Pansarapplicering

[gostap]

Hur gjorde man, rent konstruktionsmässigt när man applicerade pansarbältena på slagfartygen? Med en tjocklek uppemot 400mm kan man väl knappast svetsa? (talar om pansaret på skrovsidorna)

Mvh

Gostap

[dc]

Metoden var väl främst nitning. Detta gällde självklart under tiden innan svetsning blev allmän, men även senare var man tvungen att nita tjockt pansar. Vad jag vill minnas är att på de sista svenska kryssarna (senaste hoppas jag ) så var man tvungen att nita pansaret. Det samma gällde på Ölandklassens jagare som var svetsade i övrigt. Pansaret där rörde sig endast om 10-15mm.

Hur nitningen gick till praktiskt vet jag inte. Rent spontant tycker jag att man borde ha sett nithuvuden någonstans på sidopansar, vilket jag inte vill minnas att jag gjort.

En sida som kan ha information, http://www.navweaps.com/index_nathan/index_nathan.htm

dc

[steben]

Det bultades i regel på emot en träbackning, i regel teak.

MvH Steben

[gostap]

Det bultades i regel på emot en träbackning, i regel teak.

MvH Steben

Även på skrovsidor?
Ursäkta min dumhet, men fattar inte riktigt

Mvh

Gostap

[dc]

Det bultades i regel på emot en träbackning, i regel teak.

MvH Steben

Även på skrovsidor?
Ursäkta min dumhet, men fattar inte riktigt

Mvh

Gostap

Så gjordes iallafall på Sverigeskeppen, tyvärr har jag ingen bra bild på detta. Man ser att skrovet är i metall i övrigt men sedan finns ett så att säga utfasat område där sidopansaret skall vara. Där finns ett tjockt lager trä vari man fäste pansarplåten.

[Bjernevik]

Så skedde på de flesta fartyg upp till vk2. Jag förmodar att träet agerade "stötdämpare" för att ta upp anslagsenergin från träffar.

[steben]

Det bultades i regel på emot en träbackning, i regel teak.

MvH Steben

Även på skrovsidor?
Ursäkta min dumhet, men fattar inte riktigt

Mvh

Gostap

Träbackningen, teaket, fästes helt enkelt emot spanten(osäker ifall bordläggningsskinn även användes där) sen bultades denna jämte pansarplåten fast emot spantet...precis som du nitade fast bordläggningsplåtar förr. Så trät låg alltså emellan pansaret och spanten/bordläggningen. Utöver en stötupptagande effekt så hindrade ju detta även pansaret ifrån att skava emot bordläggningen/spanten då den ju bultades fast. Detta användes ju inte bara i Sverige-skeppen utan även på exempelvis Tre Konor och Göta Lejon och även i andra mariner. I Sverige så använde man teak ifrån flottans gamla korvetter b l a, det var alltså av betydande tjocklek säg sisådar 10 cm. Jag hoppas det klarnar lite nu.


MvH Steben

[gostap]

Ok, fattar nu.
Men det måste ändå vara en avsevärd belastning på trämaterialet?
Man tycker att bultar eller nitar skulle gröpa ur träet. Iofs, Teak är hårt.

Tack för svaren.

Mvh

Gostap

[Psilander]

Ser man på äldre fartyg som tex Svea från sent 1880-tal så bultades pansaret i spantet men bult på ca 2-3cm i diameter, Pansaret vilade sedan på en teakbackning på ca 20cm precis bakom själva plåten.

Finns ett rätt bra tvärsnitt på marinmuseum vill jag minnas.

http://www.navweaps.com/index_tech/index_tech.htm

[dc]

Ser man på äldre fartyg som tex Svea från sent 1880-tal så bultades pansaret i spantet men bult på ca 2-3cm i diameter, Pansaret vilade sedan på en teakbackning på ca 20cm precis bakom själva plåten.

Finns ett rätt bra tvärsnitt på marinmuseum vill jag minnas.

http://www.navweaps.com/index_tech/index_tech.htm

Ja det finns vad jag minns en genomskärning av Sverigeskeppens sida. Den är värd att studera om man vill ha en mer begriplig bild av hur det fungerade.

Det var allt för länge sedan man var där, kanske är den långa restiden (12 minuter) som avskräcker

[gostap]

Ser man på äldre fartyg som tex Svea från sent 1880-tal så bultades pansaret i spantet men bult på ca 2-3cm i diameter, Pansaret vilade sedan på en teakbackning på ca 20cm precis bakom själva plåten.

Finns ett rätt bra tvärsnitt på marinmuseum vill jag minnas.

http://www.navweaps.com/index_tech/index_tech.htm

Ja det finns vad jag minns en genomskärning av Sverigeskeppens sida. Den är värd att studera om man vill ha en mer begriplig bild av hur det fungerade.

Det var allt för länge sedan man var där, kanske är den långa restiden (12 minuter) som avskräcker

Jag var där för 30år sedan! Tittade in på hemsidan, där har ju hänt en del på de åren!

[Hvidtfeldt]

Billede fra marinmuseum i Karlskrona


Såvidt jeg husker, er panserpladen fra Svea klassen (ca 1886) ?

[Psilander]

Ah, det var den bilden jag tänkte på.
Alltså. Pansar-teakbackning-skrovsida-deformationszon (kolbox)- skott

[björnen]

Eftersom jag är ny här så ägnar jag mig mest åt att svara på gamla trådar som jag finner intressanta; hoppas ni har överseende!

Ett historiskt perspektiv
Innan man hade stål- och ythärdade pansarplåtar var det vanligt att man hade genomgående bultar med helt försänkt mycket konisk skalle. Fransmännen använde (ivf fram till 1870-talet) iställer träskruv istället för bult då detta höll fast pansarplåtarna bättre vid träff och minskade chocken på skruv och infästning. Med bult fick en gummibricka (som skall ligga i den skålformade brickan under muttern på bilden ovan) tjäna samma syfte. Senare använde ivf britterna bultar i mjuk stål med en lite smalare långsträckt hals på för att ge bulten möjlighet att sträckas utan att brista.
Införandet av hårdare material och ythärdning gjorde att metoden med genomgående bultar blev för besvärlig då det var svårt eller omöjligt att borra i ytan. Dessutom är en genomgående bult naturligtvis mer utsatt för skador.

Backning
Jag har inte kunnat hitta när man allmänt avskaffade teakbackningen bakom pansar men vid tiden för 1VK användes den egentligen bara för att fylla ut utrymmet mellan pansarplåten och de olika (nitade och överlappande) plåtstråken bakom. Den chockabsorberande verkan var nu överspelad men den brittiska slagkryssaren HMS Lion fick vid Dogger Bank en träff av en 28cm granat i bältet (9 tum) som gav besvärande skador och läckage som följd. Pansarplåten genomslogs inte men drevs in uppåt en halvmeter varvid matarvattentanken bakom tog in saltvatten. Orsaken visade sig vara att den undre kanten av plåten var mycket skarp och skar av spanten/stöden som bar den när granaten träffade.

Jag skulle tro att svetsningens intåg gjorde att man skippade denna sista träutfyllnad men vet ej.

/Björnen

[gostap]

Eftersom det var jag som initierade frågan tackar jag för det informativa svaret!

Är väldigt nyfiken på hur man löste det på t.ex. Bismarck och andra modernare skepp. Hade man verkligen trä bakom?
Om svetsning tillämpades skulle det vara intressant att veta vilken teknik man använde sig av. Att svetsa fast 350-400mm pansarplåt kräver lite amperè.

Mvh

Gostap