Jo ja vet att ljud färdas bättre i vatten än i luft, har själv upplevt det när man t.ex. dyker och man hör en båt som kommer runt udden innan man ser den, ganska tufft faktiskt. Men om man hör en handgranat på långt håll hur låter det då i ubåten när en sjunkbomb detonerar nära den? Måste låta utav helvete!frodeh skrev:Jeg kan ikke svare kvalifisert på dette, men jeg vet at lyd bærer godt og raskt under vann, og at nettopp lyder overvåkes sterkt av ubåter. Jeg antar derfor at man på ganske god avstand kan identifisere et slikt smell i en neddykket ubåt.Ressel skrev:Hur långt hör man handgranaten under vattnet?frodeh skrev:Jeg vet at i ubåtjaktøvelser brukte man tidligere en håndgranat i vannet for å signalisere at øvelsen var slutt eller noe liknende.
Både kruttlunte og eksplosiver generelt kan fint brukes i vann, av grunner som er godt beskrevet ovenfor.
Handgranater under vatten dödar?
-
Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
Re: Handgranater under vatten dödar?
För att återknyta till den huvudsakliga frågan.Culpepper skrev:vad händer egentligen om man kastar ner en handgranat i vattnet mot en person... på kanske en 20-30 meters håll. alltså vilka skador kan uppstå? spräckta trummhinnor etc. ?
Hur som helst lär man ju bli rätt desorienterad om man är under vattnet.
Och även om man skulle spräcka trumhinnorna så betyder ju inte det att man är utslagen. Kan va men behöver inte vara men däremot blir ju stridsvärdet betydligt nedsatt i alla fall en stund.
Vet inte på hur stort avstånd en handgranat har tryckverkan under vattnet men det är ju 5 meter ovanför vattnet så jag skulle väll anta att det skulle kunna va det dubbla i alla fall??? (bara en höftning/chansning)
Själva splitterverkan blir ju lite reducerad då måtståndet på splittren är större i vatten än i luft.
Vet inte om man kanske kan kolla på http://www.foi.se
De kanske har någonting av intresse för att kunna dra nyttiga slutsatser.
-
Martin Månsson
- Medlem
- Inlägg: 513
- Blev medlem: 26 mars 2002, 20:15
- Ort: Sverige
Vatten leder ljud ca 25% bättre än i luft. Däremot är det svårt att positionsbestämma vartifrån ljudet kommer. En desorientering samt sprängda trumhinnor är troliga skador. Risken för splitter är mig okänd.
Angående att spränga under vatten så går det som ovan synes utmärkt. Det finns även kemikalier som reagerar kraftigt med vatten och kan orsaka en explosion, en sådan kemikalie är rent natrium. Provade detta under gymnasietiden med "lyckat" resultat.
Martin
Angående att spränga under vatten så går det som ovan synes utmärkt. Det finns även kemikalier som reagerar kraftigt med vatten och kan orsaka en explosion, en sådan kemikalie är rent natrium. Provade detta under gymnasietiden med "lyckat" resultat.
Martin
Sprängämnen består alltid av ett eller flera bränslen vars kemiska
energi utgör största delen av explosionsenergin. Det finns också alltid med
något oxideringsmedel som reagerar med bränslet. Sprängämnen behöver därför inget syre för sin användning, och syrebrist påverkar inte effektiviteten.
I högeffektiva ämnen är bränslet och oxidationsmedlet
kemiskt bundna i en och samma molekyl.
Lågeffektiva sprängämnen består i regel av något oxidationsmedel
och något eller några bränslen. Vanliga oxidationsmedel är kaliumklorat,
kaliumperklorat, kaliumpermanganat och salpeter: klorater och nitrater
överhuvudtaget. Typiska bränslen är svavel, metallfilspån av järn,
magnesium eller aluminium och diverse sackarider.
Det finns ett närmast oändligt antal bränsle-oxidationsmedels-
blandningar, varav endast ett fåtal har praktisk användning. Numer används
sällan lågeffektiva sprängämnen till annat än som raketbränsle och till
fyrverkeripjäser.
Och vad gäller att slänga fyrverkerier i toalettstolar, så kan jag säga att det är inte att rekomendera om man inte vill att den ska gå sönder. Jag har tagit erfarenhet av en kompis som lyckades förstöra en toastol på dethär sättet.
energi utgör största delen av explosionsenergin. Det finns också alltid med
något oxideringsmedel som reagerar med bränslet. Sprängämnen behöver därför inget syre för sin användning, och syrebrist påverkar inte effektiviteten.
I högeffektiva ämnen är bränslet och oxidationsmedlet
kemiskt bundna i en och samma molekyl.
Lågeffektiva sprängämnen består i regel av något oxidationsmedel
och något eller några bränslen. Vanliga oxidationsmedel är kaliumklorat,
kaliumperklorat, kaliumpermanganat och salpeter: klorater och nitrater
överhuvudtaget. Typiska bränslen är svavel, metallfilspån av järn,
magnesium eller aluminium och diverse sackarider.
Det finns ett närmast oändligt antal bränsle-oxidationsmedels-
blandningar, varav endast ett fåtal har praktisk användning. Numer används
sällan lågeffektiva sprängämnen till annat än som raketbränsle och till
fyrverkeripjäser.
Borde fungera också med rent kalium.Angående att spränga under vatten så går det som ovan synes utmärkt. Det finns även kemikalier som reagerar kraftigt med vatten och kan orsaka en explosion, en sådan kemikalie är rent natrium. Provade detta under gymnasietiden med "lyckat" resultat
Och vad gäller att slänga fyrverkerier i toalettstolar, så kan jag säga att det är inte att rekomendera om man inte vill att den ska gå sönder. Jag har tagit erfarenhet av en kompis som lyckades förstöra en toastol på dethär sättet.
Skadorna på människor blir tryckskador om man befinner sig i närheten av granaten när den detonerar.Trumhinnorna och ytliga blodkärl kan spräckas. Har man cyklop (eller mask som det egentligen heter) kan glaset förstöras och glasbitar penetrera ögonen. Enstaka splitter kan fara iväg några tiotals metrar men bromsas väldigt fort upp av vattnet. Är man väldigt nära detonationen kan kroppen delas upp i småbitar....
Ni får inte glömma litiumBorde fungera också med rent kalium.Angående att spränga under vatten så går det som ovan synes utmärkt. Det finns även kemikalier som reagerar kraftigt med vatten och kan orsaka en explosion, en sådan kemikalie är rent natrium. Provade detta under gymnasietiden med "lyckat" resultat
vad jag vill minnas från dom handgranaterna vi använde i militären var "killzone" max 5 meter från handgranaten och skadezonen från 5 till ca 25 m alltså i vatten på ett avstånd av 20 meter borde skadan vara väldigt liten på dykaren möjligtvis lite desorientering men inga direkta skador då vattnet kommer att dämpa smällen avsevärt
Borde det inte vara tvärtom? Eftersom att vatten har högre densitet än luft så bör väl tryckvågen vara kraftig längre än i luft?wiseguy skrev:vad jag vill minnas från dom handgranaterna vi använde i militären var "killzone" max 5 meter från handgranaten och skadezonen från 5 till ca 25 m alltså i vatten på ett avstånd av 20 meter borde skadan vara väldigt liten på dykaren möjligtvis lite desorientering men inga direkta skador då vattnet kommer att dämpa smällen avsevärt
wiseguy skrev:vad jag vill minnas från dom handgranaterna vi använde i militären var "killzone" max 5 meter från handgranaten och skadezonen från 5 till ca 25 m alltså i vatten på ett avstånd av 20 meter borde skadan vara väldigt liten på dykaren möjligtvis lite desorientering men inga direkta skador då vattnet kommer att dämpa smällen avsevärt
Ljud färdas 4 gånger fortare under vatten än i luft.
Så det blir tvärtom....en handgranat har mycket större verkan under vattnet ( dock inte splitterverkan).
När marinen har sprängt gammla WW2 minor i Göteborgsskärgård har man i princip haft dykförbud i hela skärgården - då är det visserligen fråga om flera hundra kilo sprängämne, och inte några hundra gram.
de låter lite udda att en handgranat skulle ha större verkan under vattnet än över. I så fall skulle ju atombombssprängningarna slå ut gigantiska ytor under vattnet.. eller?
Jag tycker att vattnet borde dämpa effekten p.g.a. ökad friktion. Anledningen till att ljudet rör sig snabbare under vatten är väl endast p.g.a. molekyltätheten?
Önskar klarhet i detta om någon vet exakt?
Jag tycker att vattnet borde dämpa effekten p.g.a. ökad friktion. Anledningen till att ljudet rör sig snabbare under vatten är väl endast p.g.a. molekyltätheten?
Önskar klarhet i detta om någon vet exakt?