Amerikanarna vill hyra svensk ubåt

[KA]

okej, flera torpeder då
men hur 'träffar' torpederna båten kör dom in i skrovet och sprängs, eller som jag såg på discovery nån ny amerikansk torped som kör in under båten och sprängs och klyver den på mitten i princip.

Moderna torpeder kör in under båten och detonerar där de gör mest skada (genom att lyfta skrovet så det knäcks, eller att slå
sönder utrustning som tex motorer).

Snarare genom att tränga undan vatten under fartyget så att kölen knäcks av fartygets egna tyngd.

[Perman]

okej, flera torpeder då
men hur 'träffar' torpederna båten kör dom in i skrovet och sprängs, eller som jag såg på discovery nån ny amerikansk torped som kör in under båten och sprängs och klyver den på mitten i princip.

Moderna torpeder kör in under båten och detonerar där de gör mest skada (genom att lyfta skrovet så det knäcks, eller att slå
sönder utrustning som tex motorer).

Snarare genom att tränga undan vatten under fartyget så att kölen knäcks av fartygets egna tyngd.

De videor som jag har sett av hur gamla utrangerade fartyg sänks av en tung torped tycker jag delvis motsäger lite vad du säger. Initialt reser sig fartyget upp ur vattnet när gasbubblan träffar det underifrån, men sedan så sjunker fartyget av sin egen tyngd mycket riktigt ner i det "hål" som skapats i vattnet. Svårt att säga vad det är exakt som får fartygets köl att knäckas (och sedan brytas itu), men jag skulle nog hålla en femma på att det är redan när fartyget reser sig ur vattnet. Men det kanske är en kombination av bägge sakerna också.

/Per

[Otto Gaz]

Moderna torpeder kör in under båten och detonerar där de gör mest skada (genom att lyfta skrovet så det knäcks, eller att slå
sönder utrustning som tex motorer).

Snarare genom att tränga undan vatten under fartyget så att kölen knäcks av fartygets egna tyngd.[/quote]

Enligt de torpedkonstruktörer jag pratade med under min tid på ubåt, skapas en "vattenpelare" som initialt knäcker fartyget
uppåt. Vattnet trängs alltså undan som du skriver, men en av riktningarna är uppåt.

Vi kan väl enas om att skrovet utsätts för krafter som det inte konsturerats för? Som att lyfta ett fartyg i torrdocka på mitten med en domkraft och sen släppa ner det igen.

/Otto

[Perman]

Otto Gaz skrev:

Enligt de torpedkonstruktörer jag pratade med under min tid på ubåt, skapas en "vattenpelare" som initialt knäcker fartyget
uppåt. Vattnet trängs alltså undan som du skriver, men en av riktningarna är uppåt.

Vi kan väl enas om att skrovet utsätts för krafter som det inte konsturerats för? Som att lyfta ett fartyg i torrdocka på mitten med en domkraft och sen släppa ner det igen.

Jo precis. Jag missförstod dig nog lite förut.

Det är väl i princip riktigt att alla moderna torpeder exploderar under målet, men det gäller i så fall bara tunga torpeder. Lätta torpeder, som svenska tp 451 detonerar i sidan eller mot propellern. Det finns t.o.m. lätta torpeder med RSV-stridspets som brittiska Stingray t.ex., men de är avsedda att användas för att slå igenom tryckskrovet på andra ubåtar.

/Per

[Otto Gaz]

Det är väl i princip riktigt att alla moderna torpeder exploderar under målet, men det gäller i så fall bara tunga torpeder. Lätta torpeder, som svenska tp 451 detonerar i sidan eller mot propellern. Det finns t.o.m. lätta torpeder med RSV-stridspets som brittiska Stingray t.ex., men de är avsedda att användas för att slå igenom tryckskrovet på andra ubåtar.

/Per

Sant. Min beskrivning avser som du säger tp 6x mot ytmål. Frågan är hur effektiva 43or eller 45or är mot en battlegroup.
Hangarfartygen tappar väl på sin höjd lite färg. Dessutom lär farten vara så hög att man måste ha optimalt utgångsläge
för att cigarrerna ens ska hinna fram...


/Otto

[Perman]

Det är väl i princip riktigt att alla moderna torpeder exploderar under målet, men det gäller i så fall bara tunga torpeder. Lätta torpeder, som svenska tp 451 detonerar i sidan eller mot propellern. Det finns t.o.m. lätta torpeder med RSV-stridspets som brittiska Stingray t.ex., men de är avsedda att användas för att slå igenom tryckskrovet på andra ubåtar.

/Per

Sant. Min beskrivning avser som du säger tp 6x mot ytmål. Frågan är hur effektiva 43or eller 45or är mot en battlegroup.
Hangarfartygen tappar väl på sin höjd lite färg. Dessutom lär farten vara så hög att man måste ha optimalt utgångsläge
för att cigarrerna ens ska hinna fram...


/Otto

Förmodligen även om tp 45 med pumpjet ska kunna ställas in för 50 knop enl. Marinkalendern, men då blir räckvidden lidande förstås. Svenska lätta torpeder togs väl fram för att en ubåt inte skulle behöva slösa en tung torped på en 1,000 tons korvett som utgör en fara för ubåten ifråga, och för att även kunna användas mot andra ubåtar. Tp 62 är ju den första tunga svenska 'dual purpose' torpeden.

/Per

[J.K Nilsson]

Med ett AIP-arrangemang med stirling är syret i pråmen inget problem, ett kort pysande från syrebehållaren (LOX?) och problemet med syrgaskoncentration är ett minne blott.

J.K Nilsson

[Serd]

okej, flera torpeder då
men hur 'träffar' torpederna båten kör dom in i skrovet och sprängs, eller som jag såg på discovery nån ny amerikansk torped som kör in under båten och sprängs och klyver den på mitten i princip.

Moderna torpeder kör in under båten och detonerar där de gör mest skada (genom att lyfta skrovet så det knäcks, eller att slå
sönder utrustning som tex motorer).

Snarare genom att tränga undan vatten under fartyget så att kölen knäcks av fartygets egna tyngd.

De videor som jag har sett av hur gamla utrangerade fartyg sänks av en tung torped tycker jag delvis motsäger lite vad du säger. Initialt reser sig fartyget upp ur vattnet när gasbubblan träffar det underifrån, men sedan så sjunker fartyget av sin egen tyngd mycket riktigt ner i det "hål" som skapats i vattnet. Svårt att säga vad det är exakt som får fartygets köl att knäckas (och sedan brytas itu), men jag skulle nog hålla en femma på att det är redan när fartyget reser sig ur vattnet. Men det kanske är en kombination av bägge sakerna också.

/Per

Jomenvisst är det just så en kombination av två när en torped "träffar" under fartyget. Det är just detta som är så effektivt jämfört med anslagsträff. Tittar man i slow-motion på avståndssprängningar kan man se just hur stötvågen först träffar skrovet med strax över ljudhastigheten (1500 m/s i vatten med badtemperatur). Detta kan knäcka mindre fartyg och då knäcks mitten uppåt på fartyget, till skillnad mot vid en robotträff där fartygets mitt knäcks nedåt vid en bra träff.

Stötvågen från torpeden smäller alltså upp mitten på fartyget, ögonblickligen därefter når spränggasblåsan skrovet och då finns helt plötsligt ingen lyftkraft alls under skrovet, därefter imploderar gasblåsan mot skrovet, med följd att tonvis med vatten (gasblåsans storlek beror på detonationsdjup och sprängämneseffekt, vilket man tillsammans med målets djupgående naturligtvis har koll på innan man skjuter...) slår med fruktansvärd kraft mot skrovet som just är på väg ner efter att ha lyfts av stötvågen. Man skapar alltså en slags vänster-höger kombination för att tala boxningsspråk och för ett fartygsskrov och prylarna inuti är det helt förödande när olika delar av fartyget rör sig i olika riktningar samtidigt!

Vid sjunkbombs- eller minsprängningar ser man detta bra också: först slår stötvågen mot vattenytan som reser sig lite, kort efter skjuter spränggaserna upp ur detta.

Anslagsträff får endast lokal verkan (vilket iofs kan räcka för att sänka) eftersom utrymmen innanför skrovet tar upp en del av sprängeffekten. Som sagt, lokalt är detta helt förödande, men ett stort fartyg kan hantera detta: släcka bränderna, stänga av sektionen och täta så gott det går.

En variant mot mycket stora fartyg kan vara att satsa mot aktern i syfte att förstöra propellrar och roder. Kan man inte sänka fartyget är ju att stoppa det en hygglig tvåa.


Jag har en filmsnutt som säkert många har sett av en svensk 613 (tror jag) som provskjuts mot ett utrangerat norskt fartyg. Två-stegs-effekten syns mycket bra även i normalfart. Jag ska se om jag kan få ut den på något fiffigt sätt här på forumet. Man kan se den hundra gånger i rad utan att tröttna.

[Perman]

Verkar gå riktigt bra för HMS Gotland...
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... nderType=2

Så bra att nu har regeringen godkänt ytterligare ett år i USA för HMS Gotland, dock med endast en besättning nu vad jag förstår:

http://www.blt.se/print_article.php?arg ... mments=yes

http://www.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=32779

/Per

[CvD]

Hittade det här reportaget från amerikansk tv om Gotland och dess bedrifter i Stilla Havet.
Dom är rätt imponerade
Notera att texten inte innehåller exakt samma information som videon som finns på sidan.

PS Reportaget ska också finnas på YouTube DS

/CvD

[varjag]

Sannerligen mycket imponerande! Varjag

[steben]

Ubåten Gotland har återkommit från USA efter två års frånvaro. Hon har deltagit i övningar med den amerikanska flottan och varit stationerad i San Diego.

Som last på MS Eide lämnade Gotland USA den 14 juli och anlände i lördags till Landsort.

Nu är Gotland urlastad och ligger vid Muskövarvet utanför Stockholm. På varvet ska hon först få en inspektionsöversyn under en månad.

Översynen ska utreda hur Gotland har klarat ett varmare och saltare vatten än de svenska farvattnen. Därefter väntar en årlig översyn som beräknas ta ytterligare några månader.

- Hon har skött sig väl, säger örlogskapten och teknisk chef Styrbjörn Brunfelter.

från mil.se

[Hans]

Hittade det här reportaget från amerikansk tv om Gotland och dess bedrifter i Stilla Havet.
Dom är rätt imponerade
Notera att texten inte innehåller exakt samma information som videon som finns på sidan.

PS Reportaget ska också finnas på YouTube DS

/CvD

http://www.youtube.com/watch?v=Khaa3y0i87s

Jag fick inte videon i länken ovan att funka.

MVH

Hans