Besättning på örlogsfartyg

[Hexmaster]

Fråga som dök upp; är det inte väldigt många besättningsmän ombord på militära fartyg?

Utgår (sannerligen) ifrån att man inte fyller skroven med folk för sakens skull. Det är ju heller inte som handelsfartyg, där ett halvdussin gubbar kan ta väl hand om tiotusentals ton. Men vad gör alla?


Tog ett exempel: HMS Illustrious, 200 meter fartyg med en crew på 685 man. (WP uppger dessutom "366 Fleet Air Arm".)

[Hans]

Det är ju lite fler saker som skall skötas, flera typer av radar, sonar, kanoner, robotar, avancerad kommunikationsutrustning m.m. som inte behövs på en vanlig civil båt.

Några exempel:

http://www.royalnavy.mod.uk/server/show/nav.1269

Sedan måste ju antalet minst fördubblas då det krävs 24 timmars uthållighet på alla system.

Mina 2 € cent.

MVH

Hans

[dc]

Det beror nog mycket på graden av automatisering. USN räknar med att spara in ca Svenska flottans numerär per fartyg med de ny planerade efterträdarna till Nimitz-klassen . Jag har ibland ställt mig samma fråga, men när siffran 74 smörjare på ett fartyg kommer upp så förstår man att det gick åt folk förr.

[Psilander]

Beror väl på främst tre saker.
- Mängden system som skall betjänas och deras automatisering.
- Krav på fartygets uthållighet.
- Krav på beredskap.

Ofta spar man in när man automatiserar men risken att gå för långt är stor, när en sjöman också får flera tillika uppgifter för att systemen bara behöver övervakas eller kan stå obemmande under noraml beredsakp kan det fort bli svettigt när man börjar få skador på människor och materiel. Tex är RN Bulwark-klass liksom våra gamla Halland jagare byggda med alla vitala system minst dubblerade men även i vissa fall fyrdubbel redundans vilket kräver personal.

Traditionellt har ett fartyg 4 vakter och 4h vaktsystem. vilket gör att 1/4 av besättningen jobbar under normalrutin till sjöss, 1/4 är i beredskap coh 2/4 vilar. Med mindre fartyg och högre grad av automatisering minskar antalet själar vilket gör att man för att erhålla tillräcklig beredskap till priset av uthållighet då större andel av besättningen jobbar

[steben]

Beror väl på främst tre saker.
- Mängden system som skall betjänas och deras automatisering.
- Krav på fartygets uthållighet.
- Krav på beredskap.

Ofta spar man in när man automatiserar men risken att gå för långt är stor, när en sjöman också får flera tillika uppgifter för att systemen bara behöver övervakas eller kan stå obemmande under noraml beredsakp kan det fort bli svettigt när man börjar få skador på människor och materiel. Tex är RN Bulwark-klass liksom våra gamla Halland jagare byggda med alla vitala system minst dubblerade men även i vissa fall fyrdubbel redundans vilket kräver personal.

Traditionellt har ett fartyg 4 vakter och 4h vaktsystem. vilket gör att 1/4 av besättningen jobbar under normalrutin till sjöss, 1/4 är i beredskap coh 2/4 vilar. Med mindre fartyg och högre grad av automatisering minskar antalet själar vilket gör att man för att erhålla tillräcklig beredskap till priset av uthållighet då större andel av besättningen jobbar

Du har väl ändå 3 vakter med fyra timmars..eller? På ubåtarna gör de väl 10 timmars, om de gör det än vill säga, liknande som på färjorna, Silja, Stena etc. 4 h vakter låter ändå lämpligast för det örlogsmarina med tanke på koncentrationsförmåga etc. och med tanke på att det främst rör sig om yngre talanger, bassar etc.

[Osprey]

Du har väl ändå 3 vakter med fyra timmars..eller? På ubåtarna gör de väl 10 timmars, om de gör det än vill säga, liknande som på färjorna, Silja, Stena etc. 4 h vakter låter ändå lämpligast för det örlogsmarina med tanke på koncentrationsförmåga etc. och med tanke på att det främst rör sig om yngre talanger, bassar etc.

På fartygen inom KA hade vi iaf just 3 vakter med fyra timmars. Först fyra timmar vakt i maskin eller motsvarande, sedan fyra timmar frivakt och därefter fyra timmar ledigt, vid normal drift. Vaktschemat rullade dygnet runt så det blev alltså åtta timmar vakt, uppdelat i två tillfällen, åtta timmar frivakt och åtta timmar ledigt för sömn om dygnet.

På frivakten var man i stort sett halvledig, vilket innebar att man skulle vara tillgänglig om det fanns arbetsuppgifter att utföra, eller redo för maskinvakt/strid i händelse av ofred. Normalt sett fanns det väl lite fix att göra ungefär halva frivakten och resten av tiden låg man i kojen och läste.

Det här schemat med 3x4 hade framförallt vi som låg som maskinare på fartygen, båtsmän hade något liknande under gång men hade icke schemalagda övningar resten av tiden. Minörer och dykare hade vad jag vet aldrig någon schemalagd tid, men vid ofred och längre insatser hade de antagligen jobbat på samma sätt...

[Edit] Mycket av anledningen till "överbefolkningen" på örlogsfartyg kommer sig säkert av att det var vad som behövdes för att bemanna en stridande enhet 24 timmar om dygnet. Handelsfartyg slipper ju att ha minörer, artilleri, stridsledning etc. dygnet runt. Jag skulle inte tro att aktiviteten på ett handelsfartyg dygnet runt är lika påfallande hög.

[Psilander]

Ang. vakter så finns det en uppsjö lösningar. Det klassiska vaktsystemet både militärt och civilt är 4h dvs 8 glas.

Cykeln ser ut så här:
4h vakt - i tjänst
4h fria vakten - vila
4h vaktens fria (viss beredskap)
4h fria vakten - vila
4h vakt - i tjänst
osv

Själv föredrar jag 6h vakter där man jobbar 6h, vilar 6h, jobbar 6h osv eftersom dagens små fartyg ofta kräver att minst halva besättningen är igång vilket gör att vaktens fria snabbt sätts i jobb och man blir j****ligt trött av så gå 4h av 4h på hela tiden.

[predator]

Sen är det ju så på "Pangpang båter" Som är byggda för strid. Så får man ju räkna med att bli träffad med och då går det åt en hel den folk med som behöver ersättas och sen ta hand om skadade och försöka kontrollera skadorna med så att fartyget kan göra sin uppgift.