPNING – kadetten hade FEL!!!”

Efteråt kunde både kadetten och majoren skratta åt historien.

Nåja, nu många år senare när Hans har blivit civil efter drygt dussin år i hären och dessutom emigrerat så har det militärtekniska intresset kvarstannat. Det har blivit utökat med ett militärhistoriskt intresse så Hans läser mycket och besöker gärna de många krigshistoriska platserna i hans närhet.

---

Detta var historien om hur snett det kan gå i livet om man är som Hans. Skräck och varnagel skall drabba dagens oförstörda ungdom av denna historia – gå för allt smör i Småland inte den vägen Hans har gjort!

All likhet med Hans i historien och den Hans som figurerar på Skalman är en ren tillfällighet.

MVH

Hans

[Sarvi]

Jodå, känner igen det där. Själv hamnade jag i en dispyt med min fänrik redan vid första vapenutbildningen om huruvida den grönmålade pangpåken jag fått ut var en produkt av Heckler & Koch eller av Fabrique National. Efter en kort diskussion beordades vapnet att vara Heckler & Koch och den värnpliktige att vara tyst. Iallafall tills fänriken hade haft tid att läsa på. Till slut blev det nog en Fabrique National av det hela iallafall.

[Hans Engström]

Borde inte den här finnas på ett forum till vid det här laget?

re AK%, de flesta utländska rapporter hävdar fortfarande att det är en Galil...

[Hans]

Det gör den men jag är inte riktigt lika aktiv där som här.

Eskilstuna gevärsfaktori, eller Bofors eller vad det numera kallas är väl för bövelen de som har tillverkat produkten, visserligen under licens från FN men i alla fall.

MVH

Hans

[tryggve]

Heh, det påminner mig om min egen lumpartid, och vad som hände under en lektion där (tror jag det var) regementschefen föreläste om organisation och utrustning.
Detta var 94/95, när ett större inköp av östmateriel i form av BMP-1 och MTLB hade gjorts. Detta nämns givetvis av överstelöjtnanten, som dessutom sådär i förbigående nämner att det också finns BMP-2 och frågar ”om någon vet skillnaden”.
Vpl Tryggvesson kan inte låta bli, utan ställer sig upp och säger något i stil med: ”Skillnaden i beväpning är att BMP-1 har en 73 mm lågtryckskanon, medan BMP-2 har en 30 mm akan”.

Nu är väl det inte hela skillnaden, men det räckte för att regementschefen skulle bli aningen förvånad, och att mitt rykte som militärnörd bli etablerat på kompaniet.

Jag rättade dessutom plutonens fänrik vid ett par andra tillfällen. Som tur var hade vi bra befäl, med mycket humor…

[Hans Engström]

Har man HStorm3 som kvällslektyr sedan 14 års åldern så är det väl ett säkert tecken.

[Sarvi]

Eskilstuna gevärsfaktori, eller Bofors eller vad det numera kallas är väl för bövelen de som har tillverkat produkten, visserligen under licens från FN men i alla fall.

När jag såg hur jag hade formulerat mig funderade jag på att ändra, men sen tänkte jag "Äh, ska se vilken messerschmitt som hugger på kroken först!"

[MD650]

”FEL, FEL, FEL kadetten har FEL, det står inte för indikering, sanering och brand det står för indikering, sanering och brandBEKÄMPNING – kadetten hade FEL!!!”


MVH

Hans

Enl. mitt förmenande så vill jag påsta att kadetten hade mer rätt än majoren i ovanstående fall.

[J.K Nilsson]

Eftersom jag har haft allt som låter och flyger som intresse sedan jag kunde sitta upprätt i en barnstol vid ett bord blev jag flygtekniker. Det finns ett foto där mamma ställt ett rött plastflygplan framför mig där jag sitter vid bordet, röd av ilska i ansiktet då jag inte har motoriken att kunna sträcka mig efter det.

I unga år, fem-sex års åldern fick jag mina första plastbyggsatser av flygplan och har sedan dess i princip slukat all litteratur om svenska stridsflygplan.

Gjorde lumpen vid F4 som aggregat - säkerhetsmateriellmekaniker på 2:a Flygunderhållskompaniet. Sökte givetvis vidare men kom inte med första svängen som tekniker utan fick komma till rekryteringscentrum för att göra tester till flygingenjör. Fick fyllnadstjänstgöra vid 1:a Flygunderhållskompaniet Januari - Augusti 2001 som Flygplanmekaniker innan jag började på militärhögskolan i Östersund. Jobbar numer vid F4 som officer i flygteknisk tjänst på JAS 39. Trots all turbulens så måste jag säga att jag har världens roligaste jobb. Mina skolkamrater vid MHS-Ö har gjort mig mycket allmänbildad då det gäller militär materiell.

J.K Nilsson

[MD650]

Eftersom jag har haft allt som låter och flyger som intresse sedan jag kunde sitta upprätt i en barnstol vid ett bord blev jag flygtekniker.
J.K Nilsson

En flygande kugghjulskossa alltså....

[Hans]

När jag såg hur jag hade formulerat mig funderade jag på att ändra, men sen tänkte jag "Äh, ska se vilken messerschmitt som hugger på kroken först!"

Du kommer ingen vart med smicker

MVH

Hans

[Hans]

Enl. mitt förmenande så vill jag påsta att kadetten hade mer rätt än majoren i ovanstående fall.

Hmmm, kan det vara så att jag blandar ihop korten här historien är mer än 20 år gammal och jag har inga reglementen framför mig - men det har säkert du

MVH

Hans

[Hans]

Jag har ett förslag, att vi har denna tråd som presentationstråd för oss MÖP nördar här i utrustningstråden. Så, gamlingar och nykomlingar - presentera er här.

MVH

Hans

[Johan Elisson]

Yes box alabama!

Namn: Flytta dina ögon en bit till vänster.
Utseende: Dito.
Född: 1984.
Gjort lumpen: Som bevgrpch vid I 19.
Gör nu: Studerar teknisk fysik på Chalmers.
Intressen: Gå ut, datorer, musik.
MÖP-intressen: Andra världskriget, pansarfordon, vapen, organisation, Tyskland, svenska armén och dess regementen.
Autistisk på: Tyska pansarfordon under andra världskriget.
MÖP: 6 på en skala från 1 till 10 (lyckas dölja mina MÖP-ambitioner ganska väl ute i det riktiga livet).

/Johan

[ZIM]

Ska väl jag hänga på då:
Erik Svensson, -61:a
Gjorde lumpen på Gotland som radargruppbefäl på Lv2.
CivIng från KTH.
Militär bakgrund: 6 år på FOA, institutionen för styrda vapen.
Allmänt militärt intressen sedan 16 års ålder. Jag började köpa Armies & weapons när jag var 17
Fortfarande stort intresse för robotar i olika former.