Arianismen och politska meningskillnader ?

[apan_bengt]

Hej på er länge sedan jag skrev något här. Kom tidigare idag på en fråga som tror ni kan svara på.

Läser just nu "vandalkrigen"

Då kom jag på frågan vad var den verkliga striden mellan arierna och "andra" kristna ?

Eller vad jag menar är fanns det någon politisk underliggandeskillnader förutom de teologiska?

Det ända jag kom på är att de opponerade sig mot kejsaren och Roms styrning av kyrkan, stämmer detta och finns det flera ? Eller var det endast teologiska skillnader ?

Känns lite ologiskt att en bonde eller annat "vanligt" folk skulle bry sig om sådana saker och antagligen gjorde de inte heller men deras ledare gjorde det och då måste det ju också handla om en politisk strid eller ?

MVh Martin

[Odinkarr]

Som jeg opfatter dette, og det uden at jeg anser mig særligt vidende om dette emne, er den udgave at den tidlige kristendom kaldet "arianisme", en ekstrem vigtig teologi at have indsigt i.

På den 1. Synode maj-august 325 e.Kr. opfindes kristendommens "Deos"-gud. I Wulfilas Bibel oversættes ”Θεός” eller ”Deos” til ”Guþ” på gotisk (se f.eks. Paulus’ 1. brev til Timoteus 2:5). Samtidig opfindes, også af fri fantasi, treenighedsbegrebet. I tiden før den 1. synode kendes treenighedstanken ikke i kristendommen, og arianismen er et eksempel på dette. Jesus-figuren er, som kongesøn og konge af de semitiske ætter, ganske enkelt en gud, som alle andre konger var det i samtiden. En ariansk kristen laver derfor bare en træfigur af Jesus-figuren og sætter ham i gudehovet ved siden af alle de andre guder. Hverken på en hylde over eller under.

Det viser på den ene side hvorfor mange af vore landsmænd; burgundere, vandaler, gotere og frankere lader sig konvertere til Arius udgave af kristendommen. Det viser også hvorfor en teologi, der netop har opfundet en almægtig Deos med en enbåren søn, må erklære alt andet end netop dets egen lære for kætterisk.

Som en sandhedsreligion flyder det fra den nye udgave af kristendommen fra den 1. Synode, at der skabes et politisk og teokratisk styre, der alene kan fortolke og forkynde sandheden (som så intet har med sandheden at gøre, men det er jo en anden sag).

mvh

Flemming

[Dûrion Annûndil]

Grunden är ju rent teologiska meningsskiljaktigheter: var Jesus gudomlig eller mänsklig?

Men sen blir det ju en politisk fråga eftersom olika auktoriteter väljer sida i den teologiska debatten, och det först skapar konflikter mellan olika landsändar inom romarriket, och sedan blir en politisk fråga i relationerna mellan de olika kungadömena i Europa - de som stod på Katolska kyrkans sida kontra de som var arianska.

Mvh -Dan

[Tybalt]

Men sen blir det ju en politisk fråga eftersom olika auktoriteter väljer sida i den teologiska debatten

Jo, precis. Den teologiska striden fick ju en etnisk/kulturell dimension eftersom flera av de större germankonstellationerna ( vandaler och goter ) höll fast vid arianismen.

[frejs väpnare]

inte bara germaner. Mellanöstern och Nordafrika (egypten) är också arianska fästen som "förlorar" sin ställning i politisk mening, genom att hålla fast vid arianismen.
F.ö. går det en rak linje från arianismen till Muhammeds Allah "Säg icke att de äro tre, ty Gud är en odelbar."