Lustgasmatad Messerschmitt

[Olof Larsson]

Wrights Tornado hade dock fler cylindrar med 7 cylindrar per cylinderrad
och totalt 6 cylinderrader.

Cylinderrad, inte cylinder. Är det så att moderatorer kan ändra sina inlägg utan att det syns att de ändrats?

Jo, jag kan ändra mina egna inlägg, men bortsett från min kommatering*
så tror jag att mitt inlägg var korrekt.

Den kallas radialmotor, tydligen, även om den till skillnad från de flesta sådana är vätskekyld istf luftkyld.

Olof Larsson
Vad kallas en sån motor? Det kan ju inte längre kallas för V motor det är mera en enorm stjärnmotor med flera rader cylindrar

Motorn är precis som en V-motor en s.k. radmotor,
i det här fallet en 9-radig (9 rader med cylindrar).
En V-motor (och en boxer) är också en radmotor (2-radig).
Rad-motorer kan sägas vara kolvmotorer, där cylindrarna
är arrangerade i rader, som är parallella med motorns vevaxel.

Exempel på radmotorer är Volvo B20 (1-radig), Rolls-Royce Merlin (2-radig av V-typ)
och Napier Sabre (4-radig av H-typ).

Radialmotorer kan både vara vätskekylda, så väl som luftkylda.
Exemlep på luftkylda radmotorer är t.ex. de i VW typ 1, gamla Porsche 911,
Tatra 103 som användes i Sd.Kfz.234 och Porsche 101/1,
som användes i Porsches version av Tiger-stridsvagnen.

I en radial- eller stjärnmotor är cylindrarna arragerade i ett antal (från början 1)
"skivor" (på engelska row, vilket tyvärr kan förvillas med svenskans rad).
Någon svensk fackterm, motsvarande engelskans row känner jag ej till.

Exempel på stjärnmotorer är denna Gnome-motor (singel-row),
Bristol Centaurus (double-row) och Pratt & Whitney R 4360 (four-row).

Alla stjärnmotorer utnyttjar mig veterligen luftkylning, även om vissa (med flera "rows")
var tvungna att ha vätskekylning på de bakre..."rows".


(*) Alla kan ju inte vara lika skickliga på kommatering som Harry Järv,
även om strävan bör vara det.

[Tigertank]

Motorn hette DB 605D som hade MG1 - lustgasinsprutningen och började produceras 1944.

Följande varianter, DB 605ASM, ASB, ASC, DB och DC hade MW50-metanolinsprutning som boostade effekten från 1550 till 2000 hk. DB 605 ASCM/DCM med metanolinsprutning satt i den sista varianten som producerades under kriget, ME-109K.

Vet inte hur det står till med övriga länder och bruk av lustgasinsprutning, hade inte många turbomatade maskiner? Med turbo försvinner väl mycket av poängen med nitro?

är det inte metanol-vatten insptutning. Har för mej att MW50 betyderMethanol Water ,eller Methanol-Wasser om man så vill.

Källa: Fighting aircrafts of ww2 (nån tjock liten pocket grej)

[Belisarius]

Jo, GM-1 ska det vara för NOx-arrangemanget. Snabba fingrar.

Och jo, MW-50 är en kombinerad methanol-vatten-insprutning. Lärde mig nyligen också efter lite googling att den inte användes enbart i ME 109 utan även i Ta-152, en för mig väldigt okänd flygplanstyp som baseras på Fw-190D och ritades av Kurt Tank (därav Ta i modellnamnet). Användes iallafall av JG301 vad jag förstår.

[J.K Nilsson]

Tack gode gud för jetmotorn.

J.K Nilsson

[MoparMadness]

Tack gode gud för jetmotorn.

Ääh, nu ska vi inte vara sånna. Även om det hade vart intressant om alla dessa experiment med turboaxelförsedda bilar hade kommit någon vart.

t.o.m. tio minuter låter mycket för övereffektuttag

Det intressanta med alla dessa hypertrimmaranordningar är att det faktiskt inte ger ett större motorslitage än om motorn på konventionell väg (portade toppar, större ventiler etc) trimmats till den effekt som eventuella turbo- eller lustgassystem ger. Och med tanke på att alla dessa gamla järnklumpar inte varvar så mycket, så borde den ökade effekten inte vara så farlig, då det som knäcker motorer snabbt ju är höga varv.

är det inte metanol-vatten insptutning.

Ingen lyssnar på mig... *snyftar i låtsad självömkan* Hänvisar till mitt andra inlägg, där det står att så är fallet.

[Ja77]

Av en ren slump har de med en Ta 152 i en samling kortfilmer (the cockpit) även om den engelska texten översätter planet till tank 152.

Teknarstilen är otroligt detalierad och realistisk, men blir de verkligen sådana enorma eldslågor när man ger fullgas.

[J.K Nilsson]

Ja om man skyfflar på bensin som inte hinner förbrännas i cylindrarna så blir det lågor.

J.K Nilsson

[Sarvi]

Marginellt on-topic: Bland annat tyskarnas Bf-110G4 Nachtjäger hade långa rör på avgasutblåsen, just för att dölja flammor som kunde avslöja planet under mörkerflygning.

[Bagheera]

1. Mitt minne säger mig att jag läst att Bf109:an inte fick ha lustgasen inkopplad längre än två minuter.

Antagligen från "THE MIGHTY EIGHT, A HISTORY OF THE US 8TH AIR FORCE" av Roger Freeman. Ligger tyvärr på vinden.

2.

Långa rör på avgasutblåsen, just för att dölja flammor som kunde avslöja planet under mörkerflygning.

Jag var på Linköpings Flygvapenmuseum i höstas med två flyghistoriker, vännerna både renoverar gamla plan till flygbart skick, o lyfter upp delar av WW2-plan ur sjöar i norra Sverige.

I alla fall stod jag framför en B17 som hade en massa speciella hål på sidan i början av det långa avgasröret.

Varför? frågade jag.
- Jo det är en nattversion. Hålen släpper in syre så att det överflödiga bränslet förbränns inne i avgasröret, då blir det inga flammor som syns.

Att besöka det museet med två som kan precis ALLT, dvs in till minsta skruv, om flygplanen var en fantastisk upplevelse.

[Olof Larsson]

Maximalt kontinuerligt varvtal för P-51D och P-51K med Packard Merlin V-1650-7 var 2700 rpm.
Vid "Military Power" och "War Emergency Power" (WEP) steg varvtalet till 3000 rpm.

"Military Power" fick användas i maximalt 15 minuter och WEP i maximalt 5 minuter.
Mig veterligen så berodde denna (tids)begränsning på överhettning av motorn.

Jag vill minnas att "Military Power" helt sonika innebar att motorn tilläts varva högre,
medans WEP innebar att MW50 eller dylikt användes för att bibehålla högt varvtal
(3000 rpm) på hög höjd.

Flight Operation Instruction Chart - P-51D & P-51K