Strv 103

Skriv svar
Gutekrigaren
Medlem
Inlägg: 4120
Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
Ort: Rom

Inlägg av Gutekrigaren » 30 september 2003, 12:18

Hej!

Tack Luno, men den filmen har jag redan sett! Det jag syftar på inkluderar ingen förändring i riktning utan var bara ett extremt kvickt sätt att gräva värn på. Full sula, ner med bladet, swoosch så stod vagnen med bara eldröret synligt... Ska tydligen sett mycket mycket flashigt ut...

Mvh Petter

103-Guru
Medlem
Inlägg: 41
Blev medlem: 24 juli 2003, 13:43
Ort: Revingehed

Inlägg av 103-Guru » 30 september 2003, 22:26

Gutekrigaren skrev:Hej!

Tack Luno, men den filmen har jag redan sett! Det jag syftar på inkluderar ingen förändring i riktning utan var bara ett extremt kvickt sätt att gräva värn på. Full sula, ner med bladet, swoosch så stod vagnen med bara eldröret synligt... Ska tydligen sett mycket mycket flashigt ut...

Mvh Petter
Nja... särskilt fort gick det väl inte egentligen, hela vagnen var fullproppad med hydraulik, men schaktbladet fälldes ner för hand och spärrades med två järnstänger. Men visst gick det bra att schakta sitt eget värn om man nu satt i vagnen med bladet. Oftast fanns det bara ett blad/pluton. Orsaken till att det satt ett blad var egentligen för att man skulle kunna passera diken, eftersom vagnen hade så kort hjulbas så kunde man inte passera diken bredare än 2,3 m om jag minns rätt. Med bladet kunde man då schakta ner vallarna så att man kunde passera. Ganska smart faktiskt, men oftast sket man i det och korsade diken diagonalt istället om det gick. Hur många gånger fick man inte hoppa ur och rensa eldröret från jord?! :D

Gutekrigaren
Medlem
Inlägg: 4120
Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
Ort: Rom

Inlägg av Gutekrigaren » 1 oktober 2003, 00:30

Då ljög han väl då... ;)

Ingen som har en film på lut?

Mvh Petter

Användarvisningsbild
Olof Larsson
Medlem
Inlägg: 1741
Blev medlem: 25 mars 2002, 19:08
Ort: Sverige

Inlägg av Olof Larsson » 1 oktober 2003, 12:41

Lite förtydligande över min frågeställning om
Strv 103:s kraftöverföring och sidrikt:

1 - Hur kopplades kraften från motorerna ihop?
2 - Vad för växellåda användes (antal växlar, manuell el. automat)?
3 - Vad för styrbromsar användes (skivbroms el. trumbroms)?
4 - Hur skedde sidriktning vid skjutning?
Var det samma system som styrningen vid körning eller
var det ett separat system p.g.a. högre precisionskrav?

Användarvisningsbild
MD650
Redaktör emeritus
Inlägg: 16318
Blev medlem: 27 mars 2002, 13:40
Ort: Det egentliga Sverige

Inlägg av MD650 » 1 oktober 2003, 21:00

Larsson skrev:Lite förtydligande över min frågeställning om
Strv 103:s kraftöverföring och sidrikt:

1 - Hur kopplades kraften från motorerna ihop?
2 - Vad för växellåda användes (antal växlar, manuell el. automat)?
3 - Vad för styrbromsar användes (skivbroms el. trumbroms)?
4 - Hur skedde sidriktning vid skjutning?
Var det samma system som styrningen vid körning eller
var det ett separat system p.g.a. högre precisionskrav?
1. Vet ej
2. Automat, antal vxl 4(är lite osäker på antalet)
3. Återkommer
4. Genom principen centrumsväng

:)

103-Guru
Medlem
Inlägg: 41
Blev medlem: 24 juli 2003, 13:43
Ort: Revingehed

Inlägg av 103-Guru » 3 oktober 2003, 18:51

Larsson skrev:Lite förtydligande över min frågeställning om
Strv 103:s kraftöverföring och sidrikt:

1 - Hur kopplades kraften från motorerna ihop?
2 - Vad för växellåda användes (antal växlar, manuell el. automat)?
3 - Vad för styrbromsar användes (skivbroms el. trumbroms)?
4 - Hur skedde sidriktning vid skjutning?
Var det samma system som styrningen vid körning eller
var det ett separat system p.g.a. högre precisionskrav?
1. Kraften kopplades genom en samlingsväxel. Kraftingångarna på samlingsväxeln var konstruerade så att motorerna kunde köras tillsammans eller var för sig. På kolvmotorn satt en mellanväxel som drev; generatorn, hydraulpumpen, riktväxeln och automatväxellådan. Till samlingsväxeln satt automatväxellådan, huvudväxellådan och gasturbinen kopplad. Från samlingsväxeln kopplades en vinkelväxel som i sin tur förde kraften vidare genom styrkopplingar, styr- och körbromsar och slutväxlar till drivhjulen.

2. Som beskrivits ovan var det en automatväxellåda med tre växlar framåt, egentligen är det två växellådor, automatlådan styrde huvudväxellådan (i korta drag). Backen kopplades in via vinkelväxeln.

3. Styr- och körbromsarna var av luftkyld skivbromstyp.

4. Riktningen av vagnen skedde genom överlagringsstyrning, vid överlagringsstyrning ökar varvtalet på ena drivhjulet och minskar lika mycket på det andra. Detta gör att vagnen får snällare rörelser. Vid körning av vagnen användes överlagringsstyrning om styrdonet flyttades 0-20 grader, vred man i styrdonet snabbt och full ut, kopplades koppling/bromssystemet in.

Hoppas det klarnat lite... 8)

Användarvisningsbild
Luno
Medlem
Inlägg: 2016
Blev medlem: 7 maj 2003, 15:03
Ort: Portugal/Funchal

Inlägg av Luno » 8 oktober 2003, 12:40

Jag har två frågor om 103an som jag hoppas ni kan hjälpa mig med

1;Hur kan det komma sig att Strv 103 räknas som en stridsvagn? Ner det mera borde va en IKV eller stormkanonvagn?

2: det gick vill inte ombeväpna 103? för att kanon satt så långt bak och utrymmet var så kompakt så man fick inte plats med en större kanon och så skulle man bli tvungen att bygga om hela ammunition förvaringen och automat laddaren
:)

103-Guru
Medlem
Inlägg: 41
Blev medlem: 24 juli 2003, 13:43
Ort: Revingehed

Inlägg av 103-Guru » 8 oktober 2003, 17:38

Luno skrev:Jag har två frågor om 103an som jag hoppas ni kan hjälpa mig med

1;Hur kan det komma sig att Strv 103 räknas som en stridsvagn? Ner det mera borde va en IKV eller stormkanonvagn?

2: det gick vill inte ombeväpna 103? för att kanon satt så långt bak och utrymmet var så kompakt så man fick inte plats med en större kanon och så skulle man bli tvungen att bygga om hela ammunition förvaringen och automat laddaren
:)
1. Strv 103 är en stridsvagn för att dess pansar är så pass tjockt och för att den till huvudsak har till uppgift att bemästra andra stridsvagnar. Så skulle jag vilja förklara saken. En infanterikanonvagn har som främsta uppgift att understödja infanteri genom att slå ut lätta stridsfordon och personal. Stormkanonen har samma uppgift. En PV-vagn är oftast ett lätt stridsfordon med en grov kanon för att minska kostnaden.

2. Visst hade man knnat byta ut pjäsen men till vilken nytta? Pjäsen är en av de finaste man kan uppbringa och eldröret så pass långt att en större pjäs vore onödigt.

Användarvisningsbild
Olof Larsson
Medlem
Inlägg: 1741
Blev medlem: 25 mars 2002, 19:08
Ort: Sverige

Inlägg av Olof Larsson » 8 oktober 2003, 21:11

103-Guru skrev:1. Strv 103 är en stridsvagn för att dess pansar är så pass tjockt och för att den till huvudsak har till uppgift att bemästra andra stridsvagnar. Så skulle jag vilja förklara saken. En infanterikanonvagn har som främsta uppgift att understödja infanteri genom att slå ut lätta stridsfordon och personal. Stormkanonen har samma uppgift. En PV-vagn är oftast ett lätt stridsfordon med en grov kanon för att minska kostnaden.

2. Visst hade man knnat byta ut pjäsen men till vilken nytta? Pjäsen är en av de finaste man kan uppbringa och eldröret så pass långt att en större pjäs vore onödigt.
Jag håller inte riktigt med dig.

Stridsvagn:

I min värld är en stridsvagn (here I go again) ett stridsfordon
vars är att slå sig igenom fiendens linjer och tränga in på djupet,
för att där anställa kaos.

Pvkv:

Pvkv är ett stridsfordon vars främsta uppgift är att
bekämpa andra pansarfordon.
Hur tjockt pansar det har och huruvida den slå igenom
pansar med KE-projektiler, RSV eller HESH är oviktigt.

Ikv:

Är ett bara ett annat namn för stormkanonvagn.
Det är ett fordon vars uppgift är att ge infanteriet
eldunderstöd.


Så var då Strv 103 en stridsvagn.
Enligt min mening ja, då den användes som en sådan.
Att den sedan var bättre lämpad som Pvkv är en annan femma.

Ang. pjäsen så var det nog inte möjligt att byta den,
men detsamma gäller även för många andra vagnar.
Skillnaden ligger i att Strv 103 inte hade något behov
att byta sin pjäs, då den tillsammans med Chieftains
räfflade 120mm-pjäs var världens slagkraftigaste
stridvagnskanon tills Rheinmetall introdcerade sin
slätborrade 120mm-pjäs.


Är det någon som vet vilka förbättringar
som planerades för Strv 103 D?

Användarvisningsbild
MD650
Redaktör emeritus
Inlägg: 16318
Blev medlem: 27 mars 2002, 13:40
Ort: Det egentliga Sverige

Inlägg av MD650 » 8 oktober 2003, 22:05

Larsson skrev:

Är det någon som vet vilka förbättringar
som planerades för Strv 103 D?
Har inte koll på det i detalj men kan ju spekulera:

*IRV
*Bättre pjäsdator
*Bättre skydd

:)

Användarvisningsbild
Luno
Medlem
Inlägg: 2016
Blev medlem: 7 maj 2003, 15:03
Ort: Portugal/Funchal

Inlägg av Luno » 2 mars 2004, 11:47

Varför är det så svårt att få reda på hur tjock pansar Strv 103 hade? Jag har varit i kontakt med Bofors dom vet inte jag har varit i kontakt med FMV dom vet heller inte och jag har även pratat med P7 som använde Strv-103 men ingen vet eller vill säga det.
Det kan ju fortfarande inte va hemligt Strv-103 är ju skrotad
Har ni några Tips om vart jag kan vända mig.
:)

Användarvisningsbild
Sarvi
Tidigare medlem
Inlägg: 5977
Blev medlem: 25 mars 2002, 09:00
Ort: Sverige

Inlägg av Sarvi » 2 mars 2004, 12:01

AB Gotthards i Vislanda tog hand om skrotandet av ett större antal 103or, om jag inte minns fel. Kanske läge att kolla med någon Skrot-Nisse där? Annars får du väl åka till Pansarmuseet i Axvall och mäta!

Användarvisningsbild
Hans Engström
Medlem
Inlägg: 468
Blev medlem: 29 september 2002, 20:40
Ort: Stockholm, Europa

Inlägg av Hans Engström » 4 mars 2004, 23:27

Men... 8O
Jag har alltid trott att 103an bara hade två växlar, terräng och väg? Har jag helt fel?

map358
Medlem
Inlägg: 226
Blev medlem: 8 december 2003, 23:17
Ort: Sveriges framsida

Inlägg av map358 » 6 mars 2004, 17:39

Hans Engström skrev:Men... 8O
Jag har alltid trott att 103an bara hade två växlar, terräng och väg? Har jag helt fel?
Det beror på hur man ser det, men också om man talar om B- eller C-utförandet.

I strv 103B satt det en Rolls-Royce kolvmotor kopplad till en Volvo trestegs automatlåda, samt en gasturbin från Boeing. Båda motorerna var via en samlingsväxel kopplad till en mekanisk terrängväxellåda med två växlar (terräng och landsväg).

I strv 103C bytte man kolvmotorn till en Detroit Diesel V6 men behöll automatlådan från Volvo. Terrängväxellådan byttes mot en trestegs automatlåda av Bofors egen konstruktion och en separat fram-back koppling.

103B var alltså som vagn tvåväxlad (4 växlar om man räknar in backen) även om kolvmotorn var automatväxlad, medan 103C var automatväxlad med två stycken trestegslådor samt mekanisk fram och back.

Ahhh... den vagnen var ett tekniskt underverk - synd bara att man stoppade i så usla motorer.

Användarvisningsbild
Hans Engström
Medlem
Inlägg: 468
Blev medlem: 29 september 2002, 20:40
Ort: Stockholm, Europa

Inlägg av Hans Engström » 6 mars 2004, 21:49

Tackar i massor. Då var det helt klart för mig.

Skriv svar